lördag 21 mars 2009

Kökshanddukar och "Já putta"

Kökshanddukar
Ett besök i en kädesbutik i Täby Centrum var tänkt att resultera i några nya plagg. Det verkar ju våras här också nu med 5,8 grader som bäst idag.
Tände helt på den vänstra skyltdockans kläder:


- De ser ut som om det hade kökshanddukar på sig, säger min man.

Jag kom av mig totalt och vid närmare eftertanke måste jag instämma (tyvärr).

Já putta
Med Kottebys tillstånd lägger jag upp ett inlägg ur hans bok "Bloggeby" .

-----------------------
Mina barn är väldigt kiss- och bajsskadade. Jag som pappa har smittats utav det här till det yttersta och älskar kiss- och bajshumor. "Vad skall vi äta", frågar Kina dagligen. Och som alltid får hon svaret: "bajs". För några dagar sedan frågade jag min son Ville: "Har jag en fläck här?", samtidigt som jag böjer mig i framstupa läge med pekfingret pekandes mot min bakdel. Nyfikna sonen tar sig en ordentlig titt, varpå jag släpper en übermök. Trillar bakut av skratt, och likaså min dotter, som denna gång inte var offret. Ville tyckte det var måttligt kul. Men, man blir som man umgås. Och vi är sjuka. Allihop. Det har min fru, tillika barnens mor sagt till oss. Flera gånger. Dessutom älskar vi i familjen, Dr Mugg. Ja, om man bortser frun då. Värst vad fin i kanten hon skall vara då.

Under eftermiddagen var jag ensam med Ville och vi lekte massor. Brottningslekar är populära nuförtiden. Han gillar att visa sin manlighet i styrka av någon märklig anledning. All brottning gjorde gamla pappa lite trött, så pappa bestämde sig för att vila lite. Ligger i soffan och halvsover, medan jag hör min son leka på sitt rum. Efter ett tag känner jag hur han klättrar på min kropp. Öppnar mina trötta ögon och ser en naken pojkröv närma sig mitt ansikte. Innan jag hinner reagera, har han suttit sig mitt över mitt ansikte med sin nakna kropp och släpper en senapsgas-liknande fis. Ville hoppade direkt ner på golvet, vände sig om, skrattade mig i ansiktet och kastade en dinosaurieleksak på mig. Sen valde han att rymma mot sitt rum. Precis innan han stänger dörren ropar han: "Já putta".

Har fortfarande små fiskänningar bland näshåren. Jag tar det som en man, och erkänner mig besegrad! Jag skall hämnas. Det skall jag. Skall bara planera min motattack in i mista detalj först. This means war!
-------------------------------

Boken är sjukt roligt och grymt ärligt, skriven av en kille med härlig självdistans. Fem plus av fem möjliga alltså.

PS. Fotouppdraget Nr 6 ar framgångsrikt avklarat. Kika in där imorgon så får ni se resultatet.
Och, tack Anne för denna award. Den gillar jag skarpt, speciellt i detta fina sällskap :-) .DS

1 kommentar:

Anonym sa...

Vad är det för fel på kökshandukar då? Jag bara undrar! ;)
Jag har ju ett ganska stort förråd i mitt gamla rejäla eklinneskåp så jag kanske skulle plocka fram symaskinen och designa i morgon?!

Han kan skriva killen som gillar Doktor Mugg! ;)
Min son hade en Doktor Mugg-period han också så jag har sett/hört ett och annat. Jag är mera på mammans linje där... "Orka" ungefär. ;)