Det är mycket man kan se och upptäcka i Spanien - både om man tittar upp och ner. Den här ”skyltparken” såg jag när jag lyfte blicken en aning för att orientera mig var någonstans jag befann mig i Dénia på Costa Blanca. Nu ljuger jag lite;-) Jag upptäckte visserligen skyltarna, men det är maken som står för navigeringen oavsett om vi befinner oss i Sverige eller utomlands. Det är han som har kartan - förresten en vanlig pappersversion - i näven och klurar ut var vi står och går.
Kan väl säga som så att skyltparken på bilden inte var till någon större hjälp i sammanhanget. Spanjorer är härliga: de tänker bara på sig själva, speciellt på orter som inte kryllar av turister. Å om två nordbor väl dykar upp får dessa väl klara sig bäst dom vill på ett torg som har fem namn, varav inget finns angett på kartan. Jag gillar sån’t faktiskt, det är otroligt roligt med lite detektivarbete;-)
Fler bidrag till ”Skyltsöndag” hittar ni lite varstans i bloggosfären, men Pumita är temats grundare.
![](<a href="http://www.adfreeblog.org/" target="_blank"> <img src="http://www.adfreeblog.org/adfreebutton2.jpg"></a>)
Sista inlägget
1 år sedan
.JPG)
13 kommentarer:
Jag ser inte riktigt det finstilta, men jag trodde först att det var namn på folk eller verksamheter man hittar i huset. Jag har ibland kört bil i områden i Irland där alla vägskyltar är på iriska. Det kunde lika gärna ha varit ryska.
Lille suddige Otis har fått namnet efter soulsångaren Redding (inte efter hissföretaget). Mamma och pappa (som inte är mannen på bilden) ville ha ett själfullt namn på killen. En annan som döpt en son till Otis är vår gemensamme vän Bryan Ferry i Roxy Music.
I vår familj är det jag som är kartläsare, men sonen börjar bli skarpare än mig så snart är jag nog av med det ansvaret... Och, nej, inga av katterna är släkt med varandra, det är tre olika raser, men de två har samma färg så de är rätt lika varandra på bild. Till sättet är de som natt och dag!
Där var det flera bud om vad platsen ni befinner er på heter, eller vad det nu tänkas kan stå på skyltarna.
Sitter å kollar på norska deckaren som är så invecklad att jag inte kan lämna den utan att veta hur det går för Varg,
och sen i pausen gluttar vi lite på ungdomsfotbollen, dom är bra duktiga, och bara anfallsfotboll hela tiden och det är kul att titta på.
Ditt armband var lika billigt som snyggt. Måste nog ta en titt in till Umeå och se om jag kan hitta något sådant jag med, är ju en rätt smyckeslös människa, men ett sådant armband skulle nog falla Rantamor på läppen....eller armen kanske.
Tjingelingen nu ska jag se färdigt deckaren....
Kul att höra att du har en skön inställning till "bekymmer" på resande fot. Precis så tycker jag med, att det är en del av tjusningen... och då har man också en anledning att ta kontakt med de lokala. Och papperskartor är bäst! Kännetecknar en äkta turist. ;)
Fina skyltar :) PÅ så fina skyltar får det nästan stå vad s om helst - fotas ska de!
Vi är aldrig vilse. Vi tar nya vägar, ser ny vyer och kommer fram på andra håll. Så det så!
Ha det så gott i Spanien:)
Hahaha...
näe det var inte en förklädd mumin utan det som blev över av snackpaprikan igårkväll.
Skrattade i morse när jag fick se snutten stå på diskbänken när vi kom ned och började med frukosten...
TjingLing å nattinatt...
Tack för fin kommentar hos mig.Nej du någon botaniker är jag inte, men jag har alltid haft biologi som mitt bästa ämne en gång. Älskade att botanisera bland växter och även i människokroppen i skolan. Borde kanske sadlat om eller valt något annat, men kreativiteten sa att jag skulle bli frissa och när jag sen bytte ja då blev det apoteksjobb. Numera gör jag vad jag vill:-) Till ditt foto ovan vet jag inte hur det är i detta land då jag inte är så berest och där har jag inte varit. Det där med detektivarbete är däremot riktigt skoj och håller med dig på den punkten. Ha en fin dag. Inger
Spanjorer i ett nötskal. Allt för att förvirra! ;-)
Spelar liksom ingen roll vad som står på skyltarna, de är vackra och ger ett "jag vill ha"-behov. Köpte för många år sedan en skylt där det står Varning för hunden (på spanska), den ska sättas upp på grinden, tänkte jag, när det blir en ny sådan .... dvs om ett tag ...
Kartläsningen har jag alltid stått för i familjen, tror jag har ngn sorts inbyggd radar för väderstreck. Övriga kan ha propsat på att vi ska gå åt ett håll för att komma till bilen, hotellet, hem etc, men det visar sig alltid att jag har haft rätt, ha ha! Du hör skadeglädjen, va?
Undrar just var solen är idag, ligger som ett märkligt dis över oss här. Hoppas ni har det bättre :)
Undrar om "Hitta.SE" skulle fixa det där...! ;)
På Kreta för några år sedan gick vi in för att fråga efter vägen i en affär..de fattade ingenting och när vi kommit därifrån och kommit runt på andra sidan hamnen kom polisen dit...vet inte om de hade missförstått oss på något vis..men vi tog det säkra före det osäkra och drog ifrån byn hem till hotellet...vi kom på flyget vid hemfärden också så det var nog inte så farligt...hoppas jag :)
Jag fastnade mer för den härligt blåa nyansen huset var målat i :)
Mina Marstrandsbilder är från förra veckan. Sedan i fredags njuter vi av sommarväder även här.
På så vackra skyltar får det stå vad som helst men himla kul att läsa din beskrivning av spanjorer och att resa. Kan bara hålla med och le.
Förresten är jag kär i kartor. Varje ny stad, by eller plats haffar jag en gratis turistkarta av enklaste typ sen är jag nöjd. Dessutom gillar jag att gå vilse men det händer mig alldeles för sällan.
Skicka en kommentar