Att jag i vanliga fall slukar deckare vet ni ju. Men det sägs ju att omväxling förnöjer. Så när grannfrun undrade om jag ville låna Elena Ferrantes ”Neapelkvartett” tackade jag ja.
1748 sidor
Plöjde mig igenom totalt 1748 sidor på mindre än en vecka. Bara det är ju ett bevis på att jag var fast, vilket förvånade mig faktiskt. För att jag fascinerades av handlingen kan knappast berott på Ferrantes otroligt långa ”uppvärmningar” på mellan 100 till 200 sidor, de alldeles för långa textstyckena, de onaturliga dialogerna och inte på huvudpersonen Elena heller.
Neapel
Nej, min fascination berodde på sättet hur Ferrante beskrev Neapels slumkvarter och dess invånare, som förresten har ett eget språk. Har man sett filmen Gudfadern så är man väl bekant med hur maffians toppskikt fungerar, men inte hur det går till i Camorrans ”bottenskrap”. Det förmedlade författaren klockrent. Så lite ”deckarkänsla” uppstod allt.
Elena och Lila
Böckerna är skrivna i jag-form, något jag inte är så värst förtjust i. Drygt 60 år av Elenas och Lilas liv passerar alltså revy på dessa 1 748 sidor. Elena är skribenten och det är meningen att hon ska vara ”the good guy”, medan Lila är ”the bad guy”. Personligen tyckte jag att det var precis tvärtom.
Om ni har kommit så här långt i inlägget så förstår ni säkert varför jag aldrig kommer recensera böcker;-) Att jag skrev om böckerna beror helt och hållet på att de tillhör en genre som jag vanligtvis inte läser.
![](<a href="http://www.adfreeblog.org/" target="_blank"> <img src="http://www.adfreeblog.org/adfreebutton2.jpg"></a>)
Sista inlägget
1 år sedan
.JPG)
12 kommentarer:
Efter Din recension känns det icke aktuellt i nuläget att läsa denna bokserie... jag väljer nog deckare/thriller/kriminalromaner i första hand.
Är skittrött och känner mig lika tom som ett utblåst ägg ;-)
Jag har hört talas om författaren men aldrig läst henne. Men 1748 sidor på en vecka, då är det nog spännande.
Det var otroooligt mycket läst på en vecka!!
Ja, ibland blir man fast. Händer inte mig så ofta, men nu kom jag hem med ett gäng böcker från Sarah.
Oj, det var många sidor på en vecka! Men ibland fastnar man ...
Jag kan förstå att du fastnade. Jag har dock inte gjort det lika mycket men har läst två av böckerna.Ohc jag läser nog även de andra två- Men fast är jag inte. Tycker det är jätteroligt att du här bytte "genre" för ett tag. Och att ha läst alla dessa sidor på en vecka är verkligen beundransvärt. Men är man fast så är man.
Att recensera dessa böcker är nog att ta i rejält. En stor utmaning. Bättre då att att själv testa läsa dem.-
Wow, ingen dålig bedrift må jag säga, inte av en deckarfantast iaf...
Men, kul att prova något helt annat ibland, snart är du nog fast i krimträsket igen...och jag är fortfarande övertygad om att jag aldrig kommer att läsa dessa böcker, för när jag ser vilken mängd "vill läsa"-böcker jag har på biblan, och fler blir det varje vecka, så inser jag de kalla realiteterna. Men, vi har många långa mörka månader framför oss, så vem vet?
Wow, det var en himla massa sidor.
Plötsligt händer det! :-D
Jag-formen är helt okej för min del, däremot har jag svårt för böcker som är skrivna "i presens". Känns liksom osannolikt att man hinner skriva ned det som händer just nu i bokform ;-)
Jag gav upp en bit in i första delen av dom där böckerna, men jag måste tillstå att dom kommer i en fin färgskala :-)
Jag har läst del 1 och sett tv-versionen, men fortsatte inte med resten av serien. Blev inte lika tagen som du, uppenbarligen. Just nu läser jag "Stål" och undrar om inte Ferrante läste den innan hon skrev - jag hittar stora likheter. Och "Stål" kom ut först.
Böcker som lovordats på många bloggar :)
Visst är det härligt att hitta böcker som man fastnar så i?
en av mina stora läsupplevelse, italiensk kvinnohistoria under sex decennier!
Erkänner att det var seeega partier av böckerna som jag bara skummade igenom. Och att jag irriterade mig mycket på Elena som jag ansåg vara en ganska korkad person.
Skicka en kommentar