Tillbaka till vardagen

Det finns hur många parker som helst i Sopot, samt en massa stora sjöar. Å det är ingen sol längst uppe till vänster om ni nu trodde det, utan mitt finger;-)


En vacker belägen restaurang i Gdansk. Här vill jag utfärda en varning. Besök den inte! Ölen är avslagna, maten kom aldrig, så vi lämnade stället efter trekvart.


Ett möte med den före detta polska påven Benedikt och Ronald Reagen - mitt i en stor park nära stranden.


Ett roligt sätt att tala om för folk att det bor en konstnär i huset.

Efter två regniga sista semesterdagar var det dags att återigen börja jobba. Å vilken ”jobbig” första arbetsdag det blev. Läs vidare så förstår ni.

Förmiddagen
1. Väckarklockan skrämde vettet ur mig klockan 06:45. Den tog uppenbarligen nästan kål på mig, då jag inte vaknade igen förrän 45 minuter senare. Ooooops!

2. Anlände till jobbet 08:45, men kom aldrig längre än till IT-bästisen Raddes kontor. Då även han och hans familj hade varit i Sopot/Gdansk ”bytte” vi bilder med varandra. Det tog ett tag. Ska inte avslöja hur länge, då mina chefer läser bloggen;-) Men jag kan säga så mycket att jag hamnade på mitt eget rum ”lite” senare.

3. Klockan 11:15 var det dags för en tidig lunch, då bästiskollegan Yvonne är utan make just nu och inte får frukost serverad. Med andra ord var hon vrålhungrig.

Eftermiddagen
1. Efter lunchen hjälpte jag kollegan Ann-Marie med ett kort till hennes barnbarns dop. Blev erbjuden en flaska champagne som tack, men tyckte att fem minuters arbete knappt kunde vara värda en dryck som jag inte ens gillar.

2. Ändrade fem ord i ett papper om medlemskapet i mitt företags konstklubb.

3. Då vi bara var sex personer på Redaktionen övertygade jag chefen Bosse att ett avdelningsmöte på favo stället l’Incontro var på sin plats. Cappuccino, tiramisu, key lime pie och många semesterberättelser senare var det dags att börja jobba igen.
Det gick inte så bra kan jag säga. Min egen bloggprinsessa Nika ville nämligen prata med mig via FaceTime. Inte visste jag att jag hade det programmet på min iPhone. Tack vare Nikas pappa tillika IT-bästisen Radde fick jag inte bara ett roligt samtal med Nika och R utan lärde mig något nytt på köpet.

4. Innan det var dags att bege sig till bussen diskuterades ”utlandsklippta” frisyrer – en man hade snaggats i Polen, den andra hade hamnat under saxen i Istanbul.

Efter denna tröttande och väldigt ansträngande arbetsdag var jag väldigt tacksam för makens förslag att ta en after work öl på den lokala pubben.

Hoppas verkligen att jag kommer att ha det lite lugnare på jobbet imorgon;-)

PS. Bilderna jag lägger upp har återigen ingenting med inlägget att göra, men jag lovar att de är de sista från Sopot ni får står ut med;-) Den här gången är det lite mera ”normala” bilder som förhoppningsvis gör att ni blir sugna att besöka detta fina land.DS.