Gott Nytt År!

Sol
För första gången sedan fyra veckor skiner solen från en klarblå himmel här i Täby idag. Vilken avslutning på året och vilken härlig början på 2011!!!

Nässelfjäril
Bilden jag lägger upp är tagen av kollegan X som befinner sig just nu i södra Sverige. Där upptäckte han denna nässelfjäril som verkar trivas i snön. Fjärilen flög sedan upp till mig via e-post och landar nu alltså hemma hos er. Perfekt avslutning på året. 1 000 tack X!!!

Med denna lite annorlunda och sällsynta bild vill jag tacka er alla därute i bollogsfären för ett toppen 2010. Hoppas ni är med även nästa år!

Vi ses 2011!

Årets bloggar 2010

Som ni ser har kreativitetscellarna i min hjärna verkligen fått jobba hårt under julhelgen;-). Igår var det kommentatorernas tur att få en award av mig. Idag är det bloggarnas tur. Vissa bloggar har jag följt i flera år, några är nya bekantskaper. Varför läser jag vissa bloggar och inte andra? Svaret är enkelt: jag vill läsa tankar som är intressanta, omväxlande och välskrivna. De får gärna vara lite konstiga och roliga också, det underlättar liksom;-). Så alla ni som får kommentarer av mig vet nu varför jag följer er. ”This fun blog award is for you!!!

Mina favoritbloggar 2010 är:

Årets nykomling: Alexandra
Ge mig bara 10 procent av hennes livsglädje och jag vill bli 90 plus:-). Den tjejen kan skriva på ett lysande sätt. Hon borde ge ut en bok – och det snart. Hennes sätt att beskriva en ”banal” sak fascinerar mig – totalt. Gimme, gimme den talangen, tack:-)

Årets fotoblogg: Format 900px
SoF och hennes man – SoFmannen - har slagit ihop sina påsar och skapat en gemensam fotoblogg. De har helt annorlunda ”tekniker” och fokuserar på olika motiv men hur dom gör det! De kompletterar varandra på ett enastående sätt. Att besöka den bloggen är som att bläddra i en påkostad fotobok och dregla. Bloggdesignen är lika proffsig som innehållet.



Årets mest skrattframkallande blogg: Shannara
Ja vad kan man säga om en ensamstående mamma med sex barn som bor i en liten håla någonstans i Sverige, långt från den lilla och ännu längre från den stora staden. Ni småbarnsföräldrar som ”gnäller” över att dygnet bara råkar ha 24 timmar borde sträckläsa hennes suveräna blogg. Jag som bara har maken (som inte får hönsägg i håret;-)) kan sitta och asgarva i timmar. Bokvarning även här.

Årets fräckaste och mest originella blogg: Oumberliga ting
Vet inte var den killen får allt ifrån – både text och suveränt bildmaterial – men han är nog ännu konstigare funtad än vad jag är. "Me like a lot" som man säger:-)

PS: Även idag gäller: använd awarden om ni gillar den. Utse era egna favoriter och uppmärksamma dom – eller så bjuder ni dom på lite godis;-) DS

Award för ”Bästa kommentarer”

Under julhelgen har jag funderat (inte tänkt alltså, för då hade jag bara fått fler rynkor) över det faktum att man ger olika awards till bloggar man gillar, men aldrig (så vitt jag vet) till personer som står bakom kommentarerna. Personligen tycker jag att en klockren fundering kring ett inlägg är värd själva skrivandet. Alltså har jag skapat (instiftat låter ju alldeles för pretentiös…) en award för bästa kommentar under 2010. Coolt eller hur!!!?

Utdelning
Mina absoluta favorit kommentatorer 2010 är:

Bildgatan funderar
Motivering: Hennes kommentarer sitter liksom ”mitt i”. Hon analyserar, diskuterar och jämför med egna tankar/erfarenheter. Hon är ingen ja-sägare. Hon är fyndig och en baddare på research. Jag hänger på varje ord hon skriver.


SoF
Motivering: SoFs kommentarer njuter jag av varje gång jag läser dem. Saknar dom när de inte dyker upp samma kväll. Hon har ”mitt tänk” (tror jag iaf) och blåser alltid solstrålar upp från Västergötland till Stockholm. Dessutom avstår hon från att skicka upp kylan också;-)

Monica
Motivering: Monica är en relativ ny bekantskap under 2010. Fastnade direkt för hennes blogg som är lika ärlig och jordnära som hennes kommentarer. Hon har ett språk som jag gillar skarpt och ett tänk som är mycket likt mitt eget, vilket är en komplimang;-)

Jane
Motivering: Även Jane är en relativ ny bloggbekantskap för mig. Men det känns som om jag har känt henne hela mitt liv. Klockrena iakttagelser, roliga och fyndiga synpunkter blandat med personliga upplevelser. Och hennes tips om roliga bloggar är kanooooon.


PS1. Ni får hemskt gärna använda awarden om ni gillar den och känner för att uppmärksamma dom som skriver hos er. Utmärkelsen är kanske inte världens snyggaste men den är rolig och glad, vilket är meningen. DS1

PS2. Bilden jag lägger upp har mycket med inlägget att göra: den uppmärksammar nämligen personen bakom - ja inte bakom kommentarerna utan bakom kameran. Fotograf: Totte. DS2

Fototävlingen är avgjord

Nu har jag gjort som några av er önskat. Jag valde ut fyra bidrag (tyckte det var roligare än bara tre, det gör ju alla;-) ). Dessutom var de fyra bästa bidragen – å det är ju jag som bestämmer – tagna av två ”riktiga” fotoproffs och två ”nästan" proffs. Att det blev två tjejer och två killar var dock en slump. Men det blev en bra balanserad könsfördelning om man säger så;-)

Camilla-Rantis med killarna som dricker kaffe. De sitter på ett rutigt golv och har något konstigt mellan sig. Det ser ut som uppförstorade kaffekoppar… Bildens komposition är enastående, fräck och – ja konstigt vackert helt enkelt. Funderar fortfarande på vad det ”konstiga” föreställer – egentligen. Bingo!

Kristiinamedtre som fotade mönster på toaark som någon under sina besök på toaletten klipper ut och lägger på hög. Gapskrattade när jag såg bidraget. Att läsa tidningar (av varierande karaktär) under sina nummer två har man ju hört talas om, men att sitta med sax och… Det är nog den konstigaste sysselsättningen jag någonsin sett – på den platsen alltså. Ett höjdarbidrag!

Per-Anders med hans navel som såg mera ut som en konstig krater på månen. Bara att komma på idén att plåta ens navel är helt i min (konstiga) smak. Inget synligt navelludd heller. Ett kanoooonbidrag!

SA med hans fantastiskt vackra konstverk som han hittade i vattnet. Bilden satte igång min konstiga fantasi direkt och jag såg allt möjligt i den, bland annat en ”trådig” människa som halade upp sig på en lina. Underbart bidrag!!!

Och vinnaren är…
Maken drog vinnaren (nej, han vägrade att avgöra tävlingen genom att välja bild själv). Stort GRATTIS Kristiinamedtre, du är en värdig vinnare. Om du mejlar din adress till konstellerkonstigt@gmail.com så får du ditt pris med posten.

1 000 tack alla ni som var med! Himla roligt!!!

PS. För att visa vår nya kaffemaskin på jobbet fick jag titta upp, inte ner. Som ni förstår valdes den med omsorg, inte minst med tanke på den LEDade belysningen som skiftar färg... DS

Förresten 1 & 2

Förresten 1
Förresten blev det en himla fart på er bloggare därute i cyberrymden igår och idag. Är mäkta imponerad och riktigt glad över ert spontana deltagande i min lilla fototävling. Ni verkar gilla spontanitet, det är ganska så uppenbart:-) Hela 16 bidrag hittills och jättemånga nya bloggbekantskaper. Kul, riktigt kul! Å ni gör det inte lätt för mig heller kan jag ju säga. Att välja ut bara en vinnare ser jag redan nu som en omöjlighet, så jag tror att jag kommer att välja ut tre bidrag. Alternativt låter jag maken dra lott bland mina tre favoriter. Vilken idé föredrar ni? Eftersom ni är i högsta grad inblandade så får ni välja, okay!!!? Resultatet kommer imorgon.

Förresten 2
Förresten går det alldeles utmärkt att fira julafton den 27 december - också. Mina IT-bästisar har nämligen varit i farten – den här gången som jultomtar. Bilden visar vad jag fick av Totte och Radde idag:
Ett grönt skal till min Iphone som inte bara matchar min Icewatch (ni kommer kanske ihåg sommarens "klock-tvist" som jag förlorade big time!) utan också har rätt Hammarby färg. Som Bajenfan är man visst lite kräsen. Det behövs liksom inga appar, det räcker med ett case i rätt färg.
En tripod till kameran som jag har spanat in länge. Den är ju så häftig och flexibel: den kan böjas i/till alla möjliga och omöjliga ställningar och den är stadig. Helt perfekt! 1 000 tack! Ni känner mig ganska så väl vid det här laget och jag kan bara säga: Ni är såååååå bäst:-) DS

Award för ”Bästa kommentarer”

Under julhelgen har jag funderat (inte tänkt alltså, för då hade jag bara fått fler rynkor) över det faktum att man ger olika awards till bloggar man gillar, men aldrig (så vitt jag vet) till personer som står bakom kommentarerna. Personligen tycker jag att en klockren fundering kring ett inlägg är värd själva skrivandet. Alltså har jag skapat (instiftat låter ju alldeles för pretentiös…) en award för bästa kommentar under 2010. Coolt eller hur!!!?

Utdelning
Mina absoluta favorit kommentatorer 2010 är:

Bildgatan funderar
Motivering: Hennes kommentarer sitter liksom ”mitt i”. Hon analyserar, diskuterar och jämför med egna tankar/erfarenheter. Hon är ingen ja-sägare. Hon är fyndig och en baddare på research. Jag hänger på varje ord hon skriver.


SoF
Motivering: SoFs kommentarer njuter jag av varje gång jag läser dem. Saknar dom när de inte dyker upp samma kväll. Hon har ”mitt tänk” (tror jag iaf) och blåser alltid solstrålar upp från Västergötland till Stockholm. Dessutom avstår hon från att skicka upp kylan också;-)

Monica
Motivering: Monica är en relativ ny bekantskap under 2010. Fastnade direkt för hennes blogg som är lika ärlig och jordnära som hennes kommentarer. Hon har ett språk som jag gillar skarpt och ett tänk som är mycket likt mitt eget, vilket är en komplimang;-)

Jane
Motivering: Även Jane är en relativ ny bloggbekantskap för mig. Men det känns som om jag har känt henne hela mitt liv. Klockrena iakttagelser, roliga och fyndiga synpunkter blandat med personliga upplevelser. Och hennes tips om roliga bloggar är kanooooon.


PS1. Ni får hemskt gärna använda awarden om ni gillar den och känner för att uppmärksamma dom som skriver hos er. Utmärkelsen är kanske inte världens snyggaste men den är rolig och glad, vilket är meningen. DS1

PS2. Bilden jag lägger upp har mycket med inlägget att göra: den uppmärksammar nämligen personen bakom - ja inte bakom kommentarerna utan bakom kameran. Fotograf: Totte. DS2

Spontan fototävling 2: "Titta ner"

Annandag Jul och det har ju varit lite halvtrögt i blockvärlden de senaste dagarna. Och ingen Fototriss idag. Öken alltså;-) Hoppas ni är lika trötta som jag på all julmat (och då har jag knappt ätit traditionellt julkäk i år - för bläckfisksallad läggs väl inte upp på ett svenskt julbord...); ni börjar bli lite rastlösa och ni fotobloggare saknar trissen, eller hur!!!?. Ni vill kanske ha en liten utmaning att bita i. Om så är fallet så hoppas jag att ni hänger på min andra spontana fototävling. Den första var ju en succé. Har ni glömt den så kolla här. Så kom igen!
Då ni har varit jätteduktiga på att fota era jultillställningar i olika former så tänkte jag spinna vidare på temat ”foto” och ”utveckla” er fototalang lite;-)

Konstigt ”titta ner”- foto
Ni lägger helt enkelt upp en bild på er blogg som ni hittar någonstans där ni har tittat ner. Ni behöver inte ens gå ut i kylan för att fota, inomhusbilder duger utmärkt. Självklart ska bilden vara konstig – i mina ögon alltså - då jag är ensam jury och avgör vem som ska kamma hem ett litet pris. Det ni kan vinna är väl värd att titta ner för, jag lovar:-) OBS: Dammråttor och smulor räknas inte då de inte är konstiga utan fullt normala.

Regler
Inga regler alls. Shoot bara med vilken kamera som helst. Då jag inte tänker ge mig in i leken med MrLinky (den här gången heller) så lägg er länk till bidraget i kommentarfältet. Ni har hela söndagen och måndag på er att antingen leta motiv eller gräva i fotoarkiv. Vinnaren avslöjas på tisdag.

PS. Jag lägger upp en bild som jag tycker bör ge er en idé om vad jag är ute efter. Ett fotavtryck i snön är ju inte så konstigt, men av någon underlig anledning blev bilden blå. Jag har inte bearbetat fotot om ni nog trodde det. Men om ni känner för att leka i era fotoredigeringsprogram så varsågoda. DS

Inspiration & Kreativitet: "Min bästa bild 2010"

Nina vill att vi visar vår bästa bild som vi har tagit under 2010 idag. Varsågoda!

Min bästa bild 1
Det är faktiskt Nina som för cirka 1 ½ år sedan förklarade för mig att ”den där blomman” på kompaktkameran betyder makroinställning. Sedan dess har jag lyckats med fler närbilder än vanliga foton och det kan jag tacka Nina för. Så bild nummer 1 som jag lägger upp är den bästa makrobilden jag tagit under 2010 (matbilder inte inräknade;-)). Den föreställer en lysdiodlampa med kylfläns och är tagen på Elmässan i Älvsjö i oktober.

Min bästa bild 2
Kan inte låta bli att lägga upp ett foto till. Den här bilden är min absoluta favorit med tanke på motivet. Så klockrent, så typiskt, så förutsägbart, så rätt och även lite fel. Och med kameran i högsta hugg bakom "scenen" hade jag himla roligt.

PS. Båda foton har jag visat på bloggen under året. Klart jag har! De är ju mina bästa bilder och dom får ni se omedelbart. Å visst tål dom att läggas upp en gång till – så att ni kommer ihåg dom;-).

Fler av de bästa bilderna 2010 hittar ni här.

Shannaras SaturdayMix: "Merry Christmas" - "God Jul"

De flesta barn får julstrumpor fyllda med godis på julafton. Å jul är till för barn helt klart. Därför fick jag också ett par strumpor - fast utan godis då jag inte gillar sötsaker. I mina strumpor finns min högra och min vänstra fot samt delar av mina ben. Hänger ni med!!?

Strumporna samt ett jättefint halsband fick jag av Maria. Jag nappade nämligen på hennes idé att byta julklappar med varandra. Vilken succé kan jag bara säga!!! Som ni ser har strumporna "fingrar" för varje tå. Så himla coolt alltså. Ja Marie, de kommer att värma mina fötter under hela vintern och jag älskar dem. 1 000 tack (även till dottern för halsbandet) för "mina" julstrumpor och ett perfekt inlägg till Shannaras SaturdayMix.

Merry X-mas och God Jul!!!

Fler juliga bidrag hittar ni här.

God Jul!

Vit jul
Ni som alltid drömmer om en vit jul kan ju inte klaga i år - heller. Hela Sverige är ju begravd under ett vitt snötäcke. Ni som bor i Skåne lär dock få lite problem - men jag hoppas att jultomten ta till alternativa färdmedel för att komma fram till er. Jag menar man har ju sett alla julkort där han och några Rudolphs flyger i luften med en släde...

Kall jul
Ni som gillar krispiga 10-20 minusgrader eller mer - ni kan också vara nöjda. Punkten på er önskelista är avbockad. Hoppas ni har laddat med en och annan värmande dryck. Julskinkan värmer inte, sillen inte heller. Varma tankar kanske räcker men jag tror inte det;-)

Konstig jul
Ni som tar det hela med ro, är inte lagt åt det pyntiga hållet och struntar i Kalle Anka om några timmar kanske vill ha ett alternativt tips. Kolla "Hyperbole and a half", konstigare än så här är det inte. Det är Jane som har tipsat om bloggen och jag är varm nu - efter allt skrattande. Tack Jane:-)

Med detta önskar jag er precis den jul som ni själva vill ha - vart ni än befinner er idag och imorgon. I övermorgon är ni ju i affärerna och byter julklappar eller shoppar på mellandagsrean;-)

Tomteprinsessa
Bilderna visar Nika min egen lilla tomteprinsessa. Vad hon tycker om juluppståndelsen ser ni i bildtexten. Fotograf: IT-bästisen och Nikas pappa Radde. Bildtext: den fyndiga maken.

GOD JUL ALLIHOPA!

LEDad dan före dan

Det har klara fördelar att dela upp en semesterdag. Det gjorde jag: jobbade halvdag igår och gjorde så även idag. Inte alls fel vil jag påstå.
Gårdagens raid på Hötorgshallen var ytterst framgångsrik – behöver jag säger mera. Nej det räcker så. Även Systemet avklarades på tre röda och i 23 minusgrader. Välkylt vin med andra ord redan igår;-)

Morgonfärden till jobbet
Fem personer – fler fanns det inte på bussen. Den urtrevliga busschauffören önskade ”God morgon och God Jul”, bara en sådan sak. Sittplats på T-banan – lyxigt värre. 73:an som verkar vara lagt åt sadomasokistiska hållet (den älskar 10-20 minusgrader och snö) kom i tid, vilket den har gjort hela veckan.

LEDad överraskning
Den största – inte helt otippade överraskningen – fanns såklart hos mina IT-bästisar. Kolla bilderna så förstår ni. Så himla coola LED-effekter! Ljusslingan som skiftar i olika färger och är fjärrstyrd får tyvärr inte hänga i julgranen hemma hos ägaren Totte. Så den ligger på IT avdelningens konferensbord i stället. Ja vi lekte lite och lirkade slingan runt en planta som stod i ett hörn också - för ert skull;-) Fotona är inte tagna av mig. Kan inte plåta ljusdioder helt enkelt (vet inte varför, måste vara något tekniskt;-)). Totte däremot kan bara fota LEDar, inget annat;-)

Ni ser – det har nästan bara fördelar att jobba dan före dan. Enda nackdelen är att sovmorgonen rök. Men med ”behagliga” elva minusgrader vaknade jag lagom långsamt ändå;-)

PS. Ska lägga upp min julhälsning till er imorgon (den är inte riktigt klar än). Stay tuned alltså!

Vissa känner mig bättre än andra. Några känner mig inte alls.

Gud vad jag skrattade åt era motiveringar till gårdagens inlägg:-) Slutsatsen jag kunde dra är att vissa känner mig bättre än andra och att några känner mig inte alls. Hur roligt som helst!!!
1. Nagelbitare: Har aldrig varit nagelbitare, inte ens som barn, konstigt men sant.
2. Projektledare på Svenska Fotbollsförbundet inför EM 1992. Blev faktiskt erbjuden jobbet av självaste Lennart Johansson, men tackade nej då jag ville ha en fast anställning. Men att skaka hand med den herren var mäktigt bara det.
Här var dom flesta av er riktigt, riktigt nära.
3. MC-kort. Det här är sanningen. Kan tala om för er att jag inte bara kraschade hojen en utan tre gånger under lika många uppkörningar: vid garagevändningen, i slalombanan vid sista (!!!) konen och i spöregn där jag skulle bromsa ner från 90 km/h inom en viss sträcka. Visst bromsade jag – skarpt . Hojen gled åt ena och jag flög åt andra hållet. No hard feelings, ingen talang alls = inget körkort.
4. Äldst i klassen. Tvärtom, jag var alltid yngst, vilket var på gott och ont.
5. Byggt en dator alldeles själv. Tyvärr inte (maken gör det), men det är en dröm som återstår – min dream machine. Wow!
6. Delad tandborste med maken. Aldrig i livet. Fy vad äckligt - grrrrrrrrr.
7. BIBar (bag in box viner). Det är uppenbarligen några av er som tror att jag är född i Danderyd eller på Lidingö där fiiiiint folk bor. Jag/vi köper endast BIBar. Tror ni verkligen att vi samlar glasflaskor under diskbänken och bär dom till närmaste återvinningsstationen en kilometer bort?

Tre av er gissade rätt:
Jess
Lissen
Monica
Så awarden går till er. Om ni inte har något bättre för er under julen så kör på bara!

Extra plus till Margareta som analytiskt körde enligt uteslutningsmetoden (ungefär som civilingenjören Håkan och systemutvecklaren Totte gjorde idag). Nära var det! Du får också awarden, fast i hedersform;-)

PS. Bilden jag lägger upp är min favodel av en jättefin julgrupp som kollegan Eva och jag fick av vår chef Håkan. En rostig metalljulgran. Kolla bara färgskiftningarna i den. DS

Det är Jess som har delat ut en award till mig – och den har jag fått jobba hårt för;-) Man får nämligen berätta sex lögner om sig själv och en sanning eller tvärtom – alltså sex sanningar och en lögn. Gissar man rätt så får man awarden. Självklart gissade jag rätt hos Jess;-)
Det är precis vad ni får göra nu: jag skriver ner sex lögner och en sanning. Ni ska gissa sanningen. Ni som gissar rätt får awarden. Okay!!!?

1. Jag är nagelbitare - i perioder.
2. Jag var projektledare på Svenska Fotbollsförbundet inför EM 1992.
3. Jag misslyckades med att ta MC-kort genom att krascha hojen på uppkörningen.
4. Jag var alltid äldst i klassen – från grundskolan till gymnasiet.
5. Jag har byggt en dator alldeles själv.
6. Jag delar tandborste med maken. Vi har endast gröna tandborstar – könsneutrala liksom.
7. Jag köper aldrig BIBar (bag in box viner).
Gissa på ni bara;-)

PS. Bilden jag lägger upp har inte mycket med inlägget att göra. Men den potatisen berättar ju inte heller hela sanningen, eller hur;-) DS

Kändisspotting: Christer Fuglesang

Ibland har man tur, riktig tur!!! Åkte (kunde ha plogat mig genom snömassorna, men avstod) till Täby Centrum igår för att kolla in alla stressade sista minuten shoppare. Dåligt av mig jag vet, men ibland kan jag liksom inte låta bli. Då såg jag honom - livs levande, sittandes på en stol vid Akademibokhandeln – Sveriges enda astronaut Christer Fuglesang. Säger bara wow!

En saga
Hade ingen aning om att han hade skrivit en barnbok och satt där för att signera den. Taget!!! Tänkte omedelbart på 11-åriga J (IT-kompisen Tottes son) som har växt upp med pappans sagor, inte lästa sådana utan berättelser som handlade om rymden, astronauter och äventyr i universum. J är totalt hängiven Christer Fuglesang.
Som ni förstår berättade jag detta för Christer som bara tittade på mig och svarade:
- Jamen det är ju precis vad min bok handlar om. När mina barn var små så gjorde jag precis som din kompis. Nu har jag skrivit ner mina berättelser i bokform.
Boken heter ”Rymdresan” och handlar om en pojke, en tjej och deras farbror Albert som byggt en rymdraket… Resten får ni läsa själva.

Autograf
Jag bad Christer att signera boken och för säkerhets skull även den medföljande affischen - hängslen och livrem ni förstår - J har ju en lillasyster också.

Christer berättade att han är hemma i Sverige över jul. Han gillar svenska vintrar - omväxling förnöjer som han uttryckte det (Kennedy Space Center kan ju inte stava till snö direkt). Han bävade dock inför bilresan till Arlanda samma kväll, där han skulle plocka upp lite folk. Bäva och bäva förresten… han tyckte att det var en utmaning i detta väder.
Killen är ju van att bli fotograferad. Min bild av ”hjälten” ser ni ovan. Christer är otroligt sympatisk och jordnära men ser betydligt ”vassare” (och yngre) ut i rymddräkt måste jag säga. Men det var inget fel på den äldre varan heller;-)

Fototriss: "Glitter"

Fototriss tema den här helgen är ”Glitter”. Glitter är ju inte något som kan förknippas med mig direkt, men väl med min bästis på jobbet – Yvonne. Det är nämligen hon övertygade mig att besöka julkonserten ”Stjärnjul”. Det var för tre år sedan. Sedan dess har jag trotsat snö, kyla samt blåst och infunnit mig på Filadelfiakyrkan på Rörstrandsgatan i Stockholm för att njuta av föreställningen. Hade någon sagt till mig för sisådär 5-10 år sedan att jag skulle få gåshud av presentationen hade jag skrattat ihjäl mig. Nu är det ju aldrig för sent att ändra sig – och det har jag gjort. Mina bidrag till temat togs igår. Min lilla kompaktkamera har sina begränsningar som ni ser men det glittrar om bilderna ändå… tycker jag i alla fall.

150 personer i kören. 75 tjejer från Rönninge Show Chorus och lika många killar från The Entertainmen. Mäktigt, häftigt och coolt.

Från vänster: gästartisterna Calvin Bridges, gospelsångare från USA; Jessica Andersson, som verkligen kan sjunga; Harald Nobelie, min idol från ”Gata upp och gata ner”samt Kosma Ranuer, baryton. Kolla på de glittrande stjärnorna på körens scenkläder.

Till sist stjärnan som lyste mest (för mig iaf) under den drygt två timmar långa föreställningen – kollegan Yvonne. Okay då, det är stjärnan på hennes blus som glittrar, men hon glittrar och sprakar minst lika mycket på jobbet som i kören. Å japp, min kamera (och jag) är bäst på närbilder;-).

Vill ni njuta av mer glitter så gå in här.

Shannaras SaturdayMix: "Dekorationer"

Shannara klädde julgranen igår. Klart att hon vill se dekorationer till dagens tema. Då jag inte har dekorerat någonting än - och troligen inte kommer att göra det heller - så väljer jag att lägga upp en bild som på 1980-talet kunde ha varit en perfekt "wall decoration" - en väggdekoration alltså.

Bilden är tagen i Agadir - men det förstod ni väl. Inte speciellt "juligt" för oss nordbor kanske men en vy som invånarna i Agadir garanterat kommer att kunna se på julafton. Så det blir en juldekoration i alla fall - fast marockaner inte firar jul...

Fler dekorationer hittar ni här.

Bilduppdraget: ”Spel”

Nina har verkligen varit ”klurig” på sistone. Hon väljer nämligen fototeman som får min hjärna (mina 1 ½ små grå) att gå på högvarv. Nej det handlar inte om bloggtorka utan om vilka ”konstiga” bidrag jag ska hitta till teman. ”Spel” är dagens val och jag fick nästan spel kan jag lova. Nej, spel är då ingen lek om ni nog skulle tro det;-)

Pothole
Efter mycket vånda bestämde jag mig för ovan bild som är tagen för två veckor sedan på en huvudgata i Agadir, Marocko. Kan ni tänka er: ni skulle ha fått spel om höger framhjul av er nya Audi 8 eller av er Suzuki Hayabusa motorcykel hade hamnat i det här hålet i vägen. Men kolla hur marockanerna löser problemet: några stenskulpturer på båda sidorna och ni undviker garanterat hålet i gatan – åtminstone under dagstid. När det är mörkt så… skulle ni få spel, jag lovar;-)

Fler bidrag till temat "Spel" hittar ni här.

PS. Nu bär det av till "Stjärnjul", Stockholms största julshow. Bästa arbetskompisen Yvonne är med. Så min bloggpromenad får vänta tills ikväll. Ha en bra dag:-) DS

Ett roligt semesterminne

Det här inlägget är inspirerat av Daniel, som igår skrev om ett roligt semesterminne. Med tanke på snö(o)vädret utanför mitt fönster så är det hur lätt som helst att framkalla ett och annat roligt minne från vår resa till Agadir nyligen.

Hotellet
Hotellet där vi bodde var inget typiskt semesterställe utan en stor hotellkomplex som bland annat rymde Agadirs största konferensanläggning för 450 personer. Det var många events som ägde rum under de två veckor som vi befann oss där. Hotellreceptionen var extremt fint designad. Marmorgolv, glasbord och soffor i äkta skinn. Just vid ett sådant bord och i en sådan vit soffa brukade jag sitta och blogga – när internet väl fungerade. Jag var tämligen ensam om detta.

”Videokonferens”
Det bästa och absolut roligaste minne är ”videokonferensen” med IT-kompisen Totte som hade lyckats med att få bild och ljud via msn. Vi pratade på och jag försökte att inte skrika. Vi höll väl på i sisådär 10 minuter (maken satte bredvid med hörlurar och slutna ögon. Han märkte inte ens att jag hade en konversation via laptopen). När jag hade vinkat hej då till Totte via skärmen tittade jag upp. Synen som mötte mig var minst sagt färgglad – kaftaner finns nämligen i många kulörer och är väldigt vackra. Cirka tjugo herrar i alla åldrar stod där och stirrade på mig. De rörde inte en min. Jag gav dom ett strålande leende från ett högrött ansikte. Jag fick 20 smajl tillbaka. Alla tog ett steg närmare bordet – samtidigt. Jag fortsatte le. Sedan vaknade maken till liv, öppnade gluggorna, tog hörlurarna ur öronen och undrade om jag kände för att ta en öl. Herrarnas leende försvann på tre röda. De vände på klacken – samtidigt - och stack. Maken och jag satt dubbelvikta en bra stund innan vi tog vår öl.

PS. Bilden jag lägger upp visar maken och mig tagen utanför vår altan på hotellet. Har aldrig lyckats med ett bra nattfoto (den här är inget undantag), men jag älskar den ändå, den är vacker på något sätt tycker jag. Ds

Tänk om...

... SMHI dagligen varnade för snökaos och trafikproblem, då skulle 73:ans buss alltid vara i tid - som idag till exempel.

... jag hade postat gamla, hederliga julkort idag. Då hade jag kunnat använda julfrimärken à 5,50 SEK/st. Nu har jag inte skrivit en enda hälsning än, än mindre köpt frimärken. Fördel: jag har tills på onsdag på mig och det kostar endast 50 öre mer - per frimärke alltså. Smart:-)

... jag/vi vore lagt åt det pyntiga och pyssliga hållet. Då hade åtminstone något julaktigt kommit upp någonstans här i lägenheten.

... jag/vi skulle hålla oss till traditioner. Då hade julstädningen varit klar vid det här laget. Den kommer inte ens att påbörjas.

... jag/vi kunde baka - lussekatter till exempel eller lakritsfudge. Tur att Viggbyholms stationscafé har öppet till och med 23 december.

... jag/vi orkade ta itu med hemlagad julmat. Tack och lov att Hötorgshallen har samma öppettider som caféet.

Till sist: tänk om man skulle få betalt för att tänka. Jag skulle då inte bli rik direkt men åt andra sidan slipper jag ju rynkor som orsakas av regelbunden tankeverksamhet.

PS. Bilden jag lägger upp föreställer en av två julbockar vid Elfviks Gård på Lidingö där vi åt lunch igår. Mitt enda "julpyssliga" bidrag till er;-) DS

Onsdagens händelser

Redan på vägen till bussen imorse hände det saker: i sista "branten" ner mot busshållplatsen vid motorvägen halkade "snyggingen" och satte sig i backen. Som ni förstår är det inte mig jag pratar om. Jag kom en meter bakom killen och kanade ner på mina kängor - upprätt alltså. Yesssss. Men tanken slog mig om det inte är dags för inköp av broddar...

E-mail 1
Väl på jobbet väntade Nika på mig. Hon satt på mitt skrivbord och hade väldigt roligt enligt hennes pappa tillika IT-kompisen Radde. Synd bara att hon lekte på mitt kontor medan jag var på semester. Radde hade fotad henne och imorse låg hon alltså i min inkorg. Tack för bloggfodret kompis:-) Å ni får se lite om hur jag har det på mitt kontor.

E-mail 2
Kollegan Helenas förtjusande Malteser Axel har fått en "manlig" tröja som jag bara måste visa upp. Ja hunden låg också i inkorgen. Tack för det bloggfodret Helena:-)

Lyxlunch
Till lunch åkte vi till Xs hemmaplan - Lidingö. Där verkar det finnas hur många utsökta matställen som helst. Målet var idylliska Elfsviks Gård som ligger på norra delen av ön. Kollegorna Eva och X njöt av en fisk- och skaldjurssoppa medan Håkan och jag mumsade i oss en utsökt Bergstunga med dillpotatisstomp och en himmelsk vitvinsås. Ibland får man helt enkelt lyxa till det. Dessutom fick vi en väldigt vacker och intressant sightseeing tour efteråt. Eller vad sägs om en titt på den nya iranska ambassaden som just nu byggs där. Skrytbygge är bara förnamnet och staketet runtom inklusive dubbla vaktkurar var extremt inbjudande... 1 000 tack X:-)

En helt godkänd dag på jobbet alltså:-)

Oumbärlig vinterutrustning - horka och vantar

Efter fem månaders frysande under fjolårets vinter bestämde jag mig för att totalt strunta i att se snyggt och (ganska så) sexigt;-) ut: införskaffade ett par täckbyxor i söndags. Dom är oumbärliga när man får vänta på 73:ans bus mellan 45 och 60 minuter varje dag. Dessutom lyckades jag med att spara 700 kronor genom att köpa barnstorlek. Japp, ni ser.

Horka
Ni behöver inte googla ordet "horka", det finns nämligen inte i ordboken - än. Det uppfanns av IT-kompisen Totte imorse då han undrade om jag hade köpt en värmande horka i Marocko. Det hade jag inte men jag tycker att ordet passar utmärkt till mina fula överdragsbyxor. Han menade "burka" såklart och med tanke på att maken tyckte att de marockanska kvinnorna i sina svajande burkor såg väldigt sexiga ut bakifrån så borde det finnas ett visst hopp...







Iphone vantar
Det är ju som sagt bittert kallt ute och om man äger en Iphone vill man ju kunna använda den medan man väntar på bussen till exempel. Den stora bilden ovan föreställer inte en horka till snoppen (även om det mycket väl kunde vara så;-) ) utan visar pekfingerdelen av en Iphone vante. Fingertopparna på tummen, pek- och mittfingret är gjorda av ett speciellt material som gör att man kan använda touch-skärmen. Det fungerar lite slumpmässigt, speciellt om man har lagt en skyddsfolie över displayen. Japp, dessa handskar är helt oumbärliga för en IT-kille som alltid ligger i framkanten av utvecklingen;-)

PS. Jag fick även i år en jättefin mistel av gulliga kollegan Eva. Men med tanke på min oumbärliga vinterutrustning så förstår ni att jag inte fick någon puss i år heller...DS.

Konstigt "wildlife"

Min första arbetsdag efter drygt två veckors semester fick ju firas tyckte jag. Alltså bjöd jag mina kollegor Eva, Håkan och X på en fika i den lokala cafeterian. Vad kollegan X mumsade i sig ser ni ovan. Rosa wildlife i Vasastan före och under ätprocessen. Dessa foton (tagna med Håkans Iphone) är tänkta som en liten uppvärmning inför bilderna nedan.

Konstigt wildlife på riktigt
Ni som är känsliga för ...mmmhhhhh starka bilder vill jag varna - hoppa över den sista. Här ser ni några helt fantastiska exemplar av djur som vi stiftade bekantskap med nere i Agadir. Har aldrig sett sådana insekter förut och trots att jag är lagt åt det hysteriska hållet i samband med "småkryp" så var jag fascinerad av dessa vackra varelser.

Wildlife som inte är långlivat - I
Sedan finns det ju undantag såklart. Vissa insekter ska bara förintas - med nöje, precision och vissa sadistiska inslag. Kackerlackan till exempel dog en långsam och plågsam men ganska så uppfinningsrik död. Kolla texten här. Min egen Buggy stod vakt tills städerskorna tog hand om liket.

Wildlife som inte är långlivat - II
Spindlar hör också till kreaturer som är inte långlivade hos oss. Här har vi dock ett problem: maken har spindelfobi och jag är kortväxt. Om den fem centimeter stora spindeln väljer att sitta högst upp på duschen så krävs det både längd, kraft, precision och valfri tidning. Maken slog till och resultatet ser ni på sista bilden. Resten av spindeln, bland annat några ben sitter nog kvar däruppe någonstans.

Fototriss: "Rund"

Helena, som valde helgens Fototriss tema ”Rund” befinner sig just nu på Madeira, där hon resebloggar för Solresor. Vilken dröm!!! Undrar om Apollo bjuder mig och maken till en bloggresa snart så som jag har bloggat om vår semester i Agadir. De kanske fixar uppkoppling på rummet också, vilket inte vore helt fel. Satt nämligen ofta som enda person med dator i receptionen och wifin där var ju en ren chansning.
Med detta sagt (och bönhörd förhoppningsvis;-) ) så tänker jag bjuda er på en matig rundresa i Agadir. Vad sägs om det!?

Fiskmarknad
Fiskmarknaden i Agadir är ytterst undangömd. Vi hittade den på typiskt marockansk vis: en kille (aldrig en tjej) som ville ha en slant för att visa oss var något sevärt fanns. För en femma hittade vi guldgruvan. Nyfångad fisk och skaldjur som serverades i små numrerade stånd bredvid marknaden. Killarna satt i stånd nummer 20, deras fruar i nummer 24 till exempel. Som enda turister i området valde vi 26:an. Här var det var en bastant tjej som inte försökte dra in oss. Kolla bara fiskarnas runda ögon: ”Ät mig, jag är godast”. Yummie, yummie säger jag bara.


ApelsinerApelsiner är runda. De växer precis som citron-, lime, granatäppel- och apelsinträd överallt. Jag hoppade upp och plockade en apelsin från ett träd mitt på en genomfartsgata. Nu var det inte precis det innehållet jag hade tänkt mig… men den luktade ljuvligt. Kanske är det en moddad apelsin vars kärnor ska planteras…


TagineTagine är en slags lergryta: en rund ”tallrik” med ett spetsigt lock som sitter på ett runt ”underrede” med brännkol. Varianterna är biff, lamm, kyckling, grönsaker och kamel. Vi provade alla – eller rättare sagt jag gjorde det, då maken vägrade att äta kamel. I varje tagine finns det något runt: en apelsin, citron, mandarin eller tomat som kokar med från början. Gott är bara förnamnet, en matorgasm är vad det var:-)

Fler runda bidrag hittar ni här.

Shannaras SaturdayMix: "Bodyparts - Kroppsdelar"

Den här purfärska bilden som är tagen igår passar perfekt till Shannaras SaturdayMix "Kroppsdelar" tycker jag.
Vissa personer har längre kroppsdelar än andra. Makens extremt långa ben bredvid mina kortare varianter är ett exempel på detta. Flygresan till och från Agadir krävde alltså beställning av säten med extra stort benutrymme för hans två kroppsdelar som sticker ut lite längre om man säger så.

Fler kroppsdelar hittar ni här.

Bilduppdraget: "Tankfullhet"

Ninas bilduppdrag den här helgen är "Tankfullhet". Nyss hemkommen från Marocko behövde jag inte ens gräva djupt för att hitta en passande bild, eller vad tycker ni!!?
Den här "grabben" fanns på en djurpark mitt i Agadir. Han samsades med olika fåglar, getter och åsnor. Han stod längst fram på en mur och stirrade tankfullt ner på oss besökare. Han var cool, rörde inte en min och ville verkligen bli fotad.

Fler bidrag hittar ni här.

Täby calling - I'm back

Japp nu är vi hemma igen. Anledningen till att det inte blev något inlägg i torsdags är att solen tittade fram i sisådär fyra timmar. Sedan surrade vi - rejält - ja ni vet sista natten... Sedan blev det fredag och hemresa till Sverige. Behöver jag tala om att vi klev ombord flygplanet med en blå himmel utan ett moln i sikte...)

PS. Bilden jag lägger upp säger ... att allt har ett slut... Å ni som har hängt med hela resan: 1 000 tack, love you:-). Hoppas ni gillade resan.DS

Agadir calling – flera fakta från ett gråmulet Marocko

Ingen sol idag heller men 23 grader – plusgrader alltså – är ju inget att klaga över med tanke på hur ni har det hemma…
Dagens inlägg ska handla om fler oumbärliga fakta ni bara måste veta om Marocko.

Alla har mobiltelefoner här – precis som hemma. Skillnaden är att de är mellan fem till femton år gamla. Känner mig näsan hemma här med tanke på min gamla (privata Nokia).

Kommer ni ihåg telefonautomater? Sådana där man kunde stoppa i Teliakort och ringa. Nej trodde väl inte det. Om ni vill fräscha upp minnet – kom hit! De finns överallt, riktigt snygga är dom också.

Agadir har bankomater var 50e meter. Vackra och moderna ”skrytbyggen” speciellt anlagda för uttag av pengar. Med andra ord: att köpa en påse chips och betala med kort som på ICA hemma fungerar inte.

På IT-området är Marocko sämre än ett U-land. Undrar (med panik i hjärnan) var jag kan hitta en lagom nördig liten present åt mina IT-kompisar Radde och Totte.

Är ni (eller ungdomarna i hushållet) intresserade av fejkade märkeskläder så behöver ni inte åka till Thailand. Kortare flygresa är det också – endast 5 timmar och 10 minuter. Här finns alla märken inklusive Björn Borgs kallingar.

Den marockanska valutan heter Dirham – MAD. Rätt namn för pengar som varken tillåts föras in eller ut ur landet.

Här på hotellet sover vi i så kallade Kingsize sänger. Inte ens maken klagar då sängen är tilltäckligt lång så att hela han – inklusive fötter alltså – stannar kvar under täcket. På tal om täcke och lakan. Dessa är också Kingsize så vi har fått samsas under en och samma stora ”tält” i snart två veckor nu. Eftersom våra krafter uppenbarligen går åt till andra aktiviteter så har ingen av oss fått riva åt sig sin del av täcket/lakanen. Mysigt värre alltså;-)

PS. Bilderna jag lägger upp visar några få stycken sol som vi fick se i några minuter idag samt telefonautomaterna. DS

Agadir calling – tisdagens bästa

Det var ytterligare en härligt varm dag i Agadir – 27 grader, ingen sol. Alltså styrde vi kosan tillika våra fötter mot Marockos andra största Souk (souk = marknad). Efter besöket där undrar jag hur landets största marknad i Marrakesch ser ut. Om ni tänker er en labyrint innanför en mur med 56 ingångar, 1 700 stånd med allehanda varor inklusive fejkade märkeskläder, köksartiklar, frukt, grönsaker, lampor, speglar och 1 000 saker till då förstår ni. Riktigt roligt var det men bäst var nog lunchen som bestod av den för Marocko karakteristiska Taginen (lergryta) med biff och en massa grönsaker samt nybakat bröd.Vatten till, då alkoholhaltiga drycker endast serveras i turistområden.

Takterna sitter i
Som ni har märkt är vi inga vanliga turister utan försöker ”utforska” nya ställen med hjälp av kompass och vanlig karta (inte med Galileo och Iphone Radde;-)) och det funkar utmärkt – ja inte tack vare mig utan maken som säkert var orienterare i ett tidigare liv. Idag hamnade vi i ett bostadsområde i närheten av souken där ungdomarna gjorde något som jag saknar i Sverige – de spelade nämligen spontanfotboll med en plastboll. Cirka tio killar mellan åtta och 14 kickade boll och hade roligt. När bollen av misstag kom min väg så kunde jag såklart inte låta bli utan tog ner den och kickade tillbaka den till grabbarna. De gamla takterna sitter i uppenbarligen. För en bråkdel av en sekund såg ja tio öppna munnar som stirrade mot mig. Sedan dränktes BP av applåder och klappar på olika kroppsdelar och blev tillfrågad om jag inte ville spela med dom. Då jag inte vet vad ”bruten lårbenshals” heter på franska nöjde jag mig med att babbla något om brutna ben och vinkade adjö. Maken, som jag trodde skulle sjunka ner i jorden (vi befinner oss ju i ett muslimskt land) stod där med ett fånigt men väldigt stolt leende på läpparna. Japp, här har ni dagens behållning – för mig i alla fall.

PS. Bilden jag lägger upp är ingen höjdare, men det var förenad med livsfara att plåta i souken. Ingen vill synas på bild så jag var ganska så modig ändå tycker jag. DS

Agadir calling - måndagens upptäckter

Efter gårdagskvällens tidiga nyårsfyrverkeri i form av åska (fantastiska blixtrar som slog ner i Atlanten) var det väldigt varm idag. Nej ni behöver inte bli avundsjuka på mig: det var visst 27 grader men solen lyste med sin frånvaro.

Upptäckt 1
Idag upptäckte jag blatte nummer två. Nej ingen utlänning alltså utan en kackerlacka (blatte betyder kackerlacka på franska). Den satt i diskhonet och var väldigt slö. Hans batteridrivna kompisar tillika Buggy och Green Meanie satte fart på den. När den var mentalt och fysiskt slut satte jag (maken klarade inte av det) ett glas över den, hällde kokande vatten i diskhonet, lät den sprattla ett tag och lämnade kackerlackan till städerskornas öde. Ni som tycker att det är djurplågeri – varsågoda, men kackerlackor klarar jag bara inte av och stackars maken var kritvit i ansiktet.

Upptäckt 2
Idag hamnade vi i ”ett väldigt farligt område” (enligt en lärare som satt på en sten och korrigerade elevernas papper) – det gamla Agadir som är kvar efter jordbävningen 1960. I ärlighetens namn är det inte mycket att hurra för om man inte är arkeolog förstås. Lokalbefolkningen använder arean som soptipp och verkar ha gjort så i alla tider. Kolla bilden med alla gamla, rostiga kapsyler - dom är fastgjutna i marken. Lite häftigt var det faktiskt.


Upptäckt 3
Förutom ett rikt ”wildlife” inklusive ormar (det fick vi höra först efteråt) hittade vi buskar (bild 2) med hundratals små snäckor på. Snäckorna satt även fastklistrade på kaktusar. Coolt och lite äckligt faktiskt.

Upptäckt 4
Pratar man arabiska får man förstklassig service här i Agadir. Franska står sig utmärkt, engelska mindre bra och tyskarna får ingen service alls. Det kan nog bero på inställningen som en blond tyska med hög röst yttrade på det lokala caféet idag: ”Marockaner är lika arroganta som fransmän. Det är mycket bättre på Kanarieöarna, där alla pratar tyska.” Kärringen slipper i alla fall gå upp klockan sex för att reservera en solstol vid stranden. Ja inte bara för att det inte finns någon sol utan marockanerna var smarta nog att ge tyskarna sitt eget ”revir” längst bort där de kan prata sitt modersmål och där solstolar kan reserveras från dag 1. Smart!

Agadir calling - söndagsblandning

Det är söndag och klockan är 17:00 här i Agadir (18:00 i Sverige). Det smattrar på taket till vår altan, vilket betyder att det regnar. Med andra ord: blogtime för senare uppladdning i hotellets reception (inget ont som inte har något gott med sig med andra ord).

Sola
Trodde aldrig att maken som hatar att sola skulle säga orden jag väntat på i decennier:
- Shall vi go upp to the pool and catch some rays?
Det är precis vad vi gjorde I sisådär två timmar. Sedan var det dags för lunch. Håll i er nu!

MacDonalds
MacDonalds finns såklart även här - i en rund byggnad vid strandpromenaden. Lite omväxling förnöjer ju så vi åt varsin hamburgare med pommes frites. Å vet ni vad, dessa burgare var de godaste vi ätit på bra mycket länge. Varför då undrar ni. Jo de är gjorda på oxfilé, 6 mm höga, nygrillade och kossan (eller om det är oxen) är slaktade à la Halal. Till och med pommes frites var knapriga och heta. MacDonalds i Sverige borde komma på studiebesök till Marocko!

Några iakttagelser
1. Ingen i Agadir använder bilbälte, ja många äldre bilar (Renault 4 och, Renault 18 som är extremt väl konserverade) har inte ens några kvar.
2. Söndagsutflykten med familjen – oftast i gamla Mercedes (även dom i gott skick) – består av upp till åtta personer i bilen. Öppnar man sidorutorna blir de genast mindre trångt inuti då de yngsta barnen kan hängas ut. Då blir dom lite solbrända också.
3. De muslimska kvinnorna (dom yngre) här är en extremt glad skara. De samsas oavsett klädsel (västerländskt, halv- eller helslöja, schal) och fnittrar. Många av tjejerna gör en ”modegrej” av långklädseln/slöja i vackra färger och det är hur snyggt som helst faktiskt.
4. Äldre muslimska kvinnor är då raka motsatsen. De klär sig mest i svart, har tofflor på fötterna och vankar fram som ankor. Fötterna är oftast ”tatuerade” med vackra mönster (Henna), vilket är totalt malplacerad om ni förstår vad jag menar.

PS. Bild 1 visar hur McDonalds stavas på arabiska. Bild 2 är en mycket vacker insekt som maken räddade undan våra kackerlackor Buggy och Green Meany igår kväll. Fotar ju inte med min egen kamera så bilden är ingen höjdare, men med lite fantasi så ser ni hans ben. Två av benen hade typ sugproppar så att den kunde krypa rakt upp på altanväggen. DS