lördag 28 februari 2009

Melospyfestivalen

Slog rekord ikväll: halva femman, hela sexan och sjuan samt 15% av åttan. Dessa låter kollade jag in. Kom precis på att jag även såg en del av fyran. Med andra ord är min recension är inte rättvis, men några observationer kanske är tillåten:

Annes observation om Anna & Maria är klockren. Kvalitén blev dock inte bättre för det. Dessutom är Anna snyggare än Charlotte.

Thorleifs, ja. Kult, absolut. Tur att dom finns ...för alla pensionärer som rockar på hemmet med rollator och rullstol. Undrar bara om resten av tittarna är så förtjusta i bandet som - "God forbid" - ska representera oss i Moskva.

Sarah Dawn Finer. Här får mannen står för kommentaren:
" Did that f.. bitch just blink at me?!!!

Next 3. Diggar dom. Annorlunda, fräck...

Malena Ernman
Ja, ja. Hon skulle nog inte bli Freddy Mercurys partner i duetten "Barcelona" om man säger så. Men jag såg ju bara 15% av bidraget.

PS. Tack Aftonbladet för hjälpen med namnen på artisterna. DS

Kommunicera mera

Ja, det är slutsatsen jag drar efter kommentarerna jag fick till gårdagens inlägg. Olle till exempel vet hur många (eller var det hur mycket) sågspån jag har i mitt huvud. Inte så många/mycket, vilket bevisas av bilden han mejlade och som jag gärna vill dela med mig till er. En härlig sågspåndusch.

Utdrag ur Olles kommentar:
Hå, hå, du har ingen aning om hur det är att få sågspån uppe på huv'et! Sågspån ner mellan kragen och ryggen kliar värre än loppor(?) och dessutom ger raset damm som fyller lungorna och sedan måste snytas ut i form av svarta "saker" som ingen borde tänka på, i varje fall inte i samband med fredagskvällens middag.

Det ska tilläggas att Olle håller på att "krysta fram" en blogg som än så länge bara har ett namn "Husochhemskt". Mycket passande, även om Billy hyllan till vänster i bilden skvallrar om vissa ...hmmmmmm.... moderniteter.


Hjälm
Eller vad sägs om Lenas snabbtänkta förslag (utdrag ur kommentaren):

Har du slagit i skallen!! Du får göra som jag köpa en hjälm.

Coolt med sådana kompisar som kommunicerar och bidrar till att bloggen blir precis så som jag vill ha den: roligt och härligt konstigt!!! Malin har fattat!

Dubbelkommunikation
Bilduppdraget med samma namn har gjort att jag ännu mera uppskattar era kommentarer. Funderar på at ta en bild på dem... kommentarerna alltså. En klar vinnare;-)

PS. Bild nummer två föreställer getingbon, gissa var någonstans de finns, ha, ha. Har aldrig sett ens ett mindre getingbo (sådana farliga saker finns som tur är inte i lägenheter... eller gör de?!) men jag tycker att kompositionen av bilden är suverän... en skulptur av hög klass tycker jag. Tack Olle! DS

fredag 27 februari 2009

Dubbel kommunikation


Fredag har (nästan) bytt betydelse för mig. Skratta inte nu, men mina två små grå däruppe i hjärnan har inom en vecka blivit besatta. De tänker inte längre på några vinare man kan njuta av en fredag eller lördag kväll. Nej de funderar över en hel annan sak sedan klockan 9:30 imorse. De håller på än. De försöker sig på "dubbel kommunikation". Kolla här så får ni se!

Fel signaler
Problemet är bara att mina två små grå sänder helt felt signaler till mitt huvud, vilket är konstigt då hjärnan mig veterligen är fast förankrad där. De sänder fel signaler till benen också för den delen.

Sågspån
För er som inte hänger med kan jag säga att det är tämligen farligt att gå med huvudet bakåtlutat och blicken uppåtriktad för att hitta en kreativ lösning på dubbel kommunikation i en entré som har en massa ståldörrar. Dessa öppnas nämligen med jämna mellanrum för in- och utpassage av personer. Kan bara säga som så att mötet mellan metall och träskalle resulterade i en hög med sågspån, en död hjärncell och dubbelkommunikationen har reducerats till en monolog.
Upplivningsförsök pågår i skrivande stund och lär fortsätta hela helgen.

PS. Nej jag har heller inte betalat mina räkninger än, glömde också att gå på apoteket och middagsmaten köptes på Burger King. För snabbare konvalesens av den lilla grå ska jag nu ta en vinare. DS

torsdag 26 februari 2009

Grattis, grattis, grattis!

Det är andra kvällen i rad som jag kom av mig totalt. Gjorde "misstaget" att gå en bloggpromenad först för att få lite inspiration från mina favoritbloggar. Rundan hade kunnat bli ganska långvarig (blogg.se har återigen mens eller klimakteriebesvär) om jag inte snabbt tagit beslutet att kolla in Kotteby. En egen domän lönar sig visst!!!

Författare
Kristian Kotteby kan från och med idag titulera sig författare. Boken som heter "Bloggeby" ges ut av Adlibris. Har följt hans blogg sedan december 2008, så jag hoppas att allt jag har missat kommer att finnas i boken.

Reklam
I Kottebys fall säller jag mig med glädje till "reklammakarna" (alltså bloggar à la Blondinbella som berättar att saltgurka av märke XXX är bra för hemorrojder och cashar in 5 miljoner per år för avslöjandet).
Säger bara köp boken, läs den och låt skratten eka i rummet.

PS. Bilderna jag lägger upp skulle illustrera mitt inlägg om bilar modell "charmig". En nostalgitripp à la Messerschmitt var det tänkt att bli. Men som sagt - jag kom av mig igen. Inte mig emot ...den här gången heller. DS

onsdag 25 februari 2009

Vilken dag... säger bara "Inspiration och Kreativitet"


Nu har jag totalt kommit av mig. Hade nämligen tänkt att berätta om Styrbjörn och mitt presentkort för 400 kronor jag fick idag. Men under en snabb bloggpromenad hamnade jag på Inspiration och Kreativitet-sajten - ni vet mitt bidrag till fotouppdrag 2. Kolla in länken!! Så himla coolt alltså!!! För att undvika att bli mallig så slutar jag skryta om mitt "Latte-träd" nu.

Uppmaning till mina hovfotografer
Vill dock gärna uppmana mina "hovfotografer" Anders, Thord och Olle samt många (blogg-)kompisar att kolla in fotosajten och ladda upp era bilder. Ni är ju så mycket duktigare än jag.

Styrbjörn
Nu fick Styrbjörn inte figurera som huvudnyhet i inlägget men några rader är han väl värd. Han representerar ett statligt verk och använde mig som "försökskanin" för att testa verkets nya webbplats som ska lanseras under våren. Under 45 minuter plöjde jag ivrigt igenom sajten, testade menyerna, kommenterade navigeringen, upplägget, färg- och typsnittval... ja ni vet rubbet.
Allt skedde på arbetstid så klart, då mitt företag samarbetar med verket. Som tack för nöjet (det var faktiskt inget besvär utan hur roligt som helst) fick jag ett presentkort värt 400 kronor på Åhlens.
Säger bara: vilken dag - yesssssssssssssssssssssssssssssss!

PS. Då jag inte ville tråka ut er med mitt "Latte-träd" en gång till, väljer jag att ladda upp "Tummen-upp"-utmärkelsen och en styrbjörn som jag hittade på "flickr". Denna har dock inga som helst likheter med den äkta varan. Men om jag vore den äkta varan skulle jag byta förnamn. Associationerna är alldeles för många, hmmmmmm. DS

tisdag 24 februari 2009

Ett guldkorn och några ... bitar

Abyssinia - ytterligare en av våra favoritrestauranger - skulle det vara till lunch. Stängt på grund av sportlov, ja, ja! Men några hundra meter bort på Norrtullsgatan 56 hittade vi ett helt nytt japanskt ställe som visade sig vara ett guldkorn.

Bento
En bento (matlåda) med 4-bitar sushi, yakiniku, spritsad (!!!) wasabi, hemlagad ingefära och ingefära- marinerad vitkål samt sallad och tillhörande misosoppa var en suverän matupplevelse.
Konstigt att man hittar sådana "hål i väggen" endast när stammställena har stängt.



Apropos bitar
Att min blogg heter "Konst eller konstigt" är ju helt naturlig. För vem - om inte bloggens skapare - går runt med en 6-bitars skruvmejselsats (istället för make-up necessaire alltså) i handväskan. Tycker inte alls att det är konstigt. Satsen, som är endast 85 millimeter lång har varit oumbärlig i många situationer typ peta ut envisa stenar ut skosulor, bända bort krokar, ta loss kylflänsar eller hårddiskar till min datorkonst och inte minst skruva fast vissa lösa skruvar.

Skohorn
Min favoritbloggare Kotteby är också av den "be prepared" typen. Jag tycker inte ett dugg att det är konstigt att han är utrustad med ett halvt skohorn som han alltid bär med sig. Läs inlägget på hans blogg och ni förstår. Och medan ni håller på läs fler av hans berättelser. Flera asgarv utlovas!

PS. Tack alla ni som kommenterade originaliteten av mitt "Latte-träd" i gårdagens inlägg. Giller bilden skarpt (uppenbarligen). Kollade mina "medtävlare" på "Inspiration och kreativitet" och insåg snabbt att "Latte-trädet" bara är en konstig katt bland hermeliner. Men "so what"!. DS

måndag 23 februari 2009

Vintrigt vatten - fotouppdrag 2


Tappat Latte
Latte innehåller vatten, kaffe och mjölk. Och om man tappar sin latte på trottoaren utanför S:t Eriksgaten 117 i Stockholm, ja då fryser den och blir ett träd som "Konst eller konstigt"-bloggen inte kunde låta bli att fotografera.

Vintrigt vatten
Eftersom jag är en tävlingsmänniska (inte att förväxla med en utmaningsditto), har jag bestämt mig för att ladda upp mitt "frysta Latte-träd" som bidrag till fotouppdraget. Klicka gärna på länken. Tycker nämligen att dessa två killar har kommit på en suverän idé med sina bilduppdrag (ja, annars skulle jag ju inte delta). Känner ni er utmanade... nej jag menar tävlingssugna... såklart!!!?

PS. I Stockholm betyder kombon 30 cm snö och sportlov att
- de flesta gator/trottoarer är oplogade
- om gatan nu är plogad så ligger snöhögarna lämpligt placerade vid busshållplatserna. Är jag Stefan Holm eller?!
- de få cyklister som är dumma nog att använda sig av sin tvåhjuling antingen krockar - vinglades mot varandra - eller inser att de är smartare att leda cykeln även om det är nedförsbacke. DS

söndag 22 februari 2009

Expedition Snö...

Snömannen
När jag vaknade för 2 1/2 timme (mmhhhhhh) sedan stod han där på innergården - snögubben. Har inte sett en sådan på länge, bara läst om en i Jo Nesboes "Snömannen" (som jag förresten kan varmt rekommendera).
Åsynen av grannens snöman var litet läskig med tanke på att jag precis läst klart deckaren. Nej, den fick bli en "she devil" i stället. Laddar upp originalet och min modifierade version.
Snöinsamling
Medan jag trampade snö därute passade jag på att samla in lite mat åt mina telningar Yin och Yang, som ni kanske har läst om. De dricker ju inget kranvatten och har under en vecka matats med en hel flaska batterivatten. Jo då, Yin och Yang frodas! Men inget går väl upp mot den äkta varan, eller hur!!!? Letade fram en hink och skopade upp det vita pulvret - rent snö!!! Hinken står på hallmattan och innehållet lär väl smälta så småningom... antar jag.

lördag 21 februari 2009

Konst(ig) vandring runt i Gamla Stan

Februari är årets populäraste vernissagemånad. Det formligen kryllar av konstnärer som ställer ut i de drygt 50 gallerier som finns i Gamla Stan. För alla som är mmmhhhhh ekonomiskt lagda kan konstrundan varmt rekommenderas då det serveras både mat, dryck och snacks ... kostnadsfritt. Fin konst får man på köpet.


Konstronda
Som vanligt var konstnären Matilda Lehvonen på Galleri Svea i en klass för sig.
Dagens fynd
Men vi - min kompis M-J och jag - hittade ytterligare ett guldkorn Edgar Mathias Saving på Galleri 67. Är mäkta stolt över att han tackade ja till att vara med på utställningen som mitt företag anordnar i mars. Yiieepphhiieeee!


Dagens konstig(aste) vandring
M-J har bott i Stockholm sedan 1965, ja hon är nästan född här. Jag flyttade till huvudstaden 1977. Båda två har vi varit i Gamla Stan - som förresten måste vara Stockholms till yta minsta stadsdel - många gånger förr. Att hitta tillbaka till tunnelbanan innebar en sightseeingtur som hette duga i den isiga blåsten. M-J pekade uppåt, jag neråt, M-J ville svänga vänster, jag föreslog höger. Till slut kröp jag till kors och bad två förbipasserande själar om hjälp.
Konstigt, våra män S och R har alltid hävdat att kvinnor i allmänhet och M-J och jag i synnerhet inte har något lokalsinne.

Go west
Vet i skrivande stund inte vad M-Js bästa hälft tyckte om vår konst(iga) vandring men R suckade bara och sa:

- För det första gäller det att "go west" i Gamla Stan för att hitta till T-banan, för det andra har du en kompass med dig.

Jaha.

PS. Till er som funderar på att föreslå en mobiltelefon med inbyggd GPS vill jag bara säg: tänk inte ens tanken. Jag kommer att bojkotta era bloggar och aldrig skriva en enda kommentar något mer. DS

fredag 20 februari 2009

Konstiga passagerare


Vid klockan 8:00
När man tar 73:ans buss på morgonen från Roslagstull till Norra Station består passagerarna mest av yngre medicinstuderande tjejer och killar samt några doktorer som ska till Karolinska Sjukhuset/Institutet. Några knegare som går av vid Norra Station finns också. Det konstiga är att det ytterst sällan förekommer telefonsamtal.

Vid klockan 16:00
Åtta timmar senare är klientelet på samma busslinje ett helt annat (kan dock bara uttala mig om fredagar, då jag resterande veckodagar tar en senare buss). Vid Norra Station väntar bland annat
- ung mamma med barnvagn
- äldre dam med PrisXtra kassar staplade på rollator

Ring så spelar vi - samtidigt
Väl ombord (vilket var svårast för den äldre damen - gjorde dock dagens goda gärning och hivade rollatorn och kassarna ombord, kliva på fick hon klara själv) börjar orkestern sin spelning. Som på en given signal ringer minst fem mobiltelefoner samtidigt. Påpälsade som alla är vid sex minusgrader tar det ju ett tag att hitta dessa eländiga, skrikande manicker. Under denna tid får man lyssna på en osynkad orkester ackompanjerad av bebisens gallskrik i barnvagnen.

Prata så lyssnar vi
Finlandssvenskan, som på grund av storlek tog två sittplatser, skrek GPS koordinater ut i etern. Hon förklarade för personen i andra ändan att hon "schnart är vid Ööööschtra Schtation".
Personen mittemot skrek i falsett...på ryska.
Den svenska gubben med en mobil lika antik som min oroade sig högljutt över att han troligen skulle missa snabbtåget till Åkersberga och var tvungen att ta mjölk-dittot.

Herregud!!! Ge mig styrka, en MP3-spelare eller bara vanliga öronproppar! Hatar mobiler... men det vet ni ju redan. Och apropos konstiga personer på bussen. Är rädd för att dom är helt normala (tyvärr). Det är jag som är konstig (som kollegan Malena påpekade för mig idag). Nu börjar jag bli riktigt stolt över mig själv och nöjd... typ självbelåten kanske ;o)

PS. Etiska Rådet för Betalteletjänster (ERB) har svarat på min anmälan om kapning (se gårdagens inlägg). Mejlet var långt, mycket långt och kräver tankeverksamhet (från min sida alltså) som jag inte kan leverera en fredag kväll. Ska itu med svaret under helgen. "I'll keep you posted".
Bilden jag laddar upp är hmmmmm laddad om man säger så ;o) DS

torsdag 19 februari 2009

Hjälp! Min mobil var kapad


Fortsättning av gårdagens inlägg:
Lydde ett smart råd av IT-kompisen Thomas och ringde upp kontantkortsföretaget, ja det finns väl bara ett i Sverige... eller?! Snabb och professionell service av den tjejen:

- Din mobil har blivit kapat av företaget Celldorado.
- Què????????????????????????????


- De erbjuder kostnadsfria ringsignaler. I gengäld drar dom 15 kronor från ditt kontantkort varje gång du messar. Och om du inte messar tillräckligt ofta, då drar dom 15 kronor för vanliga samtal också. Du kan få numret om du vill.
- Ville jag @#%$¤.......................... .


Ringsignal
Skulle inte ha något emot att ha TV-serien 24:ans ringsignal - kostnadsfritt -. Jo, det medger jag. Annars skulle jag inte ens drömma om att byta än mindre köpa en ringsignal.

Kundservice
Ringde Celldorados kundservice, där en automatröst bad mig att trycka "1" om jag ville avregistrera mitt abonnemang.

- Du har nu avregistrerats. Inom två timmar upphör ditt abonnemang.

Snabb service, det brukar annars ta minst en månad @#%$¤ att säga upp tjänster som man har valt själv.

Hela proceduren tog mindre än fem minuter så jag kostade på mig ytterligare några ditton för att anmäla Celldorado till olika välvalda ställen.

Deras kapning har kostat mig 500 kronor. Okay, det drabbar ju ingen fattig, ha, ha, men tänk hur mycket roligare jag kunde ha haft för pengarna. Hatar mobiler, hatar mobiler, hatar mobiler!!!

Iskaffe
Laddar upp en bild som jag tog utanför entrén till fastigheten där jag jobbar. Associationen till mobilkapningen hade varit glasklar om bilden visade det ni tror den visar. Så är dock inte fallet. En tjej tappade nämligen sin latte utanför dörren igår. Vid temperaturer som ligger konstant långt under nollstrecket hade latten förvandlats till iskaffe över en natt. Dessutom tycker jag att "mönstret" liknar ett trä. Nästan street art,eller vad tycker ni?

PS. Åtta stelfrusna arbetskamrater testade den vietnamesiska restaurangen Hanoi idag. Vi som åt olika varmrätter var saliga. Stackars Malena och Helena som åt kalla färska vårrullar var inte så förtjusta. Dessutom hann de inte tina upp under lunchen (tjejerna alltså). DS

onsdag 18 februari 2009

Hjälp! Min mobil käkar kontantkort

Mitt förhållande till mobiltelefoner är grymt stört, det är infekterat, det är värre än så: JAG HATAR DEM! Så, nu är det sagt, en gång för alla. Rakt ut.

Gruvlig hämnd
Har tidigt lärt mig att aldrig (okay då, sällan) prata skit om någon, då det alltid kommer tillbaks. Nu är min mobil inte en "någon", den är ett fem år gammalt "något", som verkar läsa min blogg, speciellt inläggen som handlar om min hatkärlek (nu är bara hatet kvar) till mobiltelefoner. Och fanskapet har börjat sin gruvliga hämnd: det käkar upp mina kontantkort.

250 kronor för ett samtal och ett sms
Använder min mobil ytterst sällan - det vill säga den är alltid avstängd tills jag behöver den - och ett kontantkort på 250 kronor brukade räcka i flera månader. Nej, jag kan inte ens mitt nummer utantill (det är snyggt skrivit på en tejpremsa på baksidan av telefonen, just ifall att).
Sedan två månader tillbaka har dock villkoren förändrats... uppenbarligen. Nu räcker kontantkortet på 250 kronor för ett samtal som varar typ 60 sekunder och ett sms (jo då, jag messar: tre korta ord på två minuter ungefär).

"Soptunna" vid Östra Stations T-bana station
Som tur är upptäckte jag denna nedklottrade och skräpiga "soptunna" (SL- har tydlingen inte råd med att måla om sina elskåp) på Tekniska Högskolans T-bana station igår. Tycker att mobilen förtjänar en värdig viloplats bland bråtet på "taket". Eller kanske ändrar jag mig och slänger den försiktigt i golvet, demontera den och gör en rolig datortavla av inälvorna. Nej, detta pengar-glupska fanskapet ska inte hamna i en fin ram och hängas upp på väggen. ALDRIG!

PS. Dagens bästa nyhet: Jamie Oliver skall inleda ett treårigt samarbete med Scandic Hotels. Yipphhieeee! Arbetskompisen Malena har som vanligt järnkoll på matfronten. Kolla här! DS

tisdag 17 februari 2009

Nu är den på topp - allmänbildningen


Det behövs inte så mycket för att få en "boost" av sin allmänbildning. Det enda nödvändiga är en blogg och kunskapsstinna kompisar i bloggvärlden. Yes!

Bäckhus
Nu vet jag vad ett "bäckhus" är. Både ägaren till själva huset - Olle - mejlade omedelbart ett utförligt svar och Malin kommenterade inlägget några minuter senare.

Kate Perry och Petra Mede
Kommenterade ett inlägg på Annes blogg som handlade om Tess, som vunnit RIX FM:s pusstävling och som kommer att få träffa Kate Perry på Nalen i Stockholm den 22 februari! Tess gav bort sin Alla Hjärtans Dag-puss till Petra Mede för att få litet tyst på henne.

Min kommentar till inlägget:
Grattis till Tess, men vem f....n är Kate Perry ... eller Petra Mede för den delen...


Även dessa två luckor i allmänbildningen täpptes snabbt igen av både Tess och Anne. Det kallar jag för service!
Kan (fortfarande) inte uttala mig om Petra Mede, då jag inte tittat många minuter på Melodifestivalens deltävlingar (som ni som följt bloggen vet), men ett besök på youtube gör att jag lyssnade på två "smakprov". "I kissed a girl" (helt okay) och "Hot 'n cold" (trodde jag hade lyssnat på den låten för 3:05 minuter sedan).
Nu kan jag luta mig tillbaka med ett leende på mina bildade läppar och njuta av min toppade allmänkunskap. "I rest my case".

PS.Bilderna jag laddar upp har ingenting med inlägget att göra, absolut ingenting. De låg i fack 52 på hårddisken, där de nu har fått sällskap av dagens information. DS

måndag 16 februari 2009

Från "Wildlife" till civilisationen

Ingen har väl undgått katastrofen i Victoria, Australien där skogsbränder härjar. Både människor och djur har drabbats hårt men då och då hittar man en liten solskenshistoria i eländet.

Sam
Den här gången har jag hittat Sam, koalabjörnen som hittades med svåra brännskador i skogen. Bandagerat och väl omhändertagen lär han nu vara på bättringsvägen.

En liten "terrier-prinsessa"
Det finns många djur i Australiens "wildlife" som räddats de gångna veckorna. Men även här "i civilisationen" på Lidingö hittar man sjuka djur som tas omhand på ett kärleksfullt sätt. I det här fallet är det kollegan Thords barnbarn Elsa och Ida som tyckte att det söta kramdjuret Felix – jag utgår ifrån att det är en hund - borde bandageras med pappersnäsdukar för tillfrisknande. Om det är en hund så gissar jag på terrier och då tycker jag att den ser ut som en liten prinsessa – en Felicity kanske. (En snygg "bildfångst", Thord!)

Civilt "wildlife"
Bild nummer tre visar Olles hem i Järbo. (Ni som har läst bloggen har ju fått följa Olles äventyr på landet). Fotot är tagen på kvällen och jag tycker att det är otroligt stämningsfullt på ett konstnärligt sätt (en av dina bästa "shots" Olle – någonsin!). För mig som är en (ö-) känd 08-asfaltbonde föreställer bilden ett civilt "wildlife" eller ett vilt civilt liv, beroende hur man ser det. Jag menar att ta en promenad till "bäckhuset"… Förresten vad är ett bäckhus för något? Någon som vet därute i bloggvärlden!!??

PS. IT-kompisen Totte mår bra igen, tackar för det. Yin och Yang gillar sitt Batterivatten till frukost och middag. Dom får klara sig utan lunch. Och det blev då en himla massa "hittar" i det här inlägget. Sorry, var alldeles för lat för att koppla in www.synonymer.se, en av mina favvo-sajter annars. DS

söndag 15 februari 2009

Yin och Yang

Tamagotchi
Kommer ni ihåg Tamagotchi, det lilla digitala djuret som krävde omsorg dygnet runt, annars dog det. Det var 1996 och självklart ägde jag en sådan (redan då hade man ju barnasinnet i behåll, eller hur!? Som tur var kunde man stänga av Tamagotchin, när han pep, skrek och allmänt blev "a pain in the ass". Vill minnas att jag höll den vid liv i hela tre veckor och var mäkta stolt, samtidigt som min man fick sig många skratt.

Karnivorer
Nu 13 år senare kan jag berätta att jag fortfarande har barnasinnet i behåll, vilket är lika bra då jag blivit mamma till Yin och Yang två nya familjemedlemmar, som jag fick av min man på Alla Hjärtans dag. Yin och Yang – två Venusflugfällor (Dionaea muscipula) kan man inte stänga av, åt andra sidan väsnas de inte heller. Mina nya kelgrisar är karnivorer, alltså köttätande plantor.

Speciell diet
Som ni vid det här laget säkert har förstått så är vi lite "knasiga", min man och jag. Med andra ord så blev det kärlek vid första ögonkastet mellan Yin, Yang och mig… trots att vi började googla skötselanvisningar (kom ihåg vår avsaknad av gröna fingrar i det här hushållet):
- Venusflugfällor får inte matas utan de sköter sin kosthållning själva genom att äta flugor och småkryp. Mmmhhhh.
- Nej, det går inte att mata Yin och Yang med hamburgare, då dör dom.
- De ska stå i minst fem millimeter vatten dygnet runt. Inga problem om det hade varit kranvatten. Regn ditto ska det vara! Oooops. Igår fick Yin och Yang destillerat vatten (inköpt på den lokala Statoil macken), vilket de även fick idag. Tre gånger per dag. Hade det funnits snö på marken så hade jag gjort allt för mina telningar och smält den, men…
- De går i ide mellan November och - just det – Alla Hjärtans dag. Från och med idag är dom alltså pigga och vill ha något att äta.
- De kan leva under vatten i upp till tre månader. Regn- eller sjövatten alltså.
- Nej, jag tänker inte dränka dom.
- Yang med sina långa armar verkar vara en smart sak: Vid 12-snåret hade han redan ätit en rejäl frukost bestående av två odefinierbara saker som hade vingar.

Fortsättning följer…
Om det finns några karnivorexperter därute i bloggvärlden kommentera gärna med en veckomeny för telningarna!

PS. Yin är en trög, mjuk, diffus, kallt, blöt och lugn varelse av kvinnligt kön. Yang är hårt, bestämt, dryg, fokuserad, hetlevrad och aggressiv – av det manliga könet alltså.

lördag 14 februari 2009

Meloditävlingen - Del 2 - snäppet bättre

Lyckades "pricka in" 3 1/2 låtar den här kvällen, men missade snabbspolningen. Ja, ja man kan ju inte få allt här i livet.
Tyckte faktiskt bäst om H.E.A.T. Gurra-stuket var helt okay. Men snälla ni hundratusentals tittare/bloggare därute! Hjälp mig att skicka stilpolisen till gruppen! Finns det något mera avtändande en spandex-tights? Nej! De gör sig lika illa på sångare som på sprinters. Kväljningsvarning, yuck!!!
Dessutom borde killar under 1,75 m inte ha långt hår, speciellt inte om de är överviktiga. Ja, det gäller i och för sig tjejer också. Klar spegelrekommendation! Men de ser väl bara sina sminkade ansikten som stirrar tillbaks på dom.
Den där Måns var... ja... snygg skulle jag säga. Amy borde ställa upp i Lilla Sportspegeln och Markoolio missade jag. Lillie och Sussie har åldrats väl... åtminstone en av dom. En dietist kan göra underverk med den andra.


Grattis på 1-årsdagen
Den 12 februari 2008, klockan 16:03 föddes "Konst eller konstigt"-bloggen. En helt vanlig födsel utan komplikationer. Den skulle handla om min datorkonst och vara "läromedel" för att skriva "min egen bok".

12 månader, två dagar, 386 inlägg och 800 bilder som gått- Efter tre inlägg var avhandlingen om min datorkonst klar. Betyg: G

- Delvis ändrad målsättning: Bloggen innehåller många konstnärliga inslag och själv är jag en sådär glad, konstig människa, så orden "konst" eller "konstigt" skulle förekomma åtminstone en gång per inlägg. Betyg: G+

- Bloggens ursprungliga namn "Computerart" byttes ut mot "Konst eller konstigt". Även headern förnyades två gånger under perioden. Med tanke på mina (begränsade) kunskaper i Photoshop ger jag mig själv betyget: VG.

- Bloggen har fått veta att den lever! Den har fått följa med på resor, varit på fotbollsmatcher, är närvarande på jobbet, på stan, i butiker, på mässor och den har tittat på TV. Den har berättat om blommor, korvar, Zlatan, konstutställningar, bilar, TV-program, Euro 2008, konstiga djur och skulpturer, LEDar, cappuccino och mat, Google loggor, stegtävlingar och mycket annat.
Bloggen har inte tröttnat under året. Den är lika pigg nu som den var i början förutsatt att den får minst sju timmars sömn per natt. Betyg: MVG

- "Konst eller konstigt" har varit ett perfekt medium för min "verbala diarré". Bloggen har inte klagat utan svalt och ätit upp allt jag har matat den med (stackare!). Den har varit en perfekt "bollplank" för skrivandet av "min egen bok", som jag förresten fortfarande inte har sett. Ni vet varför. Betyg VG

– Medan vanliga (mänskliga) ettåringar kräver föräldrarnas närvaro i stort sett dygnet runt, har bloggen inte pockat på min uppmärksamhet mera än 20 minuter per kväll, vilket var målsättningen när den startades. Betyg: MVG

- Bloggen har fått många härliga läsare under året som den lärt sig att stå stadigt och gå hjälpligt. Den har anammat mycket av sina brödar- och systerbloggar. Jag medger utan omsvep att jag är en smula avundsjuk på andra bloggare som är mycket rappare i pennan än jag själv. Betyg: G

- "Konst eller konstigt" vill att läsarna skrattar (ganska ofta) åt mina tankar, idéer och upptäckter. Även om inläggen inte kommenteras av så många, vilket är synd hoppas bloggen och jag att ni gillar vad ni läser. Det vore väl konstigt annars, eller hur!!??

Ett STORT tack
Bloggen och jag är beroende, vi medger det. Vi lider av abstinensbesvär om vi inte kan ägna oss 20 minuter åt skrivandet och lika länge (drygt…) åt att läsa andra bloggar. Och visst, vi är också beroende av killar som Anders, Thord, Totte, Radde och Rikard som förstår att en blogg utan foton och inspiration är en döing. Tack grabbar, snyggt jobbat!!! Betyg: MVG+++++++++++++++++++++++

fredag 13 februari 2009

Aaaaarrrrrgggghhhh - fredag den trettonde

Är inte på blogghumör direkt (läs vidare om dagens händelser i kronologisk ordning om ni vill) men en sak är helt säker: från och med idag är jag skrockfull:

1. Klockan 7:01
604H bussen från Täby till Danderyd går alltid enligt tidtabell. Idag gick den inte alls. 20 minuters väntan och sen ankomst till möte.


2. Klockan 14:30: Omslagsfobi
Börjar få omslagsfobi eller stark allergi mot denna emballageform. Om ni har läst mitt tidigare inlägg så vet ni vad jag menar. Idag var det dags igen. Ni som inte förstod något i onsdags förstår kanske mer idag (klicka på bilden för forstoring, så att ni åtminstone kan läsa mysteriet). Det gjorde inte jag. "Herr civ. ing" Håkan fick ta hand om lösningen och jag medger gärna att jag lärde mig något nyttigt på köpet. Detta något heter "nollpunkt".

3. Klockan 15:10
Kollegan Thords fru ringer och berättar att hon halkat på en isfläck och stukat handleden. I avsaknad av is tog hon en matlåda ur frysen och kylde ner skadan. Smart!

4. Klockan 15:30
Får höra att min "bästis" på jobbet - Totte - hade fått åka akut till Karolinska Sjukhuset med andningsproblem. Kollegan Radde, som skjutsade honom dit berättade att "det åtminstone inte var något fel på hjärtat". Resten av kroppen höll på att testas just då.

5. Klockan 16:08
73:ans buss närmar sig hållplatsen och lämnar ett oljespår efter sig. Oljetanken hade visst gått sönder, vilket högljutt annonseras av en stortjutande, illröd "saftblandare" på instrumentbrädan var 10:e sekund. Bussen följd av oljespåret orkar dock hela vägen till Östra Station. Tack!

6. Klock 17:30
Diskvattnet börjar få en konstig rosa färg. Visst ja den nya kniven... Mannen hade skurit sig i pekfingret och blödde som en gris. Efter vattenbyte får jag diska klart. Fingret plåstras om. Fel ordning: fingret plåstras om först innan jag tar mig an disken.

PS. Nej fredagen den 13 februari var inget vidare. Det enda positiva som hände var väl dagens lunch på restaurang Station som bland annat bjöd på chokladparfait med mandelkrokant som efterrätt. Nej, nu ska jag dränka sorgen med en vinare. Ska skåla för Totte för att påskynda tillfriskningsprocessen. Get well soon buddy! DS

torsdag 12 februari 2009

Matpatrullen testar Xeôm

Abstinensbesvären blev för stora idag. Efter tre månader utan vietnamesisk lunchmat gick det inte längre att stå emot begäret. Kollegorna Malena, Helena och jag fick helt enkelt ett (ganska så smärtsamt) återfall idag. Då Xeôm i Vasastan hade fått bra kritik i tidningarna bestämde vi oss för att testa.

Färska vårrullar
Under promenaden dit fantiserade vi om dessa härliga färska vårrullar gjorda av rispapper med koriander, mynta, morötter, kyckling/räkor och risnudlar med stark chillidip som vår favvokrog My Linh brukade servera för ynka 65 kronor. (My Linh är nu en medioker restaurang som serverar en minst lika medioker asiatisk buffé)
Väl framme välkomnades vi av en blond servitris klädd i vietnamesisk folkdräkt. Mmmmmhhh. Färska vårrullar fanns såklart på menyn, dock endast räkvarianten. Enligt servitrisen var det omöjligt att göra rullarna med kyckling. Dreglandet (mitt alltså) upphörde abrupt då jag är allergisk mot räkor.

Jordnötsdip
Samma servitris rekommenderade mixwok (biff, fläsk, kyckling och grönsaker med ris), vilket Helena och jag beställde. Maten kom samtidigt och man såg Malenas förväntansfulla ansiktsuttryck när hon kollade den - hhhmmmmm - annorlunda dippen som följde med rullarna. Som den äkta kock hon är dippade hon fingret i saucen och konstaterade besviket att det var jordnötsdip. Lösningen på den fadäsen: överbliven salladsdressing som med lite fantasi kunde vara vår älskade chillidip.
Sorry, det blev en himla massa dippande där. Orkar inte leta upp synonymer, ha, ha.

Mixwok
Den var okay, inte mer. Smakade mera amerikansk BBQ-hickory än vietnamesisk wok, innehöll mycket grönsaker men lite kött och den var torr.

Omdömme
Matpatrullen (ja egentligen är det ju bara jag då inlägget skrivs av mig, men vi tre var helt överens) ger Xeôm 2 1/2 Plus.
+ för konstnärligt vackert upplagd mat, fräsch sallad och dressingen som räddade vårrullarna
+ för den äkta konsten på väggen som dessutom var vacker (tyvärr gick den inte att äta)
- för jordnötsdippen som hör hemma på en thailändskt Satay-spett och endast där!
- för avsaknad av vårrullar med kyckling
- för tämligen torr wok med noll smak av Vietnam.

PS. Nej då, jag ska inte ta över Malenas matblogg. Kom bara inte på något annat att blogga om ikväll. Bok- och telefonhistorierna är alltför sorgliga att skriva om, jag lovar. DS

onsdag 11 februari 2009

"Less is more" eller var det tvärtom

Efter gårdagens "urladdning" undrade jag hela dagen vad jag skulle skriva om idag. Bloggtorka ??? Nej då, inte här inte.

Min egen bok
Ni gamla, trogna läsare har ju följt mina försök att skapa "En egen bok". Jo då, jag skapade (i många timmar), jag finslipade (det tog sin tid), jag optimerade (det blev bättre och bättre på skärmen), jag undvek alla fällor (genom att skicka en DVD istället för att använda mallen på sajten). Ja, jag gjorde helt enkelt "more" än "less" om man säger så. Får jag svära och säga i klarspråk: Det sket sig!!!

Snabbisar
Jag beundrade mina arbetskompisars "snabbisar" som de laddat upp på fem röda - i sista stund - på nyårsafton 2008. De var hur proffsiga som helst. Allt enligt principen "less is more". "Gördinegenbok" är hur enkelt som helst att använda... uppenbarligen ... för alla utom mig.


SOS
Idag fick jag följande mejl av Tomas på "Gördinegenbok"

Avståndet mellan bilden på framsidan och baksidan på våra hårdpärmsböcker (dvs ryggen inkl den färgade yta som når fram till bilden) är 7 + 9 + 7 mm.
Men bara ryggen är 9 mm.
För att göra det mer förståeligt och jämförligt med "Pojken med järnröret" så skriver jag så här
(sett utifrån att du vecklar ut boken med inlagan nedåt på ett bord och ser hela omslaget)
Utfall (12 mm) || Basida (207 mm) || Rygg, utan dike (9 mm) || Framsida (207 mm) || Utfall 12 mm
De 207 mm ovan kommer från att diket på boken (gropen innan ryggen normalt inte räknas med i bokens storlek.
Total tryckt dokumentbredd blir alltså 447 mm.
Är du med?


Är ni med???????
Tomas är världens gulligaste och mest hjälpsamma kille. Han vet bara inte att han har att göra med
- en icke civilingenjör
- en idiot som har diskalkyli
- en person som alltid anlitar kollegan Håkan (civ. ing) för att räkna ut bokomslag.

PS. Nej det blir inte (mycket) bättre idag. Här hemma har den stationära telefonen slutad att fungera. IP-telefoni, visst. "More" IP "less" telejack kanske, eller var det tvärtom. Jag bryr mig inte. Men Sverige vann mot Österrike med 2:0, alltid nå't. Bilden ja (dagens Totte-bidrag): Bygga en chokladpyramid - "more" är "less"...DS

tisdag 10 februari 2009

En grymt lyxig tisdag


Dagen började bra, aningen lyxigt till och med: Det blev nämligen en taxifärd från Östra Station i Stockholm till Haga Forum (workshop, läs mera längre ner), som ligger sju minuter därifrån. Anledningen är att 73:ans busschaffis hade stängt dörren för påstigning och vägrade att röra sin lata, feta tumme till öppningsknappen igen.

Småland - Israel - Täby
Den mycket unga, inte speciellt "brighta" men mycket trevliga taxichauffören från Somalia (som blev 217 kronor + dricks rikare på sju minuter) undrade om jag kom från Småland.

- Nej.

- Men då kommer du från Israel, inte sant?!!!!!!!!!!!!


- Nej.

Vid det här laget undrade jag vad det är för konstigt med "min Täbydialekt".

Lyxfrukost
Dagens övningar började med en lyxfrukost som innehöll allt som jag själv aldrig äter till frukost. Jag dricker nämligen bara frukost i form av en kopp starkt kaffe.

Lyxlunch
Det gäller att tajma deltagandet i en workshop rätt. I dagens grupp fanns kollegan Caroline med och hennes man är hovmästare på Haga Forum. Bingo! Vi fick en förrätt "off the record" och en suverän huvudrätt. Dessutom lyckades jag få receptet på Pestocrèmen, en sagolik god "dip" till fjordlaxen och den italienska pajen. Vilken suverän service!

Lyxfika
Fikan klockan tre bestod av crème brulée med stjärnanis. Behöver jag säga mer!!!????

PS. Jo då, vi hade en workshop också. Suverän den med. Som vanligt på mitt jobb så skrattade vi mycket ...och ofta. "My kind of place" helt enkelt.
Bilderna visar Haga Forum, en skitsnygg LED-lampa i konferenslokalerna (tillägnad Totte) och en rolig Windows-variant på Sushi (som Totte mejlade till mig som invit till rökpausen, men jag var ju inte på jobbet). Ja, vi är nog synkade. DS

måndag 9 februari 2009

Burr, burr - äntligen måndag

Säger bara "burr, burr", jag f r y s e r!!! Trots skakningar i hela kroppen lyckades jag tidigt imorse hänga upp 20 av mina datortavlor hos Aleris Medilab. Det blev en jättefin utställning.


Att åldras - 1
Väl på jobbet låg det ett mejl med titeln "Att åldras" i inkorgen. Mmmmh, tänkte jag. En sådan "påminnelse" klockan nio en måndag morgon är ju inte direkt uppiggande. När jag sedan såg alla bilder som kollegan Anders hade skickat förstod jag innebörden. Jo då, det kan vara vackert att åldras. Vad tycker ni? Älskar den gamla övergivna bilen. För mig utstrålar den en stolt och värdig personlighet. Tack Anders!

"Grunkan" längre ner till höger fick jag av en hårt arbetande nubliven penschis - Olle. Han bor i Järbo, är insnöad, plogar sig fram till utedass (!!!), använder snöslungan för att leta efter vägen till/från huset där han uppenbarligen bor (bor och bor förresten) och är troligen i full färd med att installera en ny vedspis.

Att åldras - 2
Den gamla drog nämligen en sista suck men demonterades av Olle och delarna är prydligt dokumenterade. Varken Olle eller jag vet vad "grunkan" är, men en sak är helt säker - jag älskar den! Tänk er "grunkan" ingjuten i betong och upphängd på väggen alternativt som upplagd som prydnad i trädgården. Att åldras i stil är vad det är! Säger bara mums!!! Ni bloggare som inte är asfaltbonde som jag får gärna tipsa om vad bilden föreställer.

PS. Kollegan Eva och jag fick agera "stunt-women" idag - som fotomodeller. Ett genrep till en VIP-plåtning imorgon. Vi skrattade nästan ihjäl oss (Eva ganska så återhållsamt och jag som vanligt med ett asgarv. Roligt på jobbet, som vanligt alltså. Å nej, bilden tänker jag inte ladda upp ;o) DS.

söndag 8 februari 2009

På köpet: underhållning hos ICA

Tänkte bara köpa några frimärken hos ICAs postutlämning idag, men vilken underhållning jag fick på köpet! Läs vidare så tror jag att ni skrattar lika högt som jag gjorde för några timmar sedan.

En fullastad rullator
Den äldre gubben hade dragit sin rullator till ICAs returautomat. Farkosten var lastad med två stora svarta soppåsar innehållandes en månads (minst) samling av burkar. Tyckte han var riktigt smart och hänsynsfull att panta 100-tals burkar en söndag eftermiddag. Tanterna bakom honom höll inte med.

- Ja nu tycker jag att du ska trycka på stopp-knappen så att vi kan panta också. Vi har bara tre burkar.

Gubben resonerade lugnt och logiskt:

- Varför det? Jag var ju här förre er.

Rassel, rassel, smack, smack. Maskinen mumsade förtjust i sig burk efter burk.

- Nej du, nu får du faktiskt flytta på dig. Vi har inte tid att vänta här längre. Vi ska minsann köpa nå't också. Du ska ju bara panta och få pengar sedan.

Den mycket kvinnliga logiken bet inte på gubben men väl på maskinen:

Tjut, tjut. Blink, blink. Tjut, tjut. Blink, blink....


- Gubbe vs. kärringar 1:0
- Maskin vs. människa 1:0
- Gubbe vs. undertecknad: 1:1
- Undertecknad vs. kärringar 3:0 (med tre snabba steg försvann jag gapskrattandes därifrån. Hade troligen inte kunnat skriva inlägget om jag hade stannat. Tanterna hade visst mord i sinnet.

Några konstiga sanningar

Börjar bli rätt utmattad av alla awards och utmaningar. Jobbigare än att träna fotboll i två timmar när jag var yngre faktiskt. Med detta i färskt (svettigt) minne så ska jag väl spela med 7 bollar - tillika sanningar - samtidigt. Anne har nämligen utmanat mig att avslöja 7 sanningar om mig själv.
1. Är i grunden rätt lat. Tar alltid "the easy way out".
2. Dammsuger alltid runt saker och ting istället för att flytta på dem.
3. Ger mig aldrig in i diskussioner om religion och politik. Vill ha mina vänner kvar.
4. Äger ingen diskmaskin. Två levande ditton duger alldeles utmärkt.
5. Är smärtsamt direkt och ärlig ibland. Ska jobba på att bli diplomat... någon gång.
6. Bäddar aldrig sängen. Ohygieniskt enligt mitt tycke. Kvalster ska inte partaja i vårt sovrum i alla fall.
7. Ogillar så kallade mellanchefer som egentligen inte fyller någon funktion men som är duktiga på att slicka uppåt och sparka neråt.

Känner ni är utmanade därute i bloggvärlden att sparka runt med konstiga sanningar om er själva?! Passar härmed bollen snett inåt bakåt till någon av er! Hoppas ni nätar!

lördag 7 februari 2009

Snälla, snälla

Såg precis låt 7 och 8 av melodifestivalens deltävling nummer 1. Kollade också snabbspolningen, som turligt nog inte tog många sekunder.
Vet att jag är elak nu, men låt mig sammanfattningsvis summera det hela med låt 7 och 8:

Snälla, snälla, disconnect me, I can't stand it anymore.

PS. Mannen såg en bråkdel av låt nummer 7 och hans kommentar var klockren:

- A meat puppet. Whom does she try to shoot. Hope she didn't quit her daytime job. DS

Konsten att köpa räkor


Lovade ju i gårdagens inlägg att berätta om konsten att köpa räkor. Kom av mig lite grand, då Anne har skickat ut språkpolisen och påpekat felskrivningen av "lite" i stället för "litet". Oooops, ett vanligt fel i alla mina inlägg. Är faktiskt tacksam för hennes iakttagelse. Ska försöka undvika båda orden och använda "stor" eller "stort" framöver.
Dagens berättelse om inköp av färska räkor är (tyvärr) inne på samma tema fast ändå inte riktigt.

Att räkna från 1 till 10 eller 12
Har märkt att dagens ungdomar i matbutikerna har svårt för att räkna. Om jag ber om 10 eller 12 räkor så tar det ganska lång tid för killen i disken att skopa ihop rätt antal. Alltså har jag övergett den principen och övergått till gram i stället.

100 gram är lika med 200 gram
Igår stod jag som nummer tre i kön vid räkbåten. Kille nummer ett ville ha 200 gram frysta och 300 gram färska räkor. Han gick därifrån med 300 gram frysta och 400 gram färska.

Ungdomen bakom disken höjde triumferande skopan och undrade:

- Är det okay?!
- Mmmmmhhh, javisst svarar den häpna kunden.


Ungefär samma sak upprepades med dam nummer 2.

När det var min tur bad jag om 100 gram färska räkor. När vågen visade 180 gram upprepades proceduren.

- Nej, det är inte okay.

Hade jag velat ha närmare 200 gram hade jag bett om det. Så han fick snällt sänka vikten till beställd mängd.

Hoppas ni njuter av kollegan Anders härliga bilder. Alla detaljer är formade av mat. Äkta matkonst med andra ord.




PS. Ni tycker kanske att jag är petig, men tänk på hur mycket livsmedelsaffärerna tjänar på anställda som inte kan räkna och kunder som ger sig. Jag menar det blir ju aldrig färre gram. Om ni undrar varför jag endast köper så små mängder räkor, kan jag berätta att jag inte tål dem (tyvärr) och mannen är mycket kolesterol-medveten. DS

fredag 6 februari 2009

"Fabulous blog"

Kompisen Mrs Bettan har konstaterat att min blogg är "fabulous". Visst är den - och snart fyller den ett år också. Fast hennes blogg har mycket snyggare design tycker jag, mycket snyggare, men det har jag ju redan konstaterat i ett tidigare inlägg. 1000 tack för nomineringen!

Favvo-bloggar
Jag har ju mina favvo-bloggar - precis som ni - men även om jag själv har "verbal diarré" när jag skriver så har jag faktiskt inte samma åkomma när jag läser. Läser nämligen inte så himla många bloggar, vilket betyder att jag skulle vara tvungen att dela ut awards till samma personer stup i ett och det skulle ni väl tröttna på ganska så snart tror jag.

Så än en gång: STORT TACK till alla er bloggare som har sett till att jag läser era inlägg - istället för böcker - på kvällerna. Å tack för att ni (kanske) gör samma sak. Älskar "kommentar-leken"!

Konstnärligt fotogodis à la Anders

Berättade ju i gårdagens inlägg om vårt besök på Stockholmsmässan och alla härliga intryck som jag bara sög i mig. Jag laddade även upp några bilder som jag tagit, men jämfört med korten jag fick av kollegan Anders så måste jag säga att mina intryck liksom inte fastnade i kameran.
Alltså har jag bestämt mig för att bjuda er på litet konstnärligt fotogodis som ett äkta proffs har tagit.
Vill även skicka ett stort tack till Anders. Han "krympte" bilderna och mejlade dom hemifrån sent på kvällen (hemresan till Kumla måste ha tagit en bra stund den också) så att jag skulle få dom "first thing in the morning". Sådana fredagsöverraskningar uppskattas verkligen!
Så - here we go! Hoppas ni njuter lika mycket som jag!







PS. Den sista bilden föreställer förresten min uppförstorade hjärna utan innehåll.
Fick även fler roliga "matkonstbilder" från Anders som jag tänker bjuda på imorgon. Då ska inlägget nämligen handla om "Konsten att köpa färska räkor". DS