Sedan strax före jul har jag roat mig med att formge en bok som handlar om seniorboende (oldekollo på danska). Kan tala om för er att den – boken alltså – är väldigt ”upphetsande”. Jag ser verkligen fram emot att hamna på ett av de många exempel av äldreboenden som är nämnda i boken. Om ni läser vidare så förstår ni hur jag resonerar:
- Att hamna på ett ställe i norra Sverige kan ju vara en rolig erfarenhet om man gillar kyla och vill njuta av de extra stora badrummen som erbjuds. Det sistnämnda är en klar pluspoäng med tanke på vårt eget här hemma.
- Eller så flyttar jag till det förre detta mentalsjukhuset någonstans i Dalarna. Där kan jag roa mig med en vävstol, vilket skulle göra mig galen, det vill säga jag befinner mig på rätt ställe.
- I Norrtälje kommun ute på en skärgårdsö någonstans kan jag ägna mig åt lappsjuka medan jag blir underhållen av sång och musik.
- När boken närmar sig "civilisationen", det vill säga stor-Stockholm och Göteborg kan jag konstatera att det är könskvotering som gäller. Kvinnor lever ju längre än män. Med andra ord består seniorboendet av två tredjedelar kvinnor och endast en tredjedel män. Så kan vi då inte ha det i Sverige. När 97-åringen (oavsett kön) kolar av så ska den – gamlingen alltså - i första (och andra hand) ersättas av män. Här kan jag konstatera att, när det är dags för mig att flytta in där, lär det förhoppningsvis finnas tillräckligt med (gamla) gubbar som jag kan roa mig med. Maken har ju redan lämnat jordelivet då.
- Sedan finns det arbetsgrupper också – upp till 20 stycken på ett enda seniorboende! Allt från matplanerare till fastighetsskötare och grytlappsgrupper(!) Låter som tvångskommendering på ett fängelse eller i lumpen.
- Kunde också konstatera att min chef Håkan bara behöver gå – eller rulla – ett fåtal meter till sitt ”eget” seniorboende i kommunen där han bor nu. Men han tyckte att påtvingad rolighet inte är roligt... för honom heller.
Som ni förstår väljer jag att lämna min nuvarande lägenhet i en miljövänlig och biologiskt nerbrytbar pappkista med ”direktflyg” till krematoriet. Gillar nämligen inte mellanlandningar på ett äldreboende, det blir så lång restid då;-)
PS. Bilden som jag tog på kaffemaskinen på jobbet idag kom till mig och det här inlägget som en skänk från ovan, eller vad tycker ni;-) DS
![](<a href="http://www.adfreeblog.org/" target="_blank"> <img src="http://www.adfreeblog.org/adfreebutton2.jpg"></a>)
.jpg)
.JPG)
21 kommentarer:
Du menar att det finns en koppling mellan oldekollo och full droppkopp?! Haha, nu ska jag inte berätta vad jag tänkte... no way! ;) Bilden är uppiggande och trevlig... bara man slipper ta hand om slafset.
Pappkista för mig också, utan kollo om jag får välja.
Du menar inte att du säger nej till lite Bingo och dragspelsmusik i samlingslokalen på torsdagarna? :O
Skämt åsido ... undrar om de någonsin tänker på att underhålla gamlingarna med lite mer livat, punk, karaoke eller så ;)
Jo...är ju att föredra en snabb "avlidning" med stövlarna på och sedan in i ugnen.
Inte roligt att vara gammal idag och hamna på boende...men visst...nånstans borde det väl finnas några bra boenden...men jag har aldrig hört talas om ett sådant.
Nä..vi får hoppas att vi kan klara oss själva när vi blir äldre..så länge det bara går...!
Ha de fint BP
Vet du jag har ju jobbat i hemtjänsten sen på ett äldreboende "ålderdomshem" och sen många år på en terapiverksamhet för gamla och handikappade.
Jag såg och upplevede hus "kommandoran" tvingade dom handikappade och gamla att, lyssna på dragspelsmusik, lyssna på prästen varje söndag, äta gräddtårta varje gång dom fyllde år och bingo detta evinnerliga bingo som egentligen bara vårdpersonalen förstod sig på....
Jag vill heller inte bo på hemment om det ska bli så...
jag vill inte se prästen än mera höra han, vill inte bli tvångsmatad med gräddtårta och bingo, nej tack, och dragspel hoppas jag att dom inte ens vågar visa för mig.
Nej jag håller med dig...inga mellanlandningar här heller..
Tjingelingen från Rantamor.
tack för tipsen, det där tål ju att funderas på ;)
Vet du vad jag saknar, jag saknar lite att kunna kommentera under en annans kommentar, när jag någon gång råkar läsa något som jag gillar - gör jag i dag, här och nu.
Nåja, i alla fall så gör jag nog som du - om jag inte blir tvångsflyttad - ett äldreboende idag vore rena mardrömmen. Det ena värre än det andra, penninghungriga och stinna kapitalplacerare som ägare.
Förresten du får skriva och berätta när boken är färdig.
Nä, seniorboende känns inte som nån hit... Och vad gör man om man nu är kvinna och varje ledig plats fylls med en man? Vi lär aldrig få nån plats ändå, lika så bra det... Fast min morfar trivdes bra på sitt boende, han spelade av de andra boende pengar på kortspel varje dag... Tur för vårt arv ;-)
Nej inte låter det något kul, men tyvärr är det ju få, som får dö knall och fall i sina glans dagar. Och då vill vi ju inte dö. Vi har ju så mycket att upptäcka och förverkliga!!
Vi lever i nuet och tar vara på det, min nya devis!!
Kram Elisabeth
Vad hände med gamla "hederliga" serviceboenden där de fick klara sig själva så mycket de kunde och deltog i "happenings" om de hade lust?
Nej,vetduvad, vi får köpa en stor kåk och bo i kollektiv så vi kan klara oss så länge som möjligt utan att hamna på Oldekollo!
SV: tror inte alls på din iq-förklaring ;) Och; jag gillar dina kommentarer. Alltid! :)
Ja, det är tragiskt....och tur man inte vet hur det blir.
Svar: Be inte om förlåtelse! Glad att du skrattar! Visste att du skulle gilla just den bilden :))
Hm, det finns mycket att välja på ser jag :)
Föredrar själv att slippa mellanlanda i ett dylikt boende, men om man inget annat val har så vill jag hamna på ett där jag får bestämma över mitt eget liv.
Bilden är verkligen passande :)
Nej kollektivtrafik är inget alternativ för mig, då måste jag spendera allt för mycket av den lilla fritid jag har skumpandes omkring på dessa hemska fordon. Bor så långt österut man kan komma och jobbar så lånt västerut man kan komma, så det är en lång resväg. Har dock hittat en något längre resväg där jag slipper tullar.
Vi har ett äldreboende nere vid havet, ute på en udde. Där ska jag sitta och glo :-)
Lev nu och dö snabbt!
Vilka lysande framtidsutsikter! Jag som har tänkt mig en tid på "hemmet", vickandes i en gungstol, där jag ska terrorisera alla i min närhet med ingående berättelser om mina resor. Och så tvinga dem att titta på bilder i timmar. :-)
Det där med grytlappar har jag aldrig lyckats med. Kanske finns det ännu hopp?
sv: Det var inget fotomontage. Vi har slangen på terrassen så vi kan spola av den. Men inte på fredagar, då blir dom sura nere på marknaden ;-)
Känner en kvinna som bor i kollektivboende...och inte är det något än kommendering det heller. Att vara med i olika grupper - matlagning, städning, konst, besök och jag vet inte vad. Näää jag kommer att hålla ut så länge jag kan hemmavid så jag får dricka kaffe eller ta mig ett glas vin preciiiiiiis när jag vill!
Hej hopp!
Jag hoppas att jag hamnar på något riktigt trevligt ställe om jag måste mellanlanda... usch vilken jobbig tanke.
Du verkar ha ett himla roligt jobb!
Skicka en kommentar