Fallit för grupptrycket

Alla - och med det menar jag alla (nästan) - har en blogg nuförtiden. Min 63-åriga kompis Mrs Bettan till exempel. Hon föll också för grupptrycket när hennes 40-åriga dotter samt 17-åriga dotterdotter tjatade. Nu är hon ju pensionär så jag gissade att hon skulle skriva under alla vakna timmar. Fel! Hon skriver nästan bara innan det är läggdags vid midnatt.
Om inte hon hinner, hur ska jag då hålla en blogg vid liv?! Jag som arbetar heltid plus är hobbykonstnär.
Min man, jo han har också tjatat på mig ett tag, några kompisar likaså. Alltså faller jag för grupptrycket jag med och här är mitt första bloggförsök.

Vad ska jag blogga om då?!
Det är synd att bloggar inte fanns på 80-talet, då jag spelade fotboll på grus- och gräsrotsnivå, spelade matcher 1-2 gånger/vecka, åkte på träningsläger i Sverige eller utomlands och besökte Danderyds sjukhus med jämna mellanrum p g a olika fotbollsrelaterade åtkommar. Det hade varit nå't att berätta dagligen om.
Eller fotbollsresan till USA 1994, då Sverige grävde brons på Rose Bowl Stadium i Los Angeles, inget dumt ämne det heller.
Eller alla resor min man och jag gjorde, nej, http://www.resdagboken.se/ fanns ju inte heller.
Har lovat mig själv att jag inte ska skriva nå't i still med "nu går jag upp, duschar, tar mitt morgonkaffe, promenerar till bussen, väntar på eländiga 73:an vid Roslagstull, stiger av vid Norra Station, tar hissen upp till 9:e våningen, där min arbetsgivare håller hus, jobbar i åtta timmar och sedan gör jag allt igen fast i omvänd ordning. Inte riktigt förresten: tar visserligen 73:an igen, men sedan åker jag Roslagsbanan till Täby Centrum och promenerar hem därifrån.
Det är precis vad jag gör varje dag, föga upphetsande.

Bloggämne: Datorkonst - Computerart
Som ni förstår har mitt fotbollsintresse ersatts med något icke fysiskt, konsten. Å inte vilken konst som helst utan jag är ensam i världen om att göra datortavlor. Kolla http://www.computerart.tk/. Ska försöka att hålla mig till ämnet, förklara lite hur jag började med det. Förhoppningsvis slipper jag då berätta 100 gånger på varje utställning ;-)...
Hoppas ni har blivit lite sugna att läsa fortsättningen. Den följer senare.
Nu ska jag nämligen kolla hur denna blogg fungerar rent tekniskt alltså med bilder osv, och det lär ta lite tid.