lördag 28 mars 2009

Robinson is back

Den 13 september 1997 föddes en av Sveriges största tv-succéer någonsin. ”Expedition Robinson” såg dagens ljus, och under de följande åtta åren skapades en rad nya profiler i världens största dokusåpa.
Och jag var nästan en av dem… ja, jag var bland de sista 46 personer av 15 000 sökande. Inte illa så där i efterhand! Läs vidare om ni vill:

Casting
1998 skrev jag en "konstig" ansökan som fick mig en inträdesbiljett till intervju nummer ett på Hotel Anglais i Stockholm. Väl där fick jag fylla in ett frågeformulär modell XXL i receptionen. Sedan blev det en personlig intervju med en Johan från produktionsbolaget Strix följt av casting med allt från grimaser, textuppläsning till sång – framför en filmkamera alltså. Då jag är tondöv och inte kan minnas texter så vrålade jag den enda (halva) refrängen jag kom ihåg från en av mina favvolåtar: Tina Turners Simply the best.

You're simply the best, better than all the rest
Better than anyone, anyone I've ever met
.

Hit men inte längre …

I'm stuck on your heart, I hang on every word you say
Tear us apart no, no, baby, I would rather be dead
fick vara.

Då man fick sjunga i fyra minuter repeterade jag helt enkelt rad ett och två bra många gånger.

Bosön
Fredagen samma vecka ringde Johan upp och meddelade att jag var bland de 46 finalisterna.
Jag kanske hade gått hela vägen om det inte hade varit för fystestet på Bosön/Lidingö. Det gick inget vidare, varken på löpbandet, på styrkemojängerna eller i simbassängen. Och ja, jag hade en ursäkt: en mycket illa tajmad förkylning, men den ville jag inte skylla på faktiskt.

Pladask
Det finns nämligen ingen ursäkt att landa pladask på magen när man – med huvudet före – skulle dyka ner tre meter för att hämta upp en nyckel. Tre gånger om alltså. Att simma 300 meter på tid gick inget vidare heller minns jag. Nej, är ingen badkruka, ge mig en fotboll istället.

Bildbeviset
Innan övningarna på Bosön fick alla finalister en T-shirt, ett par shorts och en sweatshirt. Den sistnämnda ser ni här på bilden. Luggsliten är den men den ska med mig till hemmet där jag (med eller utan rollator, med eller utan blogg) kommer att minnas att jag faktiskt var nära, mycket nära att bli en dokusåpakändis.

PS. Är helt övertygad om att jag skulle ha bidragit till utmärkt tv-underhållning… i ett avsnitt. Är lika bergis på att jag inte hade överlevt det första ö-rådet, då mina medtävlande inte velat ha en sådan konstig människa (med krypfobi och rökabstinens krävandes en fotboll att sparka på) kvar på ön. DS

10 kommentarer:

Olga T sa...

Mycket man inte vet. Konst eller konstigt? Menar du att du tror att du röstats ut i första örådet på grund av konstighet?? Hmm...en konst kanske. :)

Elli sa...

Vad intressant läsning måste jag säga, trevlig lördag.

MaMalena sa...

helt fantastiskt!! Jag känner en nästan-dokusåpakändis! :) (Nästan en större merit än att känna en riktig dokusåpakändis...)
Har föresten gått runt på jobbet idag med både mamma och familjen. Vi är nu nere på 6 konstverk vi vill köpa... blir tufft att välja!

både mamma och magnus var klart impade av kvaliteten på konsten! Bra gjort!

Ulrica sa...

Underbart - varför har du inte sökt igen? Och konstigheter - hela Robinson består av människor som är konstiga:) Men otroligt underhållande för oss som tittar...

Nja, jag blev nog inte så inspirerad av temat den här veckan. Det lutar åt att jag hoppar över... vi får se. Men jag ska självklart kolla in dig.

Malin B sa...

Men du! Så häftigt!
Du får säga som alla som inte vann sa i Ring så spelar vi (lyssnade på det på lördagsmorgonen hos mormor när jag var liten, de kanske säger så än vid närmare eftertanke?) "Det var roligt att komma fram iallafall!"
Synd att det inte var en fotboll med i uttagningen, då hade Martin Melin inte stått som segrare. Det är jag säker på. Tur för honom!

Malin B sa...

JAG köper fem kilo potatis åt gången! =)
Äh, fel kan alla göra. Det är mänskligt. Men de som har heder att rätta till dem, DE gillar jag skarpt!
Nu är våra klockor omställda till sommartid så nu säger jag God Natt! =)

Anonym sa...

Tufft att du kom så långt! Var rädd om tshirten du!

Angående snäll, så beror det som vanligt på hur man definierar ordet. Jag har visst använt uttrycket att vara så snäll så man blir dum ofta, och visst har jag tänkt det också. Men om jag tar tankarna ett varv till så finns (för mig) empati, ärlighet och god vilja i snäll. Trevlig, det kan däremot vem som helst vara och hur ytligt som det bara går, ganska ointressant egenskap.

Jag tror, att om du inte är en snäll personlighet, så kan du heller aldrig lägga dig till med det. Snäll är inte att uppföra sig så att tomten kommer med fina julklappar. Jag antar att snäll är för mig god, inte skenhelig eller sånt fjant.

Förresten, tittar du på Robinson nu? Jag iddes bara titta ett par minuter, jag tycker man sett och hört allt redan.

anne sa...

Det var jag...

Lena sa...

Oj vad fränt! Jag tror jag hade gillat dig i Robinson :) Kul att ha tröjan kvar att ha på hemmet...hahaha

Ja detta viste jag inte om dig..det var ju inte dåligt gjort att kommit med så långt! Det finns inte många dukusåpor jag skulle tackat ja till med hade det funkat så är robinson helt klart en av få :) Att få visa vad man går för i tävlingar, att få vara social, leva robinson liv...men då skulle det varit på en fin strand inte nått äckligt ställe som nu! Eller ja, som ena laget har det nu..

Ha en go söndag Beate :)

Kram

Åke sa...

Men herregud så läckert! Så tråkigt att att du inte kom med.