Back on track

Tack vare min räddare i nöden Sven från Data One som bytte router idag är jag "back on track" igen. Tackar för det, då min bloggabstinens blev värre för varje dag under det 1 1/2 veckans långa ofrivilliga blogguppehållet. Men nu är jag som sagt tillbaka igen. Börjar med att berätta om vad som har hänt under tiden. För några av er ville ju veta hur det gick.


Här har ni Jonas och Nelson från Rexab. Jobbet att flytta möbler med mera var beräknat att ta 6 timmar. Att ställa tillbaka dom skulle ta lika lång tid. Det tog killarna totalt fem timmar att bygga ned och upp igen. Helt otroligt. Dessutom vägrade de ta emot dricks. Det har jag då aldrig varit med om. Å snygga var dom ju också, en extra bonus:-)


Millimetermanövrering av den duktiga lastbilschauffören som lämnade en röd container för alla gamla fönster och dörrar som byttes under en vecka i min trappuppgång.


Självaste fönsterbytet skulle ta två halvdagar. Det tog mindre än en dag. På bilden ser ni Hannes och Simon från företaget MIR som har sitt huvudkontor i Vimmerby. Killarna är födda och uppväxta i samma stad. De berättade att det pågående projektet med fönsterbyte på över 800 lägenheter är det största uppdraget företaget någonsin fått. Hannes och Simon var otroligt effektiva och duktiga. Fönstren fick sitt eldprov direkt med pågående gul pollengegga överallt ni vet. De är hur täta som helst. Fantastiskt. Otroligt bra jobbat!


Den där blå korven innehåller varken ärtsoppa eller risgrynsgröt utan fogmassa.

Nu fick maken och jag ju vänta en hel dag på flyttkillarna igen, som kom i torsdags. Nu var det Nelson och Suleyman som ställde tillbaka rubbet på rätt plats. Nu accepterade Nelson dricks med orden:

- Vi vill inte att du ska bli ledsen att vi inte tar emot dricks. Det vill vi verkligen inte.

Killarna strålade som små solar och konstaterade glatt att de nu kunde äta lunch på restaurang. Nelson är från Portugal, där dricks är en självklarhet.
Städningen efteråt är det inte så mycket att skriva om, för ni kan väl föreställa er hur det såg ut under soffan där dammet och massvis med annat odefinierbart hade samlats under XX år. Ingen vacker syn.

Nagelstudio

När det var som skitigast lämnade jag ”byggarbetsplatsen” och satte för första gången i mitt liv min fot i en nagelstudio. Inte för att få glitternaglar utan bara för att få naglarna och nagelbanden klippta och filade. Frågade killen i kassan som såg ut som en söt 18-åring om han kunde måla en fotboll på en av naglarna (fotbolls-VM börjar ju snart). Det kunde han inte. Alla företagets anställda var från Vietnam och kunde knappt svenska. Inte engelska och franska heller för den delen. Men naglarna blev fina och jag slapp klippa och fila med vänsterhanden.

Rotfyllning

I mitten ser ni den nu färdiga permanenta rotfyllningen som jag fick i måndags, utan bedövning såklart. Den tanden hade uppenbarligen två rötter. Än en gång blev jag positivt överraskad av prislappen. Hade räknat med det dubbla faktiskt.

Som ni ser har jag haft fullt upp även utan bloggen;-) Har inte ens hunnit med den sedvanliga balkongplanteringen av mig själv i det underbara vädret. Men det ska det bli ändring på de närmaste dagarna:-)