Semmelwraps. Foto: Expressen. |
Matiga semlor med löjrom, crème fraîche och dill. Foto: Clarion Hotel Sign. |
Det var semmeldagen igår, och jag måste säga att jag aldrig sett så många olika varianter förut – irl, på bloggar och på tv. Å då är wraps och matiga semlor med löjrom inte ens medräknade. De sistnämnda välkomnar jag verkligen, för det är faktiskt inte självklart att man gillar den söta geggiga mandelmassan, och absolut inte om man är nötallergiker.
Fördubbling
Brukar äta max. en minisemla under pågående
säsong som i nollåttaland börjar redan på annandag jul. Konstigt nog har jag i år
fördubblat intaget – två minisemlor köpta hos Gateau respektive Balders Bröd.
Semlorna var alldeles för söta, så dessa två fick räcka. Det blev
ingen tredje semla igår.
Vintersport
När jag var ung, bodde och jobbade i
München låg ju hela alpvärlden framför mina fötter. På bara några timmar var man i
Österrike, Schweiz, Italien och Frankrike. Några backar fanns även i Münchens
närområde, bland annat Garmisch Partenkirchen. Så visst har jag åkt utför en
del. Däremot fastnade jag aldrig för längdåkning. Tyckte det var alldeles för
svettigt och ”tekniskt krävande”. Dessutom tyckte jag att det gick alltför
långsamt för min smak;-)
Det är Orsakullan som håller i ”Februari 28 dagar”.
14 kommentarer:
Semlorna med löjrom ser ju helt fantastiska ut! Jag är tvärtom, inte åkt utför men på längden- mycket trevligt! Visst är det teknik, men det är det säkert i utförsåkning också.
Här blev det en semla, modell mini, i måndagsm i Östermalmshallen.Riktigt god. Men det fanns även utan mandelmassa. Bra så. Igår skulle vi köpa på Gunnarssons men då var minisemlorna slut. Så jag är nöjd som det är.
Åt förra året en semla på Grand Hotel, modell mini, med kalixlöjrom . En munsbit, men riktigt god. Att sedan kalla det semla tror jag inte de gjorde. Men minns inte vad benämningen var.
Kan tänka mig att du åkte en hel del när du bodde i München. Alperna var ju så nåbara.
Utförsåkning testade jag första gången 1957 på Geilo i Norge och sedan dess blev jag frälst och åkte då med mina föräldrar både jul, sportlov och påsk. (De åkte längd)
I år lär det både p.g.a. pandemi och ryggbesvär ingen åkning. Men förra året blev det åkning i Vemdalen. Så roligt.
Bild nummer två: Ögonfröjd och gomfröjd!
Så du har bott i München du och gillar utförs :-)
Inte visste jag Du bott i München inte, kul att få veta mer om Dig :)
Längdskidor, eller utförsåkning... ingenting längre, min kropp säger NEJ STOPP ;-)
Ingen semla för mig... J tryckte i sig en idag oxå... en nöjd kund kom med eftermiddagsfika till J :)
Halleluja, Elin har gått i skola tre dagar denna vecka ;-) fortsättning följer, som det känns efter dagens info så kunde hon lätt få vara hemma.
Vi är varandras motsatser, jag har aldrig åkt utför, alldeles på tok för feg, men älskade att ta långa skidturer i spåren på myrarna. Semlor, så uttjatat, man har sett o hört om dem sedan nyår. Men, du överraskar med den söta lilla löjroms-semlan! Skulle sluka flera stycken! Och dessutom så estetiskt vackra!
Vilka vackra läckra löjromssemlor du visar! Visste inte att sånt fanns. Nej igår blev det ingen temla, ingen alls tidigare i år heller.
Så du har bott i München! Klart du åkte skidor då. Ja, jag har åkt mycket längdskidor och skridskor, men på frågan som var i nutid, så svarade jag nej, inget numera. Min rygg fixar inte detta. Sista gången jag åkte var med Sigge och ryggen sved så jag höll på att bli tokig. Sarah har mina skidor numera.
Låter väldigt gott och ser väldigt smakfullt ut - men en semla? Nej, det är det inte. Det ska vara en kardemummabulle med mandelmassa och vispad grädde.
Punkt och slut, som svärmor sa.
Löjromssemlorna skulle jag sluka, mums så gott! Har ju ätit en hel del semlor i år..men nu börjar jag bli nöjd!
Svar: Uskan som slutar är såklart också en av många favvo, men en annan favvo uska som jag nämner mycket ska tyvärr också sluta till sommaren, då hon går i pension, hon brukar följa med till Järvsö, och det hoppas jag hon fortsätter med!
Vi samlade såklart en present till henne som slutade i måndags, och av arbetsgivaren fick hon en blomma och present på morgonen innan hon åkte hem, men nåt fika bjuder inte arbetsgivaren på!
Ha det gott!
Löjromssemlan ser helt underbar ut! Vill ha!
Den där med löjrom ser fantastiskt god ut, men någon semla är det ju inte - inte vad jag anser vara en semla i alla fall!
Här åts årets enda semla i tisdags - en alldeles vanlig ... och den smakade utmärkt. Utför har jag aldrig åkt, men på längden har det blivit en del - och roligast var att tolka efter häst :)
Alltså... Ingen av oss är särskilt förtjusta i semlor men när jag fick se löjromsvarianten var jag tvungen att visa Anders och vi båda kan absolut tänka oss den varianten - mums! :-)
Vi har åkt mycket skidor i alperna, Spanien, Sverige och även i USA och Kanada. Men jag tror faktiskt att våra "skidkarriärer" är över nu. Vi upptäckte ju ganska bryskt att man blir skörare med åren...
Längdskidor är inte min grej heller. Jobbigt uppför och läskigt obalanserat nedför :-)
En semla ska vara en semla, annars får det vara. Ibland är jag tydligen mer traditionell än vad jag tror...
Min utförsåkarbana började inte förrän i trettiofemårsåldern, då vi tog med döttrarna till fjällen. Åkte väl sedan varje år i tio-femton år, men någon bra utförsåkare, det blev jag förstås inte. Är alldeles för feg för det. Blåa backar har alltid varit min favorit... långa svängar, lagom fart. Vet inte om jag skulle våga mig på att åka idag... Känns dock mer betryggande med slalomskidor på fötterna än vad det gör med de smala längdåkningsskidorna. Som jag fortfarande envisas att använda. Skulle så gärna vilja pröva moderna sådana och känna om e kunde kännas lite stadigare. Framförallt vill jag inte att skidorna ska glida iväg av sig själva, och att de görd et, det beror väl på att man måste valla mina gamla skidor rätt...
Och alperna, där har jag bara vandrat på somrarna. Känns betydligt lugnare så....
Jag har bara smakat vanliga gammeldags semlor. Jag tycker ibland att det öses på med både mandelmassa och grädde så det förstör själva semlan, men det är klart smaken är delad. Oj, har du åkt utför Alperna? Du var mig en tuffing. Jag får veta fler och fler spännande saker om dig. Ha det bra och ta det lugnt.
Intressant läsning....har varit i Garmisch en gång, mest sightseeing, var på semester med grabbarna från barnhemmet i Berlin där jag jobbade, vi bodde i Mittenwald en by lite utanför. Förstår att du njöt av utförsåkningen i Alperna, men att längdåkning skulle vara mer tekniskt? Du kanske bara åkte rakt ner.... :)
Skicka en kommentar