Idag har jag gjort ett försök att vara (liiiite) kulturell. Det är nämligen som så att min arbetsgivare har en pensionärsklubb som anordnar olika events under året. Nu är jag visserligen panschis, men att umgås med pensionärer i varierande ålder lockar mig inte det minsta. Å nej, jag är inte medlem i PRO heller… Men när en inbjudan till ett besök på Sven Harrys konstmuseum och en guidad tur i hans hem (replika) i samma byggnad damp ner i brevlådan blev frestelsen helt enkelt för stor. Jag åkte till Guldhuset vid Vasaparken.
Guldhuset
Den läckra byggnaden kan man inte missa. Fasaden är gjort av samma material som vår 10-kronorsmynt och ska glänsa som guld, vilken den gör om det är soligt. Det var det inte idag. Guldhuset inrymmer museum, konsthall, takterrass, restaurang, hyreslägenheter och kommersiella lokaler.
Sven Harry Karlssons ”replikahem”
Den här tavlan hängde på/i taket, eftersom alla väggar redan var fulla med olika alster. Det är Sonja Larson som målat den på en akrylskiva. Det var det enda konstverket som föll mig i smaken, men den var inte lätt att fota kan jag säga. Tavlan är rund med en diameter på 1,40 meter.
Visste ni att August Strindberg även målade tavlor? Det hade jag ingen aning om. Den ni ser på bilden är ett av 120 verk han målade. Ganska deprimerande kan jag tycka.
En läcker skulptur tycker jag.
Sven Harry Karlsson som förresten är dyslektiker och har ADHD gick i sin fars fotspår och blev byggmästare, en otroligt framgångsrik sådan. Folkhemmet säger er väl nå’t;-) Han ärvde faderns omfattande konstsamling när denna dog och fortsatte samla på sig tavlor och skulpturer av kända konstnärer. Kan lugnt säga att Sven Harry och jag inte har samma smak vad gäller konst som hängs upp på väggarna. Däremot blev jag väldigt förtjust i skulptursamlingen, vilket förvånade mig, då jag annars inte tänder på skulpturer direkt. Kul dock att Sven Harry har byggt en exakt replika av sin bostad på Lidingö på Guldhusets 6:e våning och därmed låter allmänheten ta del av hans samling.
Inger Johanne Rasmussen
Den textiltavlan påminner mig om pixlar och extremt oskarpa foton. Läckert!
Ett färgglatt halsband på väggen. Inte helt fel faktiskt.
I konsthallen var det dags för en kulturkrock. Utställaren Inger Johanne Rasmussen "målar" nämligen sina unika bildberättelser med nål, tråd, sax, vlieseline och tusentals tygbitar i alla regnbågens färger. De flesta tygerna färgar hon själv, allt sys för hand. "Textil intarsia" kallar hon den långsamma processen som hon själv utvecklat. Vilket tidsödande jobb! Måste säga att jag gillade hennes färgglada verk - trots att de är dammsammlare;-)
PS. Otroligt trevligt att guiden uppmanade att ta bilder. Det var tillåtet att fota utan blixt och endast för privat bruk. Eloge! DS.
Sista inlägget
1 år sedan
25 kommentarer:
Min absoluta favorit blir figuren och
bänken den skulle platsa här hemma;-)
Ha det
Förstår att du nappade på erbjudandet. Konst är spännande, tror den finns i lika många varianter som det finns konstnärer....alla har sin teknik och sin stil. :)
Jag är inte heller ansluten till någon pensionärsförening. Inte riktigt min grej, om man säger så.
Mina kulturella utsvävningar är synnerligen begränsade numera, men jag får mig intryck till livs på allehanda andra sätt så helt kulturellt svältfödd är jag inte.
Strindberg var uppenbarligen ingen glad figur.
Det fanns synnerligen varierad konst i det huset.
Jag är verkligen inte särskilt kulturellt bevandrad, men att Strindberg även målade, det visste jag faktiskt :-)
Hon Inger Johanne Rasmussen gör inte bara fantastiska verk, hon har ett väldigt vackert namn också ;-)
Det gjorde du helt rätt i att besöka den här byggnaden och nästan så jag blir lite avis ja inte nästan för riktigt avis. Härligt med sådan här läcker konst och jag kan inte annat än hålla med dig att Strindbergs konst är lite deppig och han skulle hållit sig helt och hållet till skriveriet för skriva kunde han ju...... Jag har läst det mesta av Strindberg trots att han var avig mot kvinnor, vilket lyser igenom i hans romaner. Det där halsbandet tar priset av bilderna nåja huset är klart nummer ett men sen kommer halsbandet.
Vilken rolig utflykt! Den där som hänger i taket ser ju mycket större ut på ditt foto, ser ut att vara flera meter i diameter. Många läckra saker, men Strindbergs målning var verkligen dyster :) Tänk att man kan tjäna pengar på en sån målning...
Vilken rolig dag du fick! Var det någon uppslutning av pensionärer då? Inger Johanne hade ju helt klart färgglada alster att visa upp, förstår att du gillade dem. Men stackars Strindberg...hu vilken målning...förstår att han tyckte det var "synd om människorna"...
Alltid lika roligt och intressant att få följa med på dina kulturella "små" utflykter och ta del av vad du upptäcker och ser.
Att Strindberg inte bara skrev utan även målade kände jag faktiskt till och hans tavlor är inte direkt upplyftande vilket däremot den läckra skulpturen är.
Textiltavlan får mig bara att tro att mina ögon blivit ännu sämre och att det är dags att byta styrka på glasögonen från +2.5 till 5,2 ;-)
Snygg färgklick på väggen och en imponerande konstnärlig kvinna du länkar till där i slutet.
En inbjudan till Sven Harry kan man ju inte tacka nej till. :))
Det var nog inte med de ljusaste tankar som Strindberg målade, fast om man tittar noga så är det ju faktiskt inte helt mörkt, det finns lite ljusgrått där också.... =D
Tack att vi fick följa med dig till Sven Harrys idag. =)))
Nu blev jag riktigt förvånad trodde aldrig du skulle gå med i Seniorklubben ;)
Har tänkt att gå på Sven-Harrys AW fler gånger men det har tyvärr inte blivit av ännu. Men efter sett dina bilder så ska jag gå dit.
Fantastiskt hus och museum!
Häftiga saker där, skulle vilja varit med där, gärna.
Jag är medlem i SPF men inte aktiv, dock provade jag i början, det var så jag träffade tanterna i stickcaféet, men vi bröt oss ur och kör privat ;) Att jag ff är med beror på medlemsförmåner jag inte vill missa.
å vad jag gillar det stället! Maten var också väldigt bra. Kul att du gick!
Vilken utflykt du fick och den passade dig verkligen, ni har mycket spännande där i Storstaden.
Hörde på tv att dom hade en fin foto utställning som var väl värt ett besök i Stockholm , där någon fotograferat sovande flyktingbarn. Det hade jag velat gå å se.
Den där Strinberg var ju en deppig och tung gubben, till sinnet alltså så då måste ju också hans konst också vara mörk.
Tack för att du gillade min triss, kom som bara på igårkväll när jag skrev min blogg att den kunde delta i fototriss också.
Tjingelingen från Rantamor.
Där barnen sover, heter utställningen på Fotografiska.
Magnus Vennman heter fotografen.
Tjing från Rantamor.
Så bra att du föll för frestelsen - jag tackar för titten på allt det :) Somligt läckert - annat inte :) precis som det ska vara!
Kul ställe, gillar ju konstiga miljöer, det verkar finnas en massa jag missat.
Så mycket det finns att upptäcka, utöver de platser som de flesta känner till. Jag gillar konst, och särskilt när man får veta litet om bakgrunden. Strindbergs målningar har jag sett. Inte de muntraste motiven precis, men jag tycker ändå att han hade talang. Det var nog ungefär sådär han ofta mådde, som det stormiga, mörka havet och himlen. När jag var yngre kunde jag uppskatta sådan konst (och sådana filmer) mer, men ju äldre jag blir desto mer undviker jag sådant och väljer det positiva och lättsamma. Det räcker med att försöka värja sig för en verklighet som är alldeles tillräckligt mörk i många avseenden.
Ps. Tack för tipset om fikastället i Täby centrum! Nu har jag kollat upp hur man åker från Täby C till Hamburgarstugan också, skall bli spännande att testa deras högrevsburgare :) Roligt att du tipsar om Ashiburgaren, den hade jag redan bestämt mig för, utifrån granatäpplekärnorna - det låter helkonstigt och måste testas!
Vilket spännande hus! Synd att solen inte lyste upp det. Strindbergs måleri kände jag till. Inte förvånande att den är deprimerande. Delar inte heller konstsmaken, men det var intressant att se dina foton avverken.
Har aldrig hört talas om stället, men kul att få följa med dig på guidad tur!
Guldhuset var en intressant och ny bekantskap för mig!
Gillade också skulpturen!
Den näst sista bilden påminner om ett spel yngsta sonen spelar på datorn.
Otroligt Populärt men med urusel grafik.
Precis som tavlan! :)
Men du. Guldhuset var ju himla stiligt.
Mamma och hennes man är minsann flitiga PRO:are och hänger med på allt möjligt! :)
Riktiga panchisar med andra ord.
Och då är min mamma ändå bara 63 år.
Hon slutade vid 61 och jobba.
Tack för en trevlig rundvandring.
Du är helt fenomenal på att visa runt och beskriva allt du ser! :)
Kram
Det är häftigt med museeum och konst i alla dess former har aldrig varit i "Guldhuset" får nog ta mig dit :) Mitt favomuseum är Losiana utanför köpenhamn !!
Ta tåget dit vara där i timmar och ta ett glas vin och njuta av utsikten …
och även louvren.. kan gå där i timmar.. lite knäppt vet men det får mig lugn !!
KRAMISAR Sanna
Spännande hus med spännande utställning...läckrast var skulpturen med soffan!
Visst är det skoj och inspirerande att besöka utställningar och museum. Jag är väldigt förtjust i guldhuset. Däremot har jag aldrig besökt hans privata samling, så kul att se lite därifrån.
Första konstverket i plexiglas blev jag väldans förtjust i.
/kiki
Två gånger har jag varit där. Ett intressant ställe - speciellt hans lilla hus på taket med familjefoton och allt. Tänk att ha så mycket pengar ...
Skicka en kommentar