Några godbitar

Bara två dagar kvar till kvällen "V" - vernissage alltså. Gick runt en liten (mycket liten) sväng i korridorerna idag och plåtade av några av mina favoriter.
Totalt fylls 80 "konstmeter" med cirka 380 verk gjorda av 58 konstnärer från 12 länder. Ganska så imponerande tycker jag. Kolla bara:
Helena Abrahamsson: glas
Anette Berglund: keramik
Galina Davydtchenko: olja
Ulla-Britt Finnman: papper
Woo-Bock Lee: boksidor och blad av mullbärsträ
Hoppas att ni gillar mina "val" av bilder som aptitretare. Det kommer nämligen fler bilder på torsdag.

Bananer, äggkartong och hallonpaj

Ett tre-i-ett inlägg som jag inte kan låta bli att sammanställa.

1. Bananen
Alla vet ju att "transporter" av bananer kan vara ganska så knepig. Man lägger dom kanske i en handväska, en ryggsäck eller i en plastpåse. Antingen äter man bananen som mellanmål samma dag eller så glömmer man den. Några dagar senare har den fina gula bananen förvandlats till en brun-gul geggig massa.
Har hittat lösningen till "bananproblemet" på Designtorget faktiskt. Kolla bilderna så förstår ni. Plastbananen väger några gram, rymmer garanterat alla bananformer och bananen får minst en dags längre livslängd.

2. Äggkartong
Har ju berättat om äggkartongen som jag köpte på Stockholmsmässan. Den är som en "minivas" med plats för sex blommor eller dylikt. Under påsken innehöll den påskliljor, men nu har jag fyllt den med små kvistar som håller på för fullt att få gröna knoppar. Jag älskar min äggkartong!
Kvisterna kommer från en buske som under vintern har små vita bollar. Om någon vet vad busken heter, kommentera gärna.

3. Hallonpaj
Hade ju lovat Nettan i en kommentar i hennes blogg att prova hennes recept "Hallonpaj". Resultatet kan tyvärr inte visas på bild på grund av:
kl. 15:30 - plockar fram alla ingredienser.
- Vad ska du göra du för nå't, frågar mannen.
- Hallonpaj.
- Du, hur länge har Konst & Kakor öppet idag?
- Till kl. 16:00.
- Bra!
Det blev en snabbvisit på caféet. Kom hem med en lingonruta och en hallonmousse... igen, men nå't i hallonväg var ju planerat från början, eller hur!!!

Hundar - gärna mopsar efterlyses

Mopsar i stället för ugglor, katter och möss. Nettan kommenterar förra inlägget med att jag skulle införliva mopsar i mina tavlor. Hon har ju rätt! Har haft möss, katter, elefanter och till och med sniglar med i mina verk. Har faktiskt fått förfrågningar om "hundtavlor" förr.

Var finns hundarna?
Visst inga problem om det inte vore som så att det inte finns några hundar. Jag menar hundar som ser ut som sådana ... i form av smycken. Det närmaste jag kommit i mitt letande är en korsning mellan en Cocker Spaniel och en nallebjörn.
Det får ju inte vara en plastig "kitsch-variant" på en mops till exempel utan en "estetiskt fin" vovve. Så om någon hittar en "smyckehund" som liknar en riktig sådan i en storlek på max 10 mm x 10 mm, säg till.
I avsaknad av en "tavelhund" får ni hålla tillgodo med Hampus, Nettans köttbulle-glupska mops. Bilden är tagen från hennes blogg.

Några fina bilder
I väntan på hundar får ni hålla tillgodo med några coola shots som jag tagit idag av nyplockade delar ur två gamla IBM Notepads från 1995. Den översta bilden är två folier som sitter under tangentbordet och väntar på ett nytt hem i en fin tavelram. Bilden i mitten föreställer två 4 MB minneskort. Fotot längst ned visar hur en avläsningsenhet i en Laptop såg ut för 13 år sedan... som en fyr tycker jag.

Ingen isärplockning imorgon
Har lovat mig själv att inte plocka isär någontig imorgon, åtminstone inte nå't som har med en dator att göra. Hoppas jag kan hålla löftet!

Två kloka ugglor har fått ett nytt hem

Det går ju knappt en dag utan presenter från mina underbara IT-killar. Två laptops, plus två XXL-kartonger med datordelar, plus en USB-mus försedd med en gul PostIt lapp "Trasig". Livet leker! Tack Radde!
Påminde honom om att välja en tavla som tack för alla "donationer" och visst han och frugan hade kommit överens: det blev ugglorna som ni ser på bilden ovan.

Ugglor - på riktigt
Enligt Wikipedia livnär sig ugglor på rov (de älskar möss BP:s anmärkning) och tar ofta sitt byte med överrumpling. De flesta ugglor är mest aktiva i gryning, skymning och på natten. De har oerhört bra syn och hörsel. Ögonen är placerade frontalt för stereoskopisk syn och många har ett platt ansikte. Vissa har örontofsar. En del av ugglans dun omvandlas till ett slags vitt mjöligt puder som täcker fjäderdräkten. Detta tillsammans med att deras handpennor har en sågtandad mjuk kant gör att ugglor kan flyga nästan ljudlöst och på det sättet överraska sina byten.

Med detta i åtanke hoppas jag att Radde inte har möss eller andra byten hemma i lägenheten!

"Mina" ugglor...
... sitter på ett chips, tittar på varandra och diskuterar livet framför en "avklädd", elektronisk nyckelbricka. Mina ugglor - tillika avläsningsenheten (ögat) i en 24X CD spelare - har fått ett nytt hem hos Radde, som kommer att ta väl hand om dem.

Naturlig konst

Till vänster en bild som jag fick av en kompis från Australien idag. Helt suverän tycker jag. Det är en brinnande regnbåge som man kunde beskåda i Wisconsin, USA (tror jag det var) i förra veckan. Vaför måste Yankarna alltid vara störst och bäst ;o)?!!!

Svar till Gustaf
Har ju "tjatat" ett antal gånger på bloggen om vernissagen på mitt jobb nästa vecka. Kommentarer och mejl visar att det är ganska så många därute som läser bloggen - konst(igt) nog.

Igår kväll fick jag ett mejl från Gustaf:
- Vilka är konstnärerna och hur valdes de ut, greppade inte det riktigt.
Klart att du inte kunde greppa det, då jag - dumt nog - inte har berättat. Här kommer svaret på frågan:
Det är vanligt att konstföreningen/konstklubben på arbetsplatser köper in ett antal verk och sedan lottar ut dessa bland medlemmarna. Föga kul tycker vi på mitt jobb då
- man ofta "vinner" nå't som man inte vill ha
- det händer att det är "alltid" samma personer som "vinner".

Från gallerior...
På mitt jobb är det fyra stycken som väljer ut vilka konstnärer och vilka verk som "tas in". Vi besöker ett till tre gallerior och väljer ut föremål som vi "lånar" under två veckor i mars eller april för utställningen. Dessa verk utgör drygt en tredjedel.

... och från konstrundor
Resterande två tredjedelar "plockar" vi vid olika evenemang typ "Konst i Täby Centrum", olika konstrundor, Stockholm Art Fair, med mera.
Under vernissagekvällen väljer konstklubbens medlemmar ut den konst de vill ha. Gallerister och konstnärerner är med så klart och pratar om sina alster!
Företaget "sponsrar" köpen: galleriorna och konstnärerna får betald direkt medan vi anställda kan dela upp betalningen över en 12-månaders period om vi vill, där motsvarande belopp dras från lönen... en cool "fringe benefit" skulle jag säga.

Extra bonus
Är snart klar (om ni tycker det blir långtråkigt). Utöver sponsringen köper vi in tre till fem verk som vi lottar ut bland medlemmarna som extra bonus. Inte illa!!!

Höstevenemang
Under hösten blir det ytterligare nå't kul: typ besök på en ramverkstad, ett glasbruk, en filmvisning eller dylikt.

Allt ovan kostar medlemmarna 50 SEK per månad, mindre än en dagens rätt alltså. Bra valuta för pengarna tycker jag.

PS: Ska nog komma på nå't roligt till ditt tjänsterum, Gustaf. Kanske till och med Djurgården får vara med på ett hörn. DS

Nytt ord i svenska ordlistan

Hade lovat mina två IT-killar Radde och Totte att de skulle få välja varsin tavla innan vernissagen på mitt jobb nästa onsdag som tack för all dataskrot de samlar åt mig. Radde var först ut igår. Han plåtade av varenda av de 20 verken med mobiltelefonen och visade dem för frugan igår kväll. De fattade inget beslut och vill se dem "live" först. Ett klokt beslut!
Idag var det Tottes tur. Han hittade en favorit direkt, men när jag nämnde att jag hade gjort en specialtavla åt honom som jag trodde han skulle gilla så var det ju bara att vända vid kroken om man säger så.

Tottig
Bilden visar tavlan som är så härligt klockrent "tottig", mitt nya ord i svenska ordlistan (min egen variant alltså). Uppfann ordet när Totte kollade tavlan och inte alls tolkade innehållet som jag. Jag ser en hjärna, ett huvud eller möjligen en motorcykelhjälm. Totte såg ett frågetecken - ?, han älskar nämligen sådana. Lika bra det, han är ju systemerare.

Konstupphängning på jobbet

Som ni förstår måste jag ju bara dela med mig av några godbitar som hände under upphängningen av drygt 100 konstverk på mitt jobb idag. Cirka 15 förväntansfulla konstnärer dök upp mellan kl 9:00 och 16:00. Många kom så klart i "klungor", men det är man ju van vid. Vår duktiga "påskfågel" Michaela (samma sak som sommarfågel, fast hon jobber nu under påsklovet) kommenterade:
- Oj, vad du är stressad.
- Nej då, min adrenalinnivå är bara lite högra än vanligt.
För visst var det hur kul som helst att se duktiga konstnärer i alla åldrar som använder olika tekniker för att skapa helt fantastiska alster.

Två härligt otekniska killar
Självklart måste jag också berätta om "mina" två killar, en konstnär och en handledare till honom:
Jag vet att det är en fördom, men jag trodde helt enkelt att killar är mera tekniskt begåvade än tjejer. Denna åsikt fick sig en totalomvändning idag.
Killarna ville hänga upp några "tunga" 2,5 kg tavlor som var cirka 30 x 40 cm. För säkerhets skull hade de tagit med sig en slagborr (inte så lämpligt för gipsväggarna på jobbet) och behövde en 10 meters skarvsladd för att komma till närmaste eluttag. Hmmmm.

Vår vaktis Inger
När vår vaktis Inger, som kan vara en ganska så bastant general hörde om användningen av en borrmaskin på våra fina nymålade väggar spände hon bara ögonen i killarna, vilket räckte. Upphängningen löste sig så småningom med fyra enkla spikar per tavla.
Samma konstnär hade också gjort en tavla i en tavla (ganska coolt faktiskt) men hade inte tänkt på att tavlan skulle faktiskt hängas upp, om ni förstår vad jag menar. Jag föreslog då att ta ståltråd och häfta fast den på ramens baksida med en klammermaskin.
De var nog premiär för killarna: De tog fem varv med tråden och lirade den runt, runt, runt innan den klamrades fast. Kunde inte hålla mig för skratt där heller...

Vattenpass
Konstnären är 1,98 meter lång och våra väggar 2,33 meter höga. För uppsättningen av en riktig stor typ "hängande" tavla frågade handledaren efter ett vattenpass och en stege!!!.
Som ni förstår har jag inte fått min fördom om tekniska killar bekräftad idag men gissa om jag har haft roligt. Bilder på det häftigaste konstverken lägger jag upp senare.
PS. Undrade om Michaela ville kika på min blogg. Visst, det ville hon. Efter en kvart tyckte hon att det var alldeles för tråkig läsning. Mmmmmmhhhh. Imorgon ska jag fråga henne varför, men åt andra sidan riktar sig min blogg ju inte till 16-åringar direkt... uppenbarligen. DS

Vackra smycken

Som kompensation för mitt tidigare "brutala" inlägg tycker jag att det är dags att visa er nå't riktigt vackert - datorsmycken.
Konstnären som gör dem heter Astrid och jag träffade på henne under Täby Konsthelgen för två år sedan. Hon fastnade framför min monter, köpte en tavla och berättade att hon också håller på med datorkonst, nämligen smycken. Vi har självklart hållit kontakt och inlett ett slags "samarbete".

Speciella krav
Astrid som bor med sin partner i Tel Aviv, Israel har nämligen precis som jag en enastående förmåga att "snubbla över" vackra datordelar. Båda två har vi ju speciella "krav" på utseende och storlek på delarna. Det visade sig snabbtatt många grejer som inte jag har någon användning för är perfekt för Astrid och vice versa. Har själv köpt ett halsband av henne som jag gillar skarpt (folk tror oftas att det är jag som har skapat det. Då berättar jag samma story som ni läser här.

Utbyteshandel
Hon besöker Sverige ganska regelbundet och vi försöker då träffas över en fika och göra lite utbyteshandel. Skitroligt för oss båda två.
Lägger upp några smakprov på Astrids vackra smycken, annars kan ni också kolla hennes hemsida eller besöka Konst & Kakor i Viggbyholm, där hon ställer ut sina verk under våren.

Förre och efter

Har ärvt nå't igen! För första gången sedan 1997, då jag började med min datorkonst fick jag två kompletta laptops av min IT-kompis Radde. Med komplett menar jag att de kom i originalväskan med alla tillbehör inklusive manualen. Två 386:or med hela 32 MB internminne som har sisådär 20 år på nacken.

Brutalt våld
En sak som alla laptops har gemensam är att de inte vill bli "slaktade". De bjuder på största möjliga motstånd. De finns endast fyra synliga skruvar i botten på lådan - som man lossnar så klart men ändå inte kommer någon vart. Det går inte att komma åt någonting utan brutalt våld helt enkelt. Klart man skär sig och små delar flyger runt i luften och plåstren samt dammsugaren står i givakt i väntan på tjänstgöring.


Bilderna visar laptopen förre och efter slakten. Med tanke på vad jag kan återvinna i form av konst är det ganska så lite egentligen... efter 30 minuters hårt arbete... men är man masochist så är man.

Konst och Kakor

Påsk - godisens högtid. Har aldrig varit mycket för godis - undantag Dumle och Ahlgrens bilar ibland - och då bara för att någon bjuder på jobbet. Har heller aldrig bakat en kaka eller tårta - undantag Jamie Olivers "Spotted dick" (för att den kräver bara ett vattenbad i två timmar). Hade det inte varit för "Konst & Kakor" så är jag säker på att jag aldrig hade "fått upp smaken" för sötsaker.

Konstcafé i Täby
Konst & Kakor är Täbys enda konstcafé (tillika med det enda riktiga caféet i kommunen tycker jag) och ligger i Viggbyholms Stationshus. Ägaren heter Marie-Jeanne och hon öppnade stället i november 2005. Ett år senare - i december 2006 fick jag ställa ut mina datortavlor där och sålde hela 42 stycken. Ett rekord som står sig än idag både för henne och för mig.

Oförglömlig aha-upplevelse
Tårtor, kondisbitar, kakor, bullar och världens godaste kaffé-doft slår emot en redan vid dörren. Både ögonen och luktsinnet får sig en oförglömlig aha-upplevelse.
Behöver jag fortsätta?! Att stå emot M-Js bakkonstverk hade varit dumdristigt.
Allt är hemlagat och gjort med kärlek helt enkelt.

Ett "sött" liv
Som ni förstår har mitt ditills "salta" liv blivit avsevärt "sötare" tack vare alla "godis" från Konst & Kakor. Är nästan testperson för alla nyheter som dyker up med jämna mellanrum (alla recept är M-Js egna!!!) och jag har nog smakat det mesta. Mmmmhhhhhh!!!

Påskgodis
Så mitt/vårt påskgodis idag bestod av en hallonmousse tårtbit och min absoluta favorit: en apelsin&kokosbit. Bilderna är tänkta som aptitretare. De håller vad de lovar och lite därtill... fast konst måste ju upplevas "live" förståss. Vi ses på K&K!

Konstrunda på länkar

Påskafton, alla restauranger är stängda för lunch. Just lunch hade vi planerat att äta tillsammans med min mans bästa kompis som bor i Tyresö. Efter en begåvad rundringning till olika matställen i Haninge och Tyresö visade det sig att Gourmethuset i Trollbäcken hade öppet.

Södra länken
Har varit där några gånger. Från Täby brukar vi alltid köra via Klarabergsleden. Ända sedan invigningen i oktober 2004 (!!!) har vi dock velat "prova" Södra länken, vilket vi gjorde idag. Ni som inte har kört på denna "konstlänk" kan kolla bilden ovan. Hela tunnelsträckan är liksom upplyst och utsmyckat med konstverk. Verket på bilden finns vid Södra länkens huvudtunnel österut vid avfarten mot Nynäsvägen. Ett av Södra länkens åtta konstverk - gula bågar - syns i förgrunden. (Konstnär: Gösta Wessel. Fotot är tagen av Mikael Ullén, Vägverket.) Vill ni ser fler konstverk från Södra länken är det bara att kolla här.

Bugatti, Mercedes och Aston Martin i konstform
Väl framme hos min mans kompis Doug, blev det en "konsttur" genom bilvärlden med härliga oljemålningar från 1930-1950 talet av en tysk konstnär som heter Walter Gotschke. Ingen äkta vara utan litografier och kort som Doug hade beställt från Gotschke-Art. Dessutom hade Doug fått hem bland annat en Bugatti Typ 35 Grand Prix från 1924 (som modell i 1:18 skala). Fick inte röra den (förståeligt, då jag oftas har sönder saker som är värdefulla...) men dregla fick jag. Vad tycker ni?!

Gourmethuset
Blir jag någonsin mätt på konst?! Tror inte det, det finns ju hur mycket fint som helst. På Gourmethuset till exempel var det en fotograf som ställde ut sina färgglada bilder i form av olika blommor.
Har själv ställt ut på Gourmethuset för två år sedan. När vi steg innanför dörren idag hälsade ägaren Anders välkommen och undrade "hur det går med konsten". Berättade lite om mina utställningar i år och gick runt i den mycket speciella, hemtrevliga restaurangen. När vi skulle gå därifrån frågade Anders om jag ville ställa ut där igen i maj. Yiieepphhiiee.
Börjar bli lite mallig: Förut fick man "jaga" utställningar själv nu blir man tillfrågad!!! Yes!

Konst in - skrot ut
På vägen tillbaks till Täby via mitt jobb i stan, där jag lämnade 20 av mina datortavlor för upphängning den 25 mars, tog jag med mig all dataskrot som mina IT-kompisar Radde och Totte (som jag har berättat om i separata inlägg) har samlat åt mig. Här kom min man med en mycket passande kommentar: Konst in - skrot ut! Fyndigt!!!
Dagens "skörd" (se bilden) blev bland annat en AMD K6:a, en dyrgrip - "Sun GX" och en vacker kylfläns.
Nu har ni fått min "konstrunda på länkar" som jag har "åkt" idag. Fyndigt det också tycker jag. Hoppas ni gillar rundan!

Konsten att städa

Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död på Golgata. En ganska trist anledning att fira tycker jag. När man vaknade imorse och såg snön vräka ned så kom även avlägsna fira-tankar på skam.
Mina kompisar Berit och Nettan har under flera veckors tid skrivit på sina bloggar om skinande rena kök, perfekt undanplockade saker på över-och undervåningar samt bakkonster som jag inte visste att de fanns. På jobbet diskuterades det också vårstädning i olika former. Efter allt vad jag har läst och hört på sistone är jag övertygad om att bakning är definitivt en konst och att städning kanske kan bli en mindre konstform utövad av 99 procent av den svenska befolkningen. Med andra ord föll jag för grupptrycket som endast fanns i mitt huvud.

Liberal syn
Som tur är har både min man och jag en minst sagt liberal syn på städning och ordning. Han är 1,95 meter lång och ser varken damm och smulor på golvet. Jag - som är 1,66 cm - tittar ju sällan upp mot taket för att upptäcka eventuella dammväv. "Det som inte syns, finns inte", brukar min man säga. Mmmmmhhhhh.
Köksbordet är en samlingsplats för allt från räkningar, en blomma, lite pillerburkar, tidningshögar med mera. Där har vi vårt eget arkiveringssystem som fungerar perfekt. Ingen idé att röja och börja städningen där.

Tvättstugan
Då är det mycket smartare att kolla om tvättstugan är ledig, vilket den är för det är ju ingen som tvättar på Långfredagen. Tack!!! I sex timmar kan vi nyttja maskinerna för allt från gardiner, mattor, kuddar och sängtäcken. Yiieepphhiie, de gula Wascator-vännerna gör jobbet åt oss medan vi läser tidningar och fikar.

Sucky
Tycker att dammsugning endast lönar sig när man hör att någonting försvinner i slangen. Det ska knastra och rassla, vilket ger en viss tillfredsställelse och skön känsla. Konsten är att tajma dessa promenader med "Sucky" (namn på vår dammsugare) så att han får nå't i sig som han gillar. Inte så svårt egentligen.

Död hy, hår och pollen
Har jag/vi lärt oss konsten att städa nu?! Hmmmmhhhh... Min man säger att han inte ser någon skillnad nu jämfört med imorse. Jag inbillar mig att allt är renare i en timme eller två kanske, sedan är det ju samma sak igen speciellt med tanke på min mans definition av damm: "Damm är bara död hy, hår och pollen (kolla bilden, ganska snygg pollen, eller hur, varför städa bort konstverket?!!!)."
Nej städningskonsten ligger inte för mig. Jag håller mig istället till "riktig" konst som man kan betrakta, tolka, diskutera och värdera. Vem f...n betraktar, tolkar, diskuterar eller värderar damm...

PS. Jag lägger inte upp nå'n bild på städresultatet då skillnaden mellan städat och ostädat inte syns i verkligheten, vilket betyder att den är än mindre uppenbar på bild.DS

Konst(igt) kundvagnsrace

Klockan 15:00 en vanlig torsdag lär det vara ganska så folktom i Täby Centrum, dock inte idag så klart då det är Skärtorsdag. Det är samma sak varje år, ändå går man dit vid ungefär samma tidpunkt och till samma affärer som året innan.

En kundvagn rymmer mycket
Alla shoppar ju mat som ska räcka för hela påskhelgen. Förstår inte varför, då mataffärerna är öppna precis som vanligt fr o m kl 09:00 på morgonen till 21:00 på kvällen. Så det var faktiskt hur roligt som helst att avslappnad - med korgen(!) i handen - kolla in alla människor med kundvagnar som tävlade mot varandra. Först till köttdisken (=lammsteken) vinner.
Nu ryms ju inte bara mat, läsk, påskgodis och mjölk i vagnarna. Med lite planering kan man ju stoppa in barnen också, vilket många gör. Se bilden tagen från www.uddman.nu.

Stillastående trafik
Precis som på en vanlig motorväg under rusningstrafik kan det bli stillastående trafik i ICA butiken. Alla vagnar ryms liksom inte på en två-filig gång med många "fotgängare" som är i vägen. Då vänder man vagnarna (krock!!!) och fortsätter racet till köttdisken via den helt ointressanta skurmedel-hyllan. Där får man be alla som stå i kön till kassorna att snällt flytta på sig, men man kör ju en Volvo stadsjeepskundvagn, eller hur?!!!

Smakprov på vägen
Racet är inte vunnit än. Tvärnit i kurvan vid "Exotic snacks" och en vänstersväng senare hamnar man vid demonstratrisens bord som lockar med croutons med kittost... och man är inte ensam utan får snällt ställa sig i kö... ungefär som vid ett stopp för tankning under F1 loppen.
Förrätten avklarat och jakten på lammsteken leder konst(igt) nog förbi nästa demonstratris där det bjuds på kalkonköttbullar och ditto korvar. Till Påsk ????
Nu kan segraren av racet äntligen koras... Med nummerlapp 67 i näven kan föraren koppla av och njuta av att äntligen ha kommit 30 nummer närmare den svenska lammsteken. Själv tog vi den frysta Nya Zeeländska varianten som ska bli en tjälknöl till Påskmiddagen... förhoppningsvis.

Kundvagnskonst
Tycker faktiskt att det är mycket roligare med alternativ användning av en kundvagn (se bilden). Den kommer från BBCs mediabank. Snyggt jobbat BBC, ni ligger långt framme.
Glad Påsk!!!

Prydlig(???) arbetsbänk

Ett kort inlägg den här gången...hmmmmm. Är dödstrött då vi hängt upp 100 tavlor på mitt jobb idag. Konstklubben har ordnat en utställning - 70 konstmeter som börjar 25 mars och slutar 4 april. Vi var tre eldsjälar som lyckades placera ut verken på fem timmar. Men fråga inte hur mina ben och min rygg mår. Ganska så hyfsat egentligen med tanke på stordådet!
Dessutom är ju titeln arbetsbänk inte så värst upphetsande. Det hade ju varit avsevärt coolare att visa upp en ateljé. Åt andra sidan behöver jag inga stora utrymmen för mina miniatyrtavlor. Allt material samsas lätt på en halv kvadratmeter.
I vergtygsskåpet till höger i bilden ligger inga skruvar och muttrar utan processorer, chips, motstånd, spolar med mera.

CDn, hårddiskar och skalpell
I den vita tidskriftshållaren finns allehanda papper, folier och glänsande plast från TFT skärmar. Börjar ni tröttna än? I mitten har jag placerat två lådor (som i sitt förra liv innhöll champinjoner, tack Vivo!), den undre är full med bra-å-ha-kretskort, den övre innehåller olika ramar.
Resterande lådor innehåller allt från CD/DVD skivor, hårddiskar, kylflänsar och CD-ögon (=avläsningsenheten från CD/DVD spelare). På bordet ligger allt möjligt som jag behöver för tillverkningen av mina datortavlor, till exempel Loctite superglue, små eprom-minnen, lite metallspån i plasthink, skalpell och tejp med mera.
Nu är det bäst att jag slutar med uppräkningen av de inte alltför pryligt upplagda delar på min arbetsbänk, men huvudsaken är ju att jag hittar.

Prydligt insorterat
Konst(igt), när jag tittar på min arbetsplats tänker jag på min kompis Berit igen eller rättare sagt hennes man Herr P. Han har vad jag skulle kalla en ateljé, fast det är en verkstad i villans källare. Den är inte bara hur fin som helst utan där ligger liksom aldrig grejer framme i högar som hos mig. Allt är fint och prydligt insorterat i utdragbara lådor, som i sin tur innehåller små lådor som i sin tur inrymmar spikar som i sin tur ligger inte huller som buller utan i en viss ordning.

Herr P
Herr P har lärt mig mycket under de sju åren jag arbetade med honom på mitt förra jobb, men hans idoga försök att lära mig ordning och reda - ofta acckompagnerat med en uppgiven suck - har till synes misslyckats.
Åt andra sidan gillar Herr P mina tavlor skarpt och det är väl sisådär 12 stycken som idag pryder väggen i hallen hos Berit och Enar.
Inget ont som inte har nå't gott med sig alltså.
PS. Det var meningen att det skulle bli ett kort inlägg men på en kvart hinner man mycket, så det blev ett långt inlägg... igen. DS

Fruktig och matig konst

Var fast besluten att skriva om "min ateljé" idag. Alla tror ju att man har en ateljé när man är konstnär. Nu kallar jag mig bara för hobbykonstnär så jag nöjer mig med att ha en liten arbetsbänk/miniverkstad i vårt gemensamma arbetsrum allmänt kallat "kontrollrum".

Häftiga exempel på annorlunda konst
När jag kom hem och kollade mejlen kom jag dock snabbt på andra tankar. Vår kompis Frank från Freemantle i Australien är nämligen vår största leverantör av "funnies". Idag hade han mejlat en Powerpoint presentation med fruktig och matig konst. Här kommer några exempel. Tycker de är skithäftiga.


Efter detta mumsiga (min kompis Berit skulle säga smarriga) inlägg förvarnar jag er inför morgondagen: min arbetsbänk är så långt ifrån smarrig man kan komma. Åt andra sidan är ju tavlorna som jag tillverkar på den riktigt mumsiga.

Konst(ig) äggkartong

Det är ju snart Påsk så jag tänkte passa på att visa er vad man kan göra med en tom äggkartong när innehållet kokar i vattnet och väntar på att hamna på tallriken.
Vi pratar 6-pack och kartongen är inte gjort av papp utan av återvunnet plast.
Hittade den i Viktoriahallen på Älvsjömässan nyligen.

Påsklijor, kvistar eller kryddor
Äggkartongen är uppfunnen av en brasiliansk tjej - Patricia Naves. Kolla Oiti, där finns fler godsaker att beskåda.
Som sagt, det är ju nära Påsk, så den här gången fick det bli ett "konstverk med påsklijor". Det går alldeles utmärkt att fylla de små hålen med kvistar också. Snart ska jag prova om det går att odla olika kryddor i kartongen. Det är hur lätt som helst att fylla på med vatten då det är ett tillräckligt stort glapp mellan över- och underdelen som är perfekt för vattenkannans "nos".
En lysande idé tycker jag. Varför kom jag inte på den själv?!!!

Psykedelisk konst

För första gången på exakt ett år åkte vi till Hagby soptipp i Täby idag. Nu har tippen visserligen fått ett nytt finare namn - Hagby ÅVC - men förutom den ändrade infarten (tack vare den nya motorvägen) var allt sig likt... inklusive köarna.
Hagby AVC
Väl framme vid elektronikcontainern fick Tintin (vår bil) lätta på trycket: fem Lidl kassar + två flyttkartonger med gamla datordelar åkte ned. Ingen medkänsla där inte. Containern blev full och Herr Hagby AVC kom direkt med hjullastaren, tog containern och lyfte skrotet till en större.

Fyra minitavlor
Ja, så blev det lite kreativa takter också under eftermiddagen. Skapade nämligen fya riktigt fina minitavlor, som jag har tänkt att ställa ut på mitt jobbs vernissage. Ramarna är borstad stål och "high-tech" enligt önskemål.
Självklart vill jag visa er tavlorna. Kolla. Ja det är ju inte så mycket kolla där inte. Tog min egen liten digitalkamera som jag inte lyckats med att ta en enda bra bild med.. bilderna ovan är inget undantag.
Men jag tänkte att lite psykedelisk konst en söndag kväll kanske få er att drömma om nå't roligt. Lägger bara upp tre bilder. Den fjärde hade ni nog drömt mardrömmar om.

Grannen med yxan

Träffade min granne från 5:an i porten idag. Högröd i ansiktet kånkandes på en dator.
Grannen heter Manuel, kommer från Spanien och jobbade som tryckare tills för några månader sedan. Manuel - namnet leder osökt vidare till serien Pang i bygget, jag vet - har inte så värst mycket gemensamt med sin ditto i filmerna förutom de sydländska temperamentet då.
Undrade vad han gjorde med den mycket skadade maskinen som visade sig vara en Macintosh av nyare modell. Grät nästan när jag såg den fina datorn. Då berättade han att han hade fått den från tryckeriet som avskedsgåva vid pensioneringen och hade i månader försökt att få den att fungera med både bredbandsanslutning och olika program - utan succé.

Räddning i sista minuten
Ett sista misslyckat försök imorse resulterade i att Manuel letade fram yxan och gick lös på den stackars Mac:en som nu alltså var på väg till elektroniksoprummet.
Jag räddade maskinen i sista minuten (så klart) från ett tråkigt öde på tippen, bjöd honom på en kopp kaffe och gav honom en liten tavla som tack. Vid det här laget var han bara rosa i ansiktet.
Både Rob och jag förklarade för Manuel att en yxa inte är rätt verktyg för att fixa dataproblem, att det är bättre att ringa på och be oss om hjälp i framtiden.
"Nej, jag har fått nog av datorer, aldrig mer", svarade han.

Spansk kanal
På eftermiddagen ringde det på dörren och Maria, Manuels trevliga (lugna) hustru undrade om Rob kunde hjälpa henne att få in en spansk TV-kanal. De hade uppgraderat comhem-utbudet med ett antal kanaler men kunde inte titta på dem.
Efter 20 minuter kom Rob tillbaka med en direktimporterad flaska spansk rödvin som tack för hjälpen och en stående inbjudan (till mig) att komma upp när de nu äntligen kan titta på spansk fotboll live.
En trevlig lördag ... helt i min smak.

Konst(iga) blommor

Har inga gröna fingrar och ingen större kärlek till blommor. Här är det kryddor som gäller under sommaren då hela balkongen blir till en härligt doftande kryddträdgård.
Men två exemplar, som man skulle kunna kalla konst(iga) blommor har vi.
Novemberkaktus
Den ena är en novemberkaktus som har nästan 30 år på nacken. Den kom hit som "bebis" väl inlindad av min mamma och skickat per post i ett paket från Tyskland. En tuff liten sak med andra ord. Vi lät den stå kvar i originalkrukan på köksbordet i sisådär 15 år tills svärmor föreslog att den kanske skulle må bra av en omplantering. Vi köpte den största krukan vi någonsin ägd samt fyra liter jord och skapade ett nytt hem för denna då max åtta centimeter höga varelse.
Idag - 15 år senare - har den nästan vuxit ur sin kruka (igen).

Speciellt beteendemönster
Dessutom har den ett mycket speciellt beteendemönster när det gäller att få fina rosa-röda blommor. Meningen är väl att den ska blomma i november (därav namnet antar jag) och det har den lyckats med i 10 år nu. Men sedan två år tillbaka blomstrar den även i mars. Bilden ovan visar knopparna och det är många. Efter den hemska behandlingen som han har fått från oss i så många år skäms man nästan.

Julstjärna
I december 2006 köpte vi en julstjärna som även den vägrar att dö. I vanliga fall brukar de ge upp efter max tre dagar hos oss, men denna tuffing har blivit till en buske. Kan liksom inte förmå mig att slänga den. Observera att den sitter kvar i originalkrukan.
När vi åkte till England placerade jag den på TVn (vet inte varför), vattnade den som sjutton och hoppades på att den skulle överleva i en vecka. Den har inte bara överlevt utan fått små söta röda blommor ... nu i mars!!!
Det händer uppenbarligen många konst(iga) saker i vår lägenhet...

Konstmässan i Sollentuna och Woo-Bock Lee

Hick, så har man avklarat årets konstmässa också, hick. Nej jag skojar bara, inget hickande alls faktiskt då jag tog bilen till Sollentuna. Orkade nämligen inte med en sightseeing busstur by night genom hela Sollentuna, Edsberg, Kärrdal med mera som tar 1 timme och 15 minuter och då har man bara kommit till Mörby.
Nedpussat
Det blev visserligen inget rödtjut men väl puss + kram +++. Varför detta pussande? Det verkar höra mässan till liksom, dessutom var jag ju där i tjänst tillsammans med min arbetskompis Carola. Vi är nämligen två av fyra personer som håller i konstklubben på jobbet.
Så man börjar lära känna lite gallerister och konstnärer. Gallerimänniskor vill ju tjäna pengar (vem vill inte det) och de verkar tro att den franska kyssvarianten gör att man köper deras grejer. Mmmmhhhh.
Konstnärerna vill ju också gärna tjäna pengar (det är inte ovanligt att upp till 65% av ett konstverks pris går rakt in i galleristens bröstficka). Så han - konstigt nog är der mest killar - behöver samla mod genom att svepa några vinare innan vernissagen börjar för att ta direktkontakt med personer som eventuellt skulle kunna tänka sig en direktdeal (utan inblandning av ett galleri alltså).
Så han pussas också. Carola och jag blev liksom nedpussade ikväll och jag lovar, vi är varken 25 år med potential, vi är inte speciellt snygga heller, kläderna passade definitivt inte in i sammanhanget... men - och det är viktigt - vi var potentiella köpare. Frågan är vem som blundade mest konstnärerna eller vi. Kul (?!) med ett spel för galleriet om man säger så.

Kvällens behållning
Woo-Bock Lee. Hon gör collage och bygger bilder av boksidor från 200 år gamla koreanska skolböcker med blad från mullbärsträdet (Bilden ovan visar ett av hennes verk). Materialet är väsentligt - det går inte med vilket papper som helst - och hon besöker Korea årligen för att hämta kraft och det koreanska pappret han-ji. Hon transformerar dessa blad med dess både skrivna och oskrivna historia till nya berättelser - varje fiber får genom henne ett nytt liv i den svenska samtiden och hon blir en sorts länk mellan kulturerna i öst och väst och mellan då och nu. Texten är tagen från hennes hemsida, som ni bara måste kolla in.
Carola och jag tände på alla cylindrar och bjöd in henne till vår vernissage den 2 april i år. Vågat, då vi egentligen inte har några platser kvar att dela ut. Vi blev störtförälskade i hennes underbara verk. Hon tackade ja på stubben. En bonus på köpet: hon pussades inte tack och lov...

Tre konst(iga) olyckor på jobbet

Imorse när jag kom till jobbet låg det en hundring på mitt bord tillsammans med en lapp och kvarlevorna av "Herr Vinter". Städaren hade visst stött till ventilationstrumman som Herr Vinter stod på och hela skulpturen ramlade ned. Till vänster syns en frisk Herr Vinter.
Städaren var jätte ledsen och ville betala för "begravningen". Han är en så trevlig och duktig kille att jag lämnade tillbaks pengarna. Tyckte verkligen synd om honom. Han såg ut som en mycket ledsen Cocker Spaniel... städaren alltså.
Dessutom hade han samlat ihop Herr Vinters kropp och kläder samt fejat ihop sten, grus och sand, som hamnade på golvet när vasen gick i tusen bitar. Så gulligt så.
Nu gäller det att hitta ett nytt hus (=vas) till Herr Vinter. Ett besök hos Hemtex till helgen.

Fakta om byggherren
Herr Vinter är byggherre och ganska frysen av sig. Han bär en varm kappa gjord av en bit heltäckningsmatta. De röda snören är en elkabel, halsduken en optisk rengöringsduk. Vasen med husmotiv innehåller olika sorters sten, grus och sand. En EU-pin på halsduken är bevis på att Herr Vinter följer de nya EU-reglerna.

En olycka kommer sällan ensam
Under förmiddagen var det "massbesök" av representanter från olika organisationer på mitt jobb. Endast herrar (=gubbar). En av dessa tekniskt begåvade, flintskalliga, knubbiga, snilleblixtande teflonhuvuden hade fått för sig att vrida på handtaget i tavlan "Låst". Man behöver nog inte vara civilingenjör för att räkna ut att låset och trädgårdsnätet hamnade på golvet... de också. Kvar på väggen: ramen med ett gapande hål. Vår vaktis Inger (my best buddy) kom med delarna i handen till mitt rum efter lunchen och la dem brevid Herr Vinters kvarlevor.

Begravningsentreprenör
Under hela eftermiddagen kände jag mig som en begravningsentreprenör med likdelar bredvid datorn (och jag som precis varit på begravning i England). Ska ta med mig Superglue Loctite Attack imorgon och försöka fixa "Låst".
Så det var en konst(ig) dag på jobbet idag.

Mögelhund
Undrar om jag ska fortsätta med mina utsmyckningar, för det var faktiskt den tredje "olyckan" som hände på mitt jobb inom loppet av två månader. Den första orsakades av en mögelhund. Dessa hundar är tränade att sniffa till sig mögel och då börjar de yla hjärtskärande. (Jag lovar att en skällande byracka är att föredra!!!)
När jycken såg ventilationstrummorna i stora matsalen trodde den väl att det var trän. Hundar är ju inte smartare än mänskliga teflonhuvuden så den hoppade på trumman och min vas med elkablar hamnade... nej inte på golvet den här gången utan på soffan intill.
Lärde mig då att jag ska hålla mig till unika tavlor (konstverk). Att återställa ett verk är mycket svårare och mera tidskrävande än att göra ett original och avsevärt mindre roligt.

Konstmässan i Sollentuna
Imorgon kväll ska jag till Konstmässan i Sollentuna. Det är nämligen VIP-rödtjut-puss-kram-oj-oj-hick-hick-förhandsvisning mellan kl 17:00 och 21:00. Jag rapporterar... om ni är intresserade och jag inte hickar för mycket ;-)