Mr Jästbolaget och "Önskan"

I söndags slutade vår återvinningsutställning på Överby Gård i Rotebro. Var mycket förvånad att jag sålde tre tavlor, vilket är mycket ovanligt, då man nästan aldrig säljer nå't när man är på "ny terräng" för första gången. Bingo alltså!!!
Redan vid vernissagen den 23 februari dök Mr. Jästbolaget - Esko Antti - upp och undrade om han kunde plocka med sig några tavlor efter utställningens slut på Överby. En extra bonus kallar jag det för. Så 30 minuter förre stängningsdags kom Esko tillsammans med en ung kille från Jästbolagets konstklubb och pekade på tavlorna som skulle tas med. De ska hänga i matsalen tillsammans med mina återvinningskonstnärers (vilket ord...) alstertill 31 mars.
Esko pratar en charmig finlandssvenska (à la Mark Levengood) och hans kompis, vars föräldrar kommer från Finland hängde på. Förstod ingenting så klart, men tio av mina tavlor "åkte i väg" till Jästbolaget. Jätte roligt.
Som tur är valde de tavlor som jag inte hade tänkt att ställa ut på mitt jobb och vernissagen den 2 april. Tur igen... men är man duktig så ska man väl ha tur, eller hur!? Nej jag skämtar bara!!!

Önskan
Jag lovade ju att jag skulle sluta att skriva om Scunthorpe. Ingen fara, det löftet håller jag. Men jag kan inte låta bli att nämna Brigg, en liten by cirka 10 kilometer från - just det - Scunthorpe, där jag helt plötsligt studsade till. Och med studsa menar jag studsa ... mitt på High Street och den pågående marknaden. Önskan ... Började undra om jag var i Sverige helt plötsligt, men hallo...
Butiken ägs av en svensk tjej (trodde ni att en kille skulle våga öppna en butik i en by som Gud har glömt...), som är gift med en engelsman och som helt enkelt importerar alla möjliga småsaker från Sverige. Gulligt eller hur!!!??
Önskar att jag hade önskan att göra samma sak...