Julbord på 155 meters höjd

I eftermiddags var det dags för det årliga julbordet som mitt företag bjöd på. I år föll valet på restaurangen i Kaknästornet, som är 155 meter högt – tornet alltså. Buffén får MVG av mig. Maten som bjöds på var hemlagad med ”exotiska” inslag i form av vildsvinsalami, kallrökt hällefilé (en ny bekantskap för mig - en höjdare), rökt sik och ett antal sillvarianter som hade innovativa inslag av bland annat stjärnanis. Nu är jag ingen fan av sill direkt, men jag uppskattade att de inte var söta och då kan jag stå ut med en ”touch” av parfymsmak;-) Cheesecaken och den vita chokladmoussen med syrlig hallonsås var outstanding!

Lutfisk med béchamelsås och kanel
Nu tänker jag presentera en helt ny rätt för er – lutfisk med béchamelsås och kanel (se fotot nedan). Kollegan – vi kan kalla henne för Blondie för hon är blond – tog kanel för peppar. Den bruna sörjan på bilden är alltså kanel. I stället för att diskret ställa tallriken någonstans, ta en ny portion lutfisk och leta rätt på pepparn skapade hon ovan nämnt bombnedslag.

- Lutfisken var ganska smaklös. Kanelen gav den i alla fall lite smak, var Blondies omdöme.

Ute på stan
Efter julbordet tog några kollegor och jag en pitstop på stan – The Soap Bar. Kan väl säga som så: om ni är över 40 höjer ni medelåldern rejält . Ett tips: lär er att läsa av munnen på era kompisar. Ljudnivån är hög även före klockan 18:00. Undvik också att beställa drinkar då de inte innehåller minsta tillstymmelsen till alkohol trots att de kostar en förmögenhet. Håll er till vin och öl, då vet ni att ni får i er åtminstone 11 procent respektive 5,2 procent alkohol. Det gjorde jag:;-)






PS. Vissa saker slutar då aldrig förvåna mig
Mat - snyggt upplagd på fat - på en buffé/ett julbord är en fröjd för ögat. När rätterna slutligen hamnar på tallriken – gärna i en salig blandning av fisk, kött, såser, kallskuret och varmrätter – tåras mina ögon. Jag menar måste man bygga berg som ser ut som bombnedslag och repetera proceduren minst tre gånger!!? DS.