Ett besök på en ö

Syrenträden doftade gudomligt och visst ser ängen med maskrosorna nästan ut som ett rapsfält.
Det röda huset ser ut som en "lodge" i Kanada och om ni tror att den sista bilden visar en telefonkiosk så har ni fel. "Tältet" har visst något med sjöfart att göra, men jag har glömt vad.



Idag ska ni få läsa om mitt och mina kollegors besök på en ö. Inte på vilken ö som helst utan på Lidingö, där nästan 45 000 människor bor på en yta av 31,12 kvadratkilometer. Lidingö är alltså väldigt stor och ön måste ha minst lika många invånare som det finns träd och buskar där – blandningen av de sistnämnde kallas visst för skog. Det finns en massa ängar också och otroligt många bra restauranger:-) Anledningen att vi hamnade där idag var att chefen Håkan, kollegorna Eva och Gabriella samt jag skulle fira chefen X som går i pension imorgon. Å han bor på Lidingö och har varit vår guide många gånger och visat oss guldkornen som finna på hans hemmaplan.

Skogspromenad
Efter en god lunch hos Espresso, där jag för första gången åt något som heter matvete gick vi på skogspromenad i solskenet. Vandringen genom skogen, över en äng och ner till några fina klippor gjorde att asfaltbonden (= jag) kunde njuta av träd, nässlor, maskrosor, småkryp och inte minst av en kopparorm, som egentligen är en ödla men inte har några ben (Källa: civilingenjören Håkan). Utgår ifrån att den halvuppätna grodan på bilden ovan var ormens lunch.

1 000 tack X för ett suveränt skogsäventyr och för presenterna. Vi kommer att sakna dina roliga och informativa sightseeingturer på Lidingö.

PS. Hoppas att ni uppskattar bilden med ormen som alltså är en ödla. Höll på att svimma och vågade inte gå närmare för att ta en makrobild. DS