fredag 16 december 2016

Det där med julkort


Ett potentiellt julkort - nja;-) Julbocksfamiljen pryder en cirkulationsplats i Stocksund - och ingen har tuttat på dom än.

En uggla

Det nalkas mot jul. Ingen tvekan om det! Här hemma märks det när de första julkorten skickade från utlandet landar på dörrmattan. Nu pratar jag alltså om papperskort i kuvert med frimärken på. Det första julkortet kom från England och föreställde en uggla. Errrmmmhhhh. Ugglor lär ju vara kloka så…

Twitter

Julkort nummer 2 kom imorse, avsändare makens syster. Den familjen har humor. Ingen tvekan om det. Hela meningen går så här: ”I bring glad tidings of comfort and joy”. Den är en del av en ”Christmas Carol” som heter ”God Rest Ye Merry Gentlemen”. Nu har ni lärt er nå’t, eller hur!? Jag med förresten. Det är den engelska maken som kan sådant.

Darth Vader

Då maken snart fyller år kom det även ett gratulationskort av svägerskan – i ett separat kuvert. Även här fick maken förklara vad kortet betyder, då jag inte sett en enda Star Wars film. Ooooops!

Mun- och Fotmålarna

Visst har jag humor, men vad gäller julkort så har jag i år och dag använt mig av Mun- och Fotmålarnas kort. De dimpar också ned på dörrmattan med ett inbetalningskort. Man sätter in en lagom summa på deras konto (man väljer priset själv) och slipper leta julkort. Korten är sådär gammalmodiga och ganska töntiga, men med tanke på att de skickas till äldre personer så passar korten perfekt. Dessutom har man gjort en god gärning.

Julkortsläget
Har jag skrivit ett julkort än? Svar: Nej.
Har jag köpt julfrimärken? Svar: Nej. Köpte vanliga frimärken. Då slapp jag deadlinen som var idag.
Själv skickar jag/vi ut 90 procent av julhälsningarna via e-mejl. Har jag gjort ett personligt ”elektroniskt julkort” än? Svar: Ja. Har jag skickat mejlen? Svar: Nej.

Hur gör ni med julkorten?

torsdag 15 december 2016

Fler ”experiment”

Igår visade jag ju upp några surrealistiska bilder på Supermånen som dock bara var en vanlig fullmåne. Maken påstod till och med att mina månkreationer liknade en exploderande sol. Då är det bara att vända på steken idag då;-)


Här ser ni likadana surrealistiska effekter som igår, fast det här är ingen exploderande måne utan solen mitt på dagen. Jag lovar!

En annorlunda solnedgång

Då jag sällan (läs aldrig) är uppe vid solupp- men väl vid solnedgånger tänker jag lägga upp den här bilden som jag tog idag. Lägg märke till att där varken syns en sol, en måne eller surrealistiska effekter. Ingen byggkran heller för den delen, vilket är synd då den hade gett fotot en extra dimension. Kunde dock inte låta bli att ge mig själv en klapp på axeln för den bilden. Tycker nämligen att den är otroligt läcker med sin aningen ”industriella framtoning”.

onsdag 14 december 2016

En hovfotograf med fullmåne i sikte


Om ni undrar vilken av "lamporna" är fullmånen så är det den högst upp mellan trädtopparna. Observera även isrinken på parkeringen.


Den här surrealistiska effekten brukar jag även få när jag fotar solen.



Enligt maken var månen knivskarp - irl alltså. Det tror jag inte alls;-)


Ska nog hålla mig till byggkranar. Dom misslyckas jag aldrig med som ni ser:-)

För några dagar sedan frågade grannen om jag kunde ställa upp ikväll och ta ett familjefoto på den församlade släkten. WOW tänkte jag. Det har då aldrig hänt att någon frågat mig att vara hovfotograf, så jag tackade gladeligen ja såklart!

Träning
Innan det var dags att leka hovfotograf hade maken upptäckt fullmånen på himlen. Då det varit en klar och solig dag fanns det inte ett moln på himlen, så jag tyckte att jag borde lyckas bättre med bilderna än senast, då jag försökte fota den så kallade supermånen. Kan lugnt säga att det gjorde jag inte. Eller vad tycker ni;-) Men träning ger ju färdighet sägs det…

Hovfotograf
Sedan var det dags att få 15 personer varav sex mera eller mindre små barn att fastna på bilden. Det gick alldeles utmärkt med min egen kamera, mindre bra med fyra olika mobiler samt en värsting Nikon. (Note to self till nästa uppdrag: lär dig Samsung, iPhone7 samt Nikon innan du tackar ja till fotouppdrag.) Som tack för besväret, som absolut inte var nå’t besvär utan ren glädje fick jag en flaska rödvin som maken tackade för, då jag bara dricker vitt. Men visst var det gulligt av grannen.

PS: Tror jag håller mig till byggkranar i framtiden, där misslyckas jag då aldrig;-) DS.

tisdag 13 december 2016

Besök i världens ballaste konstateljé

Idag tänker jag göra skäl för namnet på min blogg – den första delen av namnet alltså. För konstiga inlägg levererar jag ju dagligen;-) Men nu ska det alltså handla om konst som omväxling. Färgglada tavlor gjorda i blandteknik, cool inredning och utsmyckning samt ett ljushuvud.

Ulla-Britt Hede
Ulla-Britt Hede och jag har känt varandra sedan 1997, då vi träffades för första gången på en konstutställning i Täby Centrum. Sedan dess har vi hållit kontakt och träffas då och då i hennes inspirerande ateljé.

Konstateljé

Det var en perfekt dag att åka till Ulla-Britts ateljé. Det regnade (japp ni läste rätt) och gatorna förvandlades till isrinkar respektive sjöar. Det var hur lätt som helst att förtränga denna trista sörja i hennes ateljé, där jag fick en väl behövlig dos av färgterapi, en mycket trevlig fika och ett stort antal aha-upplevelser. Tack Ulla-Britt.

Enjoy!


Snacka om färgkick!


Smakfull och annorlunda julutsmyckning. Den limegröna tavlan till höger är en av två konstverk som fick följa med mig hem.


Olika möbler ofta köpta på auktion. Kolla sopkvasten till höger. Hade jag en sådan skulle till och med jag gilla att städa.


Tavlan är gjord i samarbete med Trioplast och Cancerfonden. Den här refererar till Rosa bandet och bröstcancer. Hon hade även gjort en "skulptur" i blått till "mustaschkampen" mot prostatacancer. Konstverket föreställer en tårta och "inramningen" är gjord av plast till ensilagebalar. Ni vet de rosa och blå höbalarna som vi såg i somras.


Här har ni ett "Ljushuvud", gjort av en barnskyltdocka.


Mitt absoluta favohörn i ateljén:-)

PS. Vill ni ser fler verk av Ulla-Britt Hede klicka på länken och välj "Galleri". DS.

måndag 12 december 2016

Helgbilden


Söndag, klockan 13:47. Den här bilden är inte gjort om till svart/vit. Det är "färgläge" alltså...


Söndag klockan 16:32. (Förstår inte varför bilden blev så ljus, då det var mörkt ute...)

Åkte in till Stockholm idag och blev riktigt glad när jag kunde konstatera att huvudstaden hade kommit betydligt lindrigare undan än norrförorten Täby – vad gäller helgens snömängd alltså. Lika bra det med snöovädret i början av november i färskt minne, där skolor stängdes, alla busslinjer ställdes in och folk som tagit bilen till jobbet fick stå sex timmar i kö för att ta sig hem. 16 kilometer norr om Stockholm – i Täby – hände ju "bara" det här och det här...

Föredömlig röjning
Och inte ens dessa händelser upprepade sig idag. Täby Kommuns entreprenör Peab skötte snöröjningen och saltningen av vägarna föredömligt sent igår kväll. Att det sedan blev 8 minusgrader i natt och allt frös till is - åtminstone på gångvägarna - kan man ju inte lasta kommunen för. Tack och lov för Icebugs... även om jag kände mig som en mindre begåvad människa inne i stan kan jag säga.

En stilla undran
En stilla undran bara: kan inte förstå vad vi Täbybor har gjort för ont för att förtjäna 40, 20 och igår 10 centimeter nysnö inom loppet av en dryg månad. Nå’t måste det ju vara. ;-)

Fler Helgbilder hittar ni hos Marit.



söndag 11 december 2016

Skyltsöndag #83

Det har lugnat ner sig här hos mig kan jag säga. Inget "bloggfoder" i form av vatten- och strömavbrott idag inte. Att vi nollåttor sedan är insnöade igen för tredje gången den här vintern är ju liksom inget nytt. Det är inte ens roligt. Alltså hoppas jag att veckans skyltar är betydligt mera tilltalande än bilder på vattenflaskor, batterier och ficklampor;-)


Claes-Göran har helt klart blivit en periodare. Han byter ut sina skyltar när han känner för det. ”Love no hate” är ju verkligen passande med tanke på världsläget.


Stockholms jul je t’aime (Jul i Stockholm jag älskar dig). Nja, egentligen inte. Tycker att julutsmyckningen är väldigt futtig och julmarknaden i Gamla Stan är en pytteliten och tråkig tillställning. Då föredrar jag faktiskt den här julen. Men annars – under våren och sommaren – älskar jag vår huvudstad.


Tjejen som satte upp den skylten på sitt klädställ på loppisen hade humor. Gillas skarpt!


Jo, det önskar jag mig verkligen – en grön jul i dubbel bemärkelse alltså. Och med lite tur försvinner snön för tredje gången den här vintern…


Frilandsgrisar. Jaha! Grisarna vill uppenbarligen inte göra sig skyldiga till ”varumärkesintrång” hos hönsen som redan är frigående. Å frilandsgris låter definitivt bättre än ”frilandshöns”;-)


Pumita har uppfunnit Skyltsöndagen. Jag förvaltar den.
Alla skyltare hittar ni här.

lördag 10 december 2016

Twilight Zone


Bilden har egentligen ingenting med inlägget att göra. Vill bara visa er hur det såg ut hos mig idag - utomhus alltså.


En av tre ficklampor hade fungerande batterier - ooooops.


Jourmontören klarade inte att fixa strömavbrottet. I stället för att hämta reservdelar i Årsta kallade han på en elektriker från Stockholms El-Jour. "Reservdelen" hade anlänt.


Dagens inköp - en hel hög med nya, fungerande batterier samt en värstingsficklampa.


Förnödenheterna på balkongen - väl kylda!


"Reservdelen" - världens trevligaste elektriker från Stockholms El-Jour.

Ni kommer inte att tro mig idag. Men då jag kan leverera odiskutabla bildbevis är ni så illa tvungna att medge att storyn är sant – tyvärr.

Från vatten- till strömavbrott
Som sagt, det hela låter osannolikt – igår vatten- idag strömavbrott. Klockan 11:45 gick strömmen i vår lägenhet. Det var bara att repetera punkt 1 och 2 i gårdagens inlägg. Det tog jourmontören en timme att dyka upp, felsökningen tog ytterligare 60 minuter. Han ringde, berättade att någon grannes spis hade brunnit, någon huvudsäkring hade gått, ett elskåp i källaren var aningen förkolnat samt att han fick hämta reservdelar i Årsta. Felet skulle dock vara åtgärdat om två timmar. Sedan åkte han iväg.

Aktivitets- och tipslista vid strömavbrott som fungerar endast för hushåll med två personer:

1. Om man som vi inte äger några levande ljus och LED-slingarna uppenbarligen inte fungerar är det bara att ta fram ficklampor, som förhoppningsvis fungerar. Gör dom inte det kan det bero på batterierna.

2. Kontrollera batterierna. Om de är döda skicka mannen/frun till närmaste inköpsställe. Själv väntar du på jourmontören. Om mannen/frun är smart passar han/hon även på att fika någonstans.

3. Då du varken kan blogga eller surfa på datorn gör du det med mobilen, förutsatt att batterinivån tillåter det vill säga. Gör den inte det, sitter du i mörkret och blir vansinnig.

4. När du får veta att det dröjer ytterligare två timmar, låter du mannen/frun gräva fram bilen och kör tillsammans tillbaka till centrum 1. för en gemensam fika den här gången, 2. för att köpa en värstingsficklampa, 3. köpa sushi igen, då du troligen inte kan laga mat ikväll heller. Sushi är bra för hälsan. Fråga alla japaner som har högst medelålder i världen!

5. När du kommer hem och har tur träffar du på ”reservdelen” som den nya elmontören uttryckte det – han själv alltså.

6. Ställ sushin på balkongen för att den ska hålla sig fräsch. Eftersom du definitivt lär behöva en vinare ikväll också passa på att kyla ner vinet på samma balkong.

7. När strömmen återkommer och den trevliga montören ringer på och berättar att felet är åtgärdat frågar du honom om du får ta ett foto till bloggen. Det får du – eller ja, jag fick i alla fall ta ett kort.

8. Då vattenavbrottet ju är åtgärdat kan du ju diska igen. Alltså slipper du äta sushin ur förpackningen utan kan lägga upp bitarna på två tallrikar. Även misosoppan kan drickas ur två riktiga muggar i stället för ur pappkoppar.

PS. Skulle egentligen varit på Stjärnjul idag. Ja, ni förstår… Det är en himla tur att Nobelfesten visas på tv:n hela kvällen. Då kan jag passa på att hälsa på er. DS.