fredag 31 januari 2014

129 kronor/kilot



När man handlar en förpackning gravad lax med trasig streckkod hos den lokala ICA handlaren en fredagskväll kan man råka ut för världens snyggaste (och smartaste) ”närkontakt”.
Tjejen i kassan kunde inte slå in koden på laxen och erbjöd sig springa till hyllan för att kolla kilopriset. Med tanke på den långa kassakön tackade jag nej och var beredd att offra laxen. Sedan hände det:

- Nej, du ska absolut ha den, vi säger att 129 kronor låter som ett schysst kilopris för gravad lax, eller vad tycker du!?

Hörde meningen och vände mig om. Det borde jag kanske inte ha gjort, då jag blev aningen knäsvag. Rösten tillhörde nämligen världens snygging i 30-årsåldern bakom mig i kön.

- Errmmhhhh, jo ddddet llllåter hhhhhelt okej tycker jag.

Varpå tjejen i kassan slog in 129 kronor.
Snyggingen hade järnkoll och vände sig mot kassörskan.

- Nej, nu slog du ju in priset för ett helt kilo, men den här biten väger ju bara - låt mig se - 191 gram.

Nu var det tjejens tur att titta upp och som tur var satt hon ner.

- Mmmmmen jjjjjag vet iiiinte hur jag ska göra.

Killen tog fram sin iPhone, ”knäppte” på kalkylatorn och upplyste kassörskan om att min laxbit skulle kosta 24, 639, alltså 25 kronor.

- Nu drar du först av de 129 kronorna som du slagit in. Sedan slår du in 25 kronor, då stämmer det. Det problemet löste vi rätt smidigt, eller vad tycker ni?!

Resultat
Två tjejer – okej då - en tjej och en tant var högröda i ansiktet, tackade så mycket för hjälpen och önskade varandra en trevlig helg. Så lite har jag då aldrig betalt för en bit gravad lax, å tidigt lördagsgodis fick jag på köpet;-)

torsdag 30 januari 2014

Intelligenta kollegan






Eftersom bilderna är ganska gråa får ni en bonusbild på köpet. Fotot visar min utmärkta lunch "Spaghetti Puttanesca" hos favon l'Incontro.

Efter två ”sportiga” inlägg i rad har jag ju märkt att många av er inte är ett dugg intresserade av idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet. Men nu vet ni i alla fall vem Zlatan är;-) Då jag inte vill tappa mina härliga läsare är det alltså dags för ett roligt irl-reportage.

Fikarummet
Sedan i måndags har det dykt upp en vattenkokare i vårt gemensamma fikarum på redaktionen. Nu är denna kokare inte alls tänkt att användas av arbetskamraterna utan den är tydligt (=stort) märkt med ägarens namn – vi kan väl kalla kollegan för ”IK” (Intelligenta Kollegan). IK gillade inte vattnet i våra kaffemaskiner, alltså köpte hen en egen vattenkokare för oss alla att se men inte röra.

Byte?!
Nu var IK absolut inte glad över vattenkokarens kapacitet. Hen stoppade kontakten i uttaget och satte på maskinen, men vattnet förblev kallt, hur ofta hen än försökte. Lite svårt att brygga te då. Detta klagade IK högljutt över, vilket jag kan förstå. Hen bestämde sig att lämna tillbaka det olydiga skrället. Å det var verkligen tur att hen gjorde det – beklaga sig alltså. Det är nämligen tack vare vår gulliga vaktis Inger som hörde klagomålen, att IK nu kan brygga sig en kopp hett te.

Inger förklarade för IK att det inte räcker med att stoppa in kontakten i de två hålen, man ska helst sätta på timern också som är väldigt synlig enligt min mening, eller vad tycker ni;-)

IK är inte nyanställd utan har jobbat på företaget i många år. Hen äter dagligen sin medhavd lunch i fikarummet. Behöver jag lägga till att IK har ett förflutet som arkitekt?! Nej, tror inte det;-)

PS. Vi är sex personer på redaktionen som för några år sedan köpte en Nespresso maskin. Den står inte i det gemensamma fikarummet utan på ett bord på redaktionen. Maskinen är inte märkt med våra namn och alla är välkomna att ta en kopp hos oss. Kapslarna får arbetskamraterna dock köpa själva;-) DS.

onsdag 29 januari 2014

Vem bryr sig 2081?!





Tackar och bugar för alla era kommentarer till gårdagens inlägg om Zlatan, den nya nationalsången och Volvoreklamen. Måste säga att jag var väldigt impad över era kunskaper om Zlatans förehavanden de senaste månaderna. Note to self: Blogga mindre, läs kvällspressen i stället!.

Handväska
För inte visste jag att han hade köpt en handväska för 60 000 kronor till sin fru Helena. Inte att jag bryr mig. Det är hans pengar och han äger dom. Om han väljer att bränna upp dom eller ge en present till sin fru så väljer han helt logiskt det sistnämnda alternativet.

Oooops
Ni är även betydligt mera pålästa vad gäller Zlatans åsikter om damfotboll och den nu även för mig kända cykeln. Men hallå där! Killen har ju helt rätt. Man kan och framförallt bör inte jämföra herrfotboll med damfotboll. Tekniskt sett är tjejer många gånger överlägsen killarna, men snabbheten och hårdheten saknas av helt naturliga skäl. Jag menar, jämför ni Usain Bolt med Shelly-Ann Fraser-Pryce på 100 meter? Tycker ni att Tre Kronor och Damkronorna har mera gemensamt än utrustningen? Anser ni att manliga och kvinnliga diskuskastare eller kulstötare borde kunna kasta lika långt? Nej, trodde väl inte det heller.

Dåligt skämt
Zlatan tänker nog sällan efter före (han är inte helt olik mig där;-)), och att avluta jämförelsen mellan dam- och herrfotboll med ”knorren”:

- Det är ett dåligt skämt som inte ens går hem i Rosengård.

var väldigt dumt, vilket han ju bad om ursäkt för.

PS1: Jag har själv spelat damfotboll (målvakt) i 25 år på Div. 1 nivå. Att utvecklingen av spelet både fysiskt och taktiskt har gjort enorma framsteg är det ingen tvekan om. Men än idag slår ett P17-lag (AIK) vårt damlandslag med 3-0, vilket jag inte är ett dugg förvånad över. DS1

PS2: Vem bryr sig 2081? Se bilden. Engelsk Black Pudding har ingenting gemensamt med svensk blodpudding, vilket framgår klart av datummärkningen. Den - puddingen alltså - innehåller ingen socker och har inte heller något med inlägget att göra – om ni inte ser rött vid det här laget vill säga;-) DS2

tisdag 28 januari 2014

Made by Sweden





Ingen kan väl ha undgått Volvos reklamfilm och affischer för den nya modellen XC 70 i hela landet. Reklamkampanjen lanserades i fredags. Volvos största satsning på en ny bil någonsin – tack vare Zlatan. Nu har jag inte tittat på tv men väl på Volvos sajt för att kolla den drygt två minuter långa och mycket upphaussade filmen. Jag har till och med gjort lite research åt er och tagit ”live bilder” av reklamen på Stureplan ikväll. Det ni!

Ny nationalsång
Filmen baseras på en ny version av vår nationalsång "Du gamla du fria". Sång och sång förresten – äsch, strunt samma. Så här gick det till:

Zlatan: - Jag och Volvo vill spela in en ny version av nationalsången och jag vill att du ska producera den. Men ditt beslut måste komma från hjärtat.

Det är så Zlatan presenterade idén för Max Martin (musikproducent som jag aldrig hört talas om). Max tackade ja redan innan Zlatan hann avsluta meningen. Källa. Och Volvo skrattade hela vägen till studion och senare till banken.

Filmen är briljant, absolut briljant
Nu vet jag ju inte vad som var ”baktanken” med filmen – förutom att Volvo vill ha en ökad bilförsäljning såklart, men en sak är helt säker: vissa invandrarfientliga partier Sverige göre sig icke besvär längre. Ni är stendöda allihopa.

Tack Zlatan!


PS1. Filmen kan ni se här.
Vår nya nationalsång finns här.DS1.

måndag 27 januari 2014

Ändrade (bild-)planer

Den gångna helgen hade sedan länge varit markerat rött i våra almanackor. Å nej, vi använder inte kalendrarna i våra mobiler i fall ni undrar. Så moderna (och tekniskt begåvade) är vi inte... än;-)
Lördagen var vigd åt Motorcykelmässan i Älvsjö. Enda problemet med den planeringen var att mässan visst ägde rum i Göteborg. Ooooops. Järnkoll i det här hushållet alltså;-) Därmed rök ju mina helgbilder som jag hade tänkt bjuda er på.
Alternativen är föga upphetsande kan jag säga redan nu, men i brist på annat så lägger jag upp fotona ändå.

Upphittat

Igår hittade jag en engelsk pappa i Täby Centrums parkeringsgarage. Han var aningen smutsig, men fick duga som fotomodell.

Repris

Här visade jag upp en (g-)rå ”Blacky” för två veckor sedan. Tänkte ni är kanske intresserade att se den kokta kusinen som hamnade i kastrullen i lördags. Kan berätta att sugpropparna fäste perfekt på skärbrädet när kusinen skulle skäras i små tunna skivor för att förvandlas till en bläckfisk vinaigrette variant. Jag skojar inte!

En liten hund

Den här söta saken ser ut som en hund (inklusive bajshög) tycker jag, men det är faktiskt munstycket till ett fotbad som hittades på gummdagiset. Varken hunden eller badet fick följa med hem.

Jag sa ju att det inte skulle bli ett upphetsande inlägg - å det blev det inte heller;-)

Fler helgbilder hittar ni hos Marit.


söndag 26 januari 2014

Kontraster och skyltar

Fototriss vill se ”Kontraster” idag och Pumita hoppas att vi lägger upp några skyltar till ”Skyltsöndag”. Själv tar jag varje tillfälle i akt för att göra er lite sugna på att åka till Tel Aviv. Eller så stannar ni hemma och kollar in mina foton. Det räcker ju gott det också;-) Bilderna jag lägger upp visar olika kontraster som vi knappast skulle se i Sverige – redan det ör en kontrast i sig. Skyltar finns det också med lite varstans. Även dessa finns inte här hemma. Enjoy!


Här står den vänstra byggnaden i stor kontrast till den högra. Charmigt!


Gammalt och nytt samsas på ett perfekt sätt i Tel Aviv. Den staden tröttnar man liksom aldrig på. Man vet inte vilken överraskning som väntar vid nästa gathörn. Å det finns det många av - gathörn alltså.


Kolla den bilden noggrannt! Den är inte photoshoppad och är inget collage heller - den står bara i kontrast med sig själv...

Fler kontraster hittar ni hos "Fototriss".

Å Pumita gillar ju skyltar som ni vet:-)

lördag 25 januari 2014

Veckans fönster: Fotograferat



Det roliga med ”Veckans fönster” och även andra fototeman är att man då och då måste gräva i arkivet för att hitta en passande bild. På så sätt kan man återuppleva semestrar hur många gånger som helst och ha otroligt roligt medan man minns olika händelser. Så jag har inte haft tråkigt idag kan jag ju säga:-)

Fotograf på strandpromenaden
De här charmiga (tycker jag i alla fall) bilderna togs i oktober 2012 på den coola strandpromenaden i Alicante. För fem eller 10 euro - beroende på storlek- kunde man bli förevigad och fick en papperskopia direkt i handen. Killen hade byggt in en värsting digitalkamera i det gamla höljet – fyndigt och roligt.

Kan inte låta bli att lägga upp en bonusbild (utan fönster) också. Strandpromenaden i Alicante är lång, vacker och extremt förrädisk att gå på en sen kväll efter några drinkar… ja ni ser ju själva;-)


Fler fotograferade fönster hittar ni hos Susanne.

fredag 24 januari 2014

Fredagsmix med färgterapi

Värmeskåp

Det här skulle kunna vara ett värmeskåp, men det är det inte utan föreställer en ventilationsanläggning som fyller samma funktion, nämligen att tina och värma upp mig varje morgon under vintern. Plats: Entré i fastigheten där jag jobbar.

Färgkick

Igår fick ni en solkick från Benidorm. Idag får ni lite färgterapi i form av IT-bästisen Raddes halsduk. Han köpte den i en jaktbutik.

- Jasså, är det för att älgen ska få syn på jägarna eller?

- Nej, för att jägarna inte ska skjuta på varandra.


Nu jagar han inte och undviker skogen i största möjliga mån, men det är ju bra att veta ändå;-)

Och om ni undrar över färgkombinationen på bilden kan jag berätta att den är högst tillfällig. Radde åkte nämligen till Vemdalen idag för att åka skidor. Undrar om det finns älgar respektive jägare i skidbackar…

Äntligen lugn och ro

Efter två dagar med ”blogg-trakasserier” fick jag äntligen lugn och ro på Roslagsbanan. Resenären till höger spelade migränframkallande spel. Killen mittemot - som av praktiska och smygfotografiska skäl inte är med på bilden - facebookade. Kvinnan med den stora svarta handväskan och den tunga systempåsen läste tidningen, men slocknade efter några minuter. Högerhanden med de rosa naglarna håller krampaktigt i den vita iPhonen som ni ser. På andra sidan gången hittar ni ytterligare en kille med mobil. Han lyssnade på musik. Äntligen lite lugn och ro. Ni hör väl min lättnadens suck!!!? Japp, det gör ni nog;-)

torsdag 23 januari 2014

Upprepning





Gårdagens konversation med ”Hundraåringen” upprepades faktiskt idag, dock inte med samma person och inte i busskuren. Idag var det tre mot en skulle man kunna säga. Plats: Roslagsbanan. Tid: 17:35-17:50.

Tre herrar
Tre herrar – 60, 64 och 73 år gamla - satt mittemot respektive bredvid mig. 60- och 64-åringen kände varandra. De pratade högljudd om när 60-åringen skulle gå i pension och om 64-åringen redan jobbade på ”övertid”. 60-åringen hade bestämt sig för att jobba tre år till för att sedan njuta av det 68 kvm stora hotellet i form av en sommarstuga i Roslagen. 64-åringens fru, som gått i pension vid 63-års ålder och nu stod för markservicen hemma, hade minsann bestämt att han inte fick jobba en dag längre än till sin 65-årsdag, osv., osv., osv.

15 minuter lång resa
Resan från Östra Station till Täby Centrum har 15 minuter. Det är mycket man kan kommunicera på en kvart som ni ser. När 60- och 64-åringen hämtade andan efter att ha pratat oavbrutet i 12 minuter utbrast 73-åringen:

- Ja ni, jag är ju pensionär sedan åtta år tillbaka. På min tid pratade man faktiskt med varandra som vi gör nu. Då fanns det inte sådana iPhones som alla sitter med nuförtiden. Titta er omkring – alla glor på mobilen och uppdaterar sin *!&¤/¤ Facebook. Det är ju såååååå osocial! Kolla hon där (hans menande blick åt mitt håll gick inte att missförstå, då han pekade med hela handen också och nuddade mig lätt vid smalbenet)! Det där osociala beteende verkar krypa upp i åldern, eller vad tycker ni!!??

Ja, ja, gubben hade två poäng där – egentligen, men jag måste medge att han levde farligt de 30 sekunderna tills jag gick av tåget. Tror jag tar bilen till jobbet i framtiden. Det där med bloggandet börjar kännas aningen tungt - man kan ju knappt koncentrera sig längre med sådana sociala människor runt omkring en;-)

PS. Två av bilderna jag lägger upp har som ni ser ingenting med inlägget att göra. Tyckte att både ni och jag behövde lite sol och värme idag. Den tredje bilden framstår som ett klart alternativ till bloggandet. Man sitter med ryggen mot solen (!!!) på en bänk vid strandpromenaden i Benidorm (eller någon annanstans) och kollar vad restauranggästerna har på tallriken. DS.

onsdag 22 januari 2014

Dagens konversation med ”Hundraåringen”



Dagens upptäckt var varken kvitton, tändare eller knivar. Idag hittade jag ”bara” en ensam handske som låg på bänken i busskuren vid Norrtull. Den frös, precis som jag. Men jag kan tänka mig att kvinnan som tappat den frös ännu mera - om sin högertass.

Frågvis ”hundraåring”
När jag hade fotat handsken kom det fram en väldigt gammal herre (med en hund i ungefär samma ålder) och undrade om handsken var min, vilket jag förnekade.

- Om den inte är din, varför fotograferar du den då?

- Om handsken hade varit min hade jag nog inte fotat den. Jag ska lägga upp bilden på bloggen.

- Bloggen säger du!?????? Vad är det för något?

- Jo, det är som en dagbok fast på nätet.

- Nätet, vad menar du?

- Ja du vet – internet.

- Internet! Det är väl vad alla ungdomar använder nuförtiden. Är inte du lite väl gammal för sådana nymodigheter?

- Errmmmmhhhh. Nej, det tycker jag inte.

- Men det tycker jag! Och vad är det för roligt med att ta kort på en handske.


Ja, det kan man ju undra…

PS. Å här pågår det en riktigt rolig tävling. Kolla hos Johanna! Gissa vilken jag har valt;-) DS.

tisdag 21 januari 2014

Upptäckter i jakten på ett kvitto

Stort, stort tack alla ni för er omtanke angående döingen – den externa hårddisken alltså. Jag kan lugna er – jag har bilderna kvar på datorn. Maken däremot är inte lika lyckligt lottad om man säger så. Så min – eller rättare sagt hans förhoppning - vilar på IT-bästisen Raddes axlar just nu…

Upptäckt 1


Vi har hela 10 utdragbara lådor i vårt kök. Endast tre av dom innehåller köksattiraljer. Resterande sju gicks igenom igår kväll i jakten på kvittot för hårddisken, som ju faktiskt bara är ett och ett halvt år gammal – ja både kvittot och disken. Upptäckt nummer 1 var totalt 32 tändare fördelade över ett antal lådor. Har glömt (= förträngt) i hur många vi hittade dom. Tändare är bra att ha… när strömmen går och om man hade levande ljus hemma, vilket vi inte har…

Upptäckt 2


Maken samlar på massvis med saker – knivar till exempel. 12 stycken upptäcktes i diverse lådor. Även här har jag glömt (= förträngt) i hur många. Gamla klockor och ungefär 15 par glasögon hittades också, för att inte tala om utgångna pass. Suck! Resten av upptäckterna visste vi inte ens att vi ägde. Med andra ord så hamnade 80 procent av lådornas innehåll i soprummet. Rena och tomma lådor är fina lådor;-)

Upptäckt 3


Efter jakten på kvittot som fortfarande är spårlöst borta och det hårda arbetet vi utförde igår kväll kan jag berätta att upptäckten nummer 3 (som jag inte heller visste att den fanns) var väldigt välkommen imorse. Lägg märkte till den kliniskt rena skärmen och det fina lila skalet;-)

måndag 20 januari 2014

En helg i idet





Medan jag roade mig med sådana världsliga ting som att
- bevittna döden av vår externa 3 terrabyte externa hårddisk (japp, den innhöll alla bild- och filmmappar)
- leta (förgäves) efter kvittot för f*anskapet

gjorde maken något vettigt i stället. Han separerade nämligen agnarna från vetet eller hur man nu kan kalla denna sysselsättning med korianderfrön.

Koriander
Som ni ser på bilden så ligger hela frön till vänster och halva skal till höger. Å om ni tror att han slängde det sistnämnda så har ni fel. De hamnade i en mortel och blev till ”pulver” som förpassades i en glasburk. Även resten hamnade i en burk, fast inte i samma;-)

Chili
Även chiliresterna fick sig en omgång: Fröna (underst) och dessa trådiga "mittbitar" - läckert upplagda som en skrift eller som ett försök att skriva sitt namn om man är tre år (det beror på hur man ser på saken) - lades på tork för senare bruk i grytor. Men innan de hamnar där - i grytorna alltså - kommer även dom stifta bekantskap med separata glasburkar.

Visst var det en upphetsande helg här i idet!!? Å nej, jag lider inte av bloggtorka, även om man skulle kunna tro det;-)

Fler betydligt mera spännande helgbilder hittar ni hos Marit.


söndag 19 januari 2014

Skyltsöndag: "Löfte"



Kan härmed bekräfta att detta löfte som sattes upp i höstas infriades.

Pumita är mamma till Skyltsöndag. Hos henne hittar ni även en antidot till snö;-)


Fototriss: ”Närgånget”

Självklart vet jag vad närgånget är, men jag tyckte ändå att det var klokt att kolla med kompisen synonymer.se:

påflugen, påträngande, framfusig, ogenerad, indiskret, oförsynt, taktlös.

Oooops! Med andra ord så öppnar temat några ”konstiga möjligheter” om man säger så, och det tänker jag utnyttja i dagens triss. Kan även tala om att maken hade valt minst fyra av synonymerna med tanke på mitt fotobeteende. Han var aningen skärrad samt lite ”illa berörd” över mitt närgångna fotande. Okej, vad tycker ni?! Håller ni med honom eller inte;-)

Här ser ni en liten del av maken och en kille som sitter bredvid, som uppenbarligen tycker att maken med sina hörlurar i örat är ingenting att ha en konversation med. Ogenerad fotat om ni frågar mig;-)


Samma make och samma kille. Ja ni ser själva. Taktlöst, helt klart. Tänk om killen hade vaknat…


Självklart måste jag liva upp situationen lite med den här bilden. Framfusig som jag är så vågade jag ta kortet.


Bonusbilden visar lite kontraster om man säger så. Undrar vad de två har gemensamt? Ingenting skulle jag tro. Men jag lovar er att soldaten hade vaknat på 0,000001 sekunder om något hade hänt på tåget. Maken tyckte att bilden var närgånget, vilket jag inte tycker alls;-)


Fler närgångna bilder hittar ni hos Fototriss!

PS. Fotona är tagna på "high-tech tåge" Tel Aviv-Haifa. De två sista bilderna tog jag med iPhonen, som jag ställde in på "ljudlös" och "blixtlös. Det finns ju gränser för hur närgånget man vågar vara eller hur!!? DS.

lördag 18 januari 2014

Veckans fönster: ”Brokigt”

Om jag skulle etikettera mina inlägg så skulle jag veta hur länge jag har följt och bidragit till ”Veckans fönster”. Nu sätter jag inga tags på inläggen, alltså är jag inte säker. Men någon gång under 2013 började jag lägga upp bilder till de roliga temana – och nu är jag fast:-) Å ärligt talat så tar jag gärna varje tillfälle i akt för att visa er fler foton från Tel Aviv. Hoppas ni inte har något emot det. Säg till annars, jag kanske gör som ni säger;-)


Det här är inget kontors- utan ett bostadshus med en brokig skara fönster. Men om ni tittar upp så ser ni att några lägenhetsinnehavare (i mitten av byggnaden) förstärker det brokiga intrycket med blomsterlådor. Häftigt tycker jag.


Precis som polacker så bryr sig israeler inte så mycket om hur husen ser ut utifrån. De renoverar inuti först och förvandlar sina lägenheter till rena lyxvarianter innan de tar itu med utvändiga åtgärder. Under tiden kan man ju alltid ha en brokig skara blomsterhinkar i glada färger hängandes från balkongräcket. Läcker kontrast!


Den här byggnaden har normala fönster och balkonger. Men utsikten på den brokiga elinstallationen är hur cool som helst - tycker jag i alla fall, som aldrig kan sluta förvånas över att dessa kabelhärvor fungerar alldeles utmärkt.


I den här bonusbilden gömmer sig fönstren bakom blåa "shutters". Men kolla "trafiken" uppför huset. En utsmyckning som heter duga tycker jag!

Fler brokiga fönster hittar ni hus Susanne.

PS. Å om ni inte har läst hennes resereportage från Australien så kan jag verkligen rekommendera att kolla. Sträckläste "hela boken" och dreglade en hel kväll. DS.

fredag 17 januari 2014

Dagens tips

Här kommer några tips som jag gärna vill dela med mig till er. Självklart är förslagen baserade på egen erfarenhet.

Kläder
Om termometern visar 12 minusgrader klockan 07:30 är det väldigt smart att sätta på sig sin ”sparkdräkt”. Man platser visserligen inte hos bratsen vid Stureplan, men man fyrser i alla fall inte.


Motion 1
När termometern vid klockan 11:30 har krupit upp till åtta minusgrader ta då gärna närmaste matställe för lunchintag – cirka 25 meter bort från där ni jobbar. Då slipper ni sätta på er överdragsbyxorna. På restaurangen får ni kanske en chans att pussa denna (ox-)kind. Den var gudomlig.


Motion 2+3
Om temperaturen envisas med att stiga till fyra minusgrader, se då till att inte packa ner sparkdräkten i en kasse. Det är nämligen ändå svinkallt att vänta på bussen i 20 minuter. För att hålla värmen går ni över gatan, lämnar ett inte speciellt permanent, men ändå ett avtryck och kollar in fitnesscentret. Där kan ni fundera en stund över om en PT (personlig tränare) verkligen är värd 800 kronor i timmen. Men okay då, här ingår h*n ju i priset.




Varmgarage
Ett sista väldigt hett tips. Kör aldrig en iskall bil med fastfrusna sidorutor i 300 meter för att parkera den i ett varmgarage för att handla i centrumet. Inom 0,3 sekunder har nämligen alla fönster immats igen (från utsidan!) och ni påbörjar ett blindflyg till en ledig parkeringsplats. När ni kommer tillbaka har bilen visserligen avisats, men alla rutor är fortfarande igenimmade. Om ni då inte har en gummiskrapa i bilen är ni tvungna att använda jackärmen för att torka rutorna. Å då hoppas jag att ni bär en svart jacka, för en grön - med nu svarta ärmar - är inte speciellt snygg. Nej, det är den inte…

PS. Nu har jag verkligen gjort mig förtjänt av en vinare eller två tycker jag;-) DS.

torsdag 16 januari 2014

Några konstiga ”formationer”

Idag tänkte jag att ni skulle få titta på fyra konstiga ”formationer”. Den första hittade jag ovanför Tel Aviv. De andra tre är dagsfärska. Enjoy!


Dessa fåglar - ingen aning vad det är för sort – bildade de mest fantastiska formationerna mot en klarblå himmel i Tel Aviv. Här är det en som inte vill vara med. Är det någon som vet vilken fågelart det är?


Här ser ni en ny formation av tangenter på våra nya laptops som vi kommer att få på mitt jobb. Lägg märke till att tangenterna har LED-belysning och att tangentbordet är kliniskt rent - inte ett dammkorn så långt ögat når - än.


En cool is- och snöformation på det nya glastaket på nionde våningen i byggnaden där jag jobbar.


Hade jag inte haft en tävling alldeles nyligen så hade ni fått gissa vad den här bilden föreställer. Tror ingen hade kommit på vad det är eller??! Om man sätter sig på platser för funktionshindrade på bussen kan man sträcka ut sina ben mot en stor grå plastikgrunka som ligger ovanför bussens högra framhul. Är det snöslask ute ser det ut så här. Maken trodde att det var "an explosion in a snot factory" - en explosion i en snorfabrik alltså. Inget fel på hans föreställningsförmåga... heller;-) Hur fantasifulla är ni?

onsdag 15 januari 2014

Några väl blandade onsdagskonstateranden







Ljusare
Det har (faktiskt) blivit ljusare på morgonar, och detta beror inte på en blå himmel, sol eller ynkliga två millimeter snö. Kan konstatera att det räcker med att man försover sig en timme. För det är betydligt ljusare klockan 07:45 än 06:45.

Busshaveri
Om ni råkar ut för ett busshaveri i stil med att bussen kryper i 50 km/t på motorvägen (raksträcka), 65 km/t (nerförsbacke) och 30 km/t uppförsbacke, då har ni massvis med tid att blogga. Ni blir bara avbrutna i cirka tre minuter för ett bussbyte, sedan kan ni återuppta bloggandet.

English frukostkorv
Det finns inga engelska frikostkorvar, inga ”English” diton heller om man nu måste blanda språken. Men självklart får jag medge att ”English frukostkorv” låter betydligt snofsigare än ”Pork sausages” eller – än värre – fläskkorv till frukost.

Bilder
Bilderna på min bloggprinsessa Nika och pepparkakshuset har ingenting med inlägget att göra. Tänkte bara visa att min nästan fyra år gammal favo tjej nu tagit över pappa Raddes iPad, då IT-bästisen köpt en Samsung Tablet till sig själv i julklapp. Pepparkakshuset inhandlades självklart som ett platt paket i det blå-gula varuhuset. Och hos familjen Radde äter man faktiskt upp bygget. Det är alltså inte möss eller råttor som har gnagt på det i fall att ni trodde det;-)

PS. Hoppas att alla ni som läste gårdagens inlägg förstod ironin. Om inte tycker jag synd om er;-) DS.

tisdag 14 januari 2014

En nyrenoverad etta till salu i Vasastan


Perfekt sovläge ovanför köksdelen i den fina lägenheten.


Perfekta grannar i samma hus som ni ser på vänster sida. Företag som är "bra att ha" finns till höger.


Nu vetter lägenheten i och för sig mot innergården, men från trapphuset på 5:e våningen bör man definitivt ha en bra koll på trafikläget.

16 kvadratmeter
Kan inte låta bli att fresta er lite ikväll… Gick förbi ett bostadshus vid Norrtull på vägen till bussen – ja det huset passerar jag ju varje dag i och för sig. Vid porten Norra Stationsgatan 53 ställde en mäklare upp en skylt för en visning klockan 18:00. Lägenheten som är till salu består av ett rum på 16 kvadratmeter. Månadsavgiften är 1 061 kronor. För ”endast” 1 495 000 kronor är lägenheten er. Nej, sorry, det senaste budet ligger på 1 550 000 kronor.

Fördelar med compact living på denna adress
- Loftsängen direkt ovanför köksdelen. Där borde det finnas plats för ett nattduksbord också.
- Det finns en pizzeria i samma hus.
- Lägenheten ligger granne med en skräddare.
- På samma adress finns Swedish Professional Uniforms, som bland annat har polisen som kund.
- 40 meter till vänster om huset finns Cramo.
- 25 meter till vänster finns det just nu en tom lokal på 159 kvadratmeter, som har haft 7 hyresgäster under de senaste 10 åren. Ett utmärkt alternativ – lokalen alltså – för eventuellt festande.
- Universitet, Karolinska Sjukhuset, Hagaparken och Brunnsviken ligger bara ett stenkast bort.

Eventuella nackdelar
- Ingen balkong, men det finns ju en innergård.
- Utsikten är väl lite sisådär. Norrtull är en av Stockholms mest trafikerade tullar.

Ni ser, fördelarna överväger, eller vad tycker ni???!!!

PS. Bilderna på den ”prisvärda” lyan är knyckta från mäklarens webbplats utan tillstånd, men jag gör ju reklam för hans projekt så han lär nog inte stämma mig;-). Hus- och gatubilden har Google sponsrad mig med. DS.