Det enda positiva med att vara handikappad (= min PC är fortfarande stendöd) är att bilderna jag har lagt upp sedan i måndags är dagsfärska. Och idag – fredagen den trettonde – tyckte jag att jag bjuder er på två cirkulära fönster av helt skilda karaktär.
Hållplats Roslagstull
Som de flesta av er vet gillar jag att fördriva väntetiden på 73:ans buss med att ta roliga bilder vid Roslagstulls hållplats. Här ser ni ett litet surrealistiskt exempel som innehåller ett antal cirkulära föremål. Å nej, jag tycker inte att bilden är misslyckad, även om många kanske tror det;-)

Fönsterbyte
Här bjuder jag på en av mina många utsikter från min ”cell”, som ni kunde läsa om igår. Här byts det fönster som ni ser. Fascinerande att titta på hur två arbetare lossar en glasskiva i taget, pillar den mellan byggnadsställningen och hur den gigantiska kranen sedan lyfter ner skivorna med hjälp av fyra sugproppar. Å dessa är faktiskt runda och därmed cirkulära.

Fler cirkulära fönster hittar ni här.
PS. Igår och idag har jag faktiskt kånkat på min jobb-laptop för att kunna blogga "på riktigt". Ja, vad gör jag inte för bloggen och er fina trogna läsare;-) DS
fredag 13 september 2013
Veckans fönster: ”Cirkulärt”
torsdag 12 september 2013
Åtta år i en cell

Hyreskontrakt 1 juni 1950 - 1 oktober 1954. Kvarteret Oxhuvudet i Klara församling. Helårshyra 45 200 kronor som fick "betalas med 11 300 kronor utan anfordran förskottsvis senast å sista söckendagen före varje kalenderkvartals början å hyresvärdens kontor emot erhållande av särskilt kvitto å beloppet."

Det förnyade hyreskontraktet från 1963.

I februari 2005 blev jag ”inburad” i en cell. I år har jag alltså tillbringat åtta år där. Cellen är ungefär 14 kvadratmeter stor, har två fönster, en glasvägg mot korridoren, två välfyllda bokhyllor samt åtta tavlor och sju fotografier på väggarna. Jag har dock ingen egen toalett eller tv, men man kan ju inte få allt.
Gott uppförande
På grund av extremt gott uppförande har jag alltid haft många förmåner, t ex obevakade permissioner för lunch- och fikaintag i Vasastan, stadsdelen som jag kan titta ner på från min cell på nionde våningen - en vidunderlig utsikt över takåsarna. Om jag vill kan jag även följa bygget av Nya Karolinska Sjukhuset i Solna samt fota Obamas konvoj.
Fängelse
Personligen kan jag inte önska mig ett bättre fängelse, plitarna är himla schyssta och fängelsedirektören Erik sköter sitt jobb utomordentligt bra.
Min cell är mitt tjänsterum på jobbet.
Men nu kallas kontorsrum inte rum längre utan celler. Det säger Sveriges enda doktor i kontorsdesign i sin doktorsavhandling. Alltså sitter jag i min cell. Kontorslandskap finns förresten inte heller längre utan de har bytt namn till flexkontor, även om det är samma sak fast tvärtom om ni förstår vad jag menar. Ja, vi ska alltså flytta till nya kontorslokaler så småningsom.
Nostalgi
På mitt företag har vi framförhållning. Några kollegor håller redan nu på att städa och slänga gamla dokument. Som tur är räddade chefen Bosse dyrgriparna som jag lägger upp i form av bilder. Vilken härlig nostalgi – handritade och handskrivna, genomskinliga papper i A3 från 1954. Yummie, yummie! För 63 år sedan såg alltså cellerna ut som på bilden. Inte så olik dagens layout kan jag konstatera.
onsdag 11 september 2013
Fotbollstårta
tisdag 10 september 2013
1-0
måndag 9 september 2013
Upp i rök
söndag 8 september 2013
Skyltsöndag: Lagamati

Det enda jag kan förmå mig till idag är att delta i Pumitas Skyltsöndag. Det var nämligen ytterligare en sådär helt underbar helg: 28 grader på balkongen, 23 grader ”på riktigt”, blå himmel och inte ett enda moln i sikte. Drömläge helt enkelt! Under sådana förhållanden intar min kropp horisontalläge på balkongen och min hjärna koncentrerar sig på en spännande deckare. Har 50 sidor kvar att läsa och det ska jag snart göra på en fortfarande varm balkong.
Lagamati
Kan dock inte låta bli att lägga upp ovan skylt. Den är enkel, fyndig och ett roligt försök till en kombination av italienska och svenska med en engelsk touch. (Pumita kommer att bli vansinnig;-)) Visst är Lagamati en av Stockholms allra bästa butiker om man letar exklusiva kökstillbehör, och det behövs en välfylld plånbok kan jag berätta. Alessi är inte det billigaste märket om man säger så.
PS. Vi hörs senare ikväll eller imorgon. DS.




