Fransk helg

Den lokala ICA affären har blivit riktigt spännande. Det kunde jag med glädje konstatera ikväll, då jag såg att det fanns massvis med för mig totalt obekant mat i diskarna och för avsmakning. Då jag sällan köper grisen i säcken testade jag först ankbröstet som var gudomligt, sedan en brie ost som smakade – ja så som brie gör mest och sedan såg jag dom: vitelotterna.

Vitelotter
Som ni ser på bilden ser dom väldigt konstiga ut och inte speciellt aptitliga. Men skylten lät ju lovande, så jag köpte åtta stycken. Väl hemma googlade jag mitt inköp och jag kan väl säga som så att det nog blir vanliga svenska potatisar för maken imorgon kväll. Dessa franska potatisar är nämligen blålila även när dom är färdigkokta. Ooooops. Vad värre är så härstammar deras namn från det gammalfranska ordet för penis. Vitelotterna dök upp 1812 och vid den tiden hade penisar uppenbarligen ett annat utseende. Ni förstår varför maken kommer att vägra va!!!? Han är lite känslig när det gäller hans ädla delar. Av någon konstig anledning bytte han också bord när jag beställde fårtestiklar på en marockansk restaurang. Personligen har jag inga svårigheter med att äta ankbröst…

PS. Självklart kommer jag att lägga upp morgondagens (tveksamma) delikatess på bloggen – om ni vill alltså. Förresten är den översta bilden till er som känner sympati för maken. Fotot visar favo stället l'Incontros chokladkaka med mandlar som enligt chefen Håkan och kollegan Eva var enastående god. DS.