Då solen försvann lika fort som den dök upp har jag nu laddat upp alla inlägg som jag skrev i Word från dag 1. Ni som inte har nå't bättre för er vill kanske sträckläsa och följa våra äventyr. Ni andra får väl vänta tills jag är hemma igen;-)
Nu ska jag göra en kortare bloggpromenad (för att stilla abstinensbesvären)...
tisdag 30 november 2010
Agadir calling - Del IV 1/2
Agadir - Del IV
Vad ska jag berätta om dag fyra i Agadir? Allt är liksom status quo. Det regnar, regnar och regnar. Japp och vi hade önskat oss en riktigt skön solsemester. Solen har vi sett i max 30 minuter sedan vi landade i Marocko.
Internet
Om Cypern var ett internet U-land så är Agadir världens hinterland av hinterland av U-land. Varken vanligt internet eller wifi fungerar någonstans. Verkligen deprimerande. Jag menar bloggandet hade ju varit en tröst med tanke på vädret.
Idag
Självklart trotsade vi skitvädret och tog en XXXL promenad till största Souken i landet (Bara Marrakech är större). Japp – den var stängd. Så typiskt.
Vi bevittnade en bilkrock i en rondell – en lastbil körde in i en sprillans ny Audi 8. Här har bilarna i rondellen väjningsplikt och inte tvärtom. Så killen som rände in i baken på herren i beige lakan och ägaren till Audin var oskyldig!!!
Om man vill rädda två nyinköpta vinflaskor (Bag in box finns inte här) och snubblar över en metallina vid gräsmattan så gör man sig illa. Mitt knä som skiner i rött-blått och är dubbelt så stort som knä nummer två är ett bevis på detta. Flaskorna räddades, men prioriterar ju;-).
Dessutom lyckades maken med att klara livshankan idag – alltid nå’t;-). Han höll på att bli påkörd av bilar som inte ser skillnad mellan grönt och rött. Förståeligt, den marockanska flaggan innehåller ju båda färger.
Agadir calling -Del III
Det är inte mycket som får mig att se rött – alltså riktigt rött – förutom den marockanska flaggan som har den färgen och som inte har den effekt på mig, men tre dagar utan fungerade internet (även stationärt på hotellet) gör mig vansinnig. Snacka om bloggabstinens big time;-)
Fiskmarknad
Trots tre dagar med regn och bara några solglimtar har vi sett mera av Agadir än vi gjorde för 24 år sedan då vi var här senast. På fiskmarknaden som är väldigt undangömd dreglade vi över allt från tonfisk till merlon, dorada och bläckfisk.
Nousnous
Idag stiftade vi bekantskap med Nousnous. Nej, det är ingen rymdvarelse utan en cafévariant som serveras i tre lager i ett litet glas: café au lait underst, espresso i mitten och lite capucccino skum överst. Jag lovar – man vaknar!
Luftfuktighet
Luftfuktigheten är ungefär 90 procent här just nu vid en temperatur runt 22 grader. Blir man blöt – och det blir man – är det mycket smartare att låta kläderna torka på kroppen då det tar mycket längre tid om man hänger upp dom.
Allt för idag. Vet inte om jag någonsin får en chans att ladda upp mina tre inlägg som jag har skrivit, men ni som är intresserade – snälla håll tummarna.
Agadir calling - Del II
Som ni ser går det inget bra för mig. Ja mig går det egentligen ingen nöd på men bloggabstinensen är tuff. Nej, det är inte mitt fel att ni inte kan läsa om våra äventyr i Marocko men hotellets wifi funkar inte och ingen har hittills lyckats göra någonting åt det. När jag äntligen hade tjatat mig till att använda hotellets ”business center computer” då hade kvinnan som hade koden gått hem, vilket jag har full förståelse för då det var lördag och klockan hunnit bli 21:00. Men min franska flöt på så bra att killen i receptionen bytte till perfekt engelska. Yiipphhhhiieeee!
Men jag skriver lite dagbok ändå just ifall att… då får ni helt enkelt sträckläsa – varken ni vill eller ej;-)
Dagens gapskratt:
1. Maken och jag har tagit med oss våra kackerlackor Buggy och Green Meanie till Marocko. Vi lät dom gå en liten runda på den 10 kilometer långa strandpromenaden ”La Corniche” idag. Vilka entertainers dessa små krabater är. Det tog inte många sekunder innan vi var inringade av nyfikna och gapskrattande marockaner, tyskar, fransmän med mera.
2. Att använda en optisk mus på ett glasbord resulterar i ett asgarv av maken, medan undertecknad inte förstår någonting.
3. På Agadirs stormarknad Marjane kan man köpa alkohol. Det gjorde vi. Avdelningen är separat från resten av supermarket och man får köa för att betala. Kön var mycket lång. Den bestod av endast manliga marockaner (medelhöjd 1,70) och maken (1,96). Maken kände sig liksom utanför, slängde våra vinflaskor in i kundvagnen och vi ställde oss i den ”normala” kön. Det funkade – utan problem. Gissa vilken kö vi fick efter oss… Skrattar fortfarande när jag tänker på alla pygméer som klappade maken på höften då de inte nådde till axeln.
Agadir calling - Del I
Agadir hade inte sett en regndroppe på tre månader – tills i fredags. Det är då vi anlände till Marocko. De tropiska skyfallen dränkte oss två gånger men agadirarna hoppade i pölarna och skrattade av glädje. Japp det gjorde dom. Vi kunde hålla oss för skratt som ni förstår.
Sammanfattning
1. Marockanerna är oerhört vänliga. När man själv hämtar en askkopp på baren för att fimpa i kommer kyparen efter, tar den ifrån dig och tömmer den. Javisst det fanns ju dricks bland fimparna också.
2. Min franska fungerade utmärkt på flygplatsen, där jag frågade var bankomaten fanns. Fick svar, styrde kosan mot bankomaten … som var tom. Klart den var. Samtidigt som vi landade i Agadir kom hundratals pilgrimer tillbaka till staden från Mecka. De var uppenbarligen panka och tog alla pengar som fanns.
3. Vi har blivit erbjuden att köpa hasch två gånger (tackade nej) och ett paraply en gång (tackade ja på grund av rådande omständigheter).
4. Att muslimer inte dricker alkohol är ett skämt, men de visste vi redan.
5. Wifi på hotellet fungerar inte – det är regnets fel säger receptionspersonalen. Tvn funkar inte heller, vilket är också regnets fel.
6. Min franska funkar inte med den lokala polisen (det finns hur många poliser som helst – överallt. Ja det finns en snut vid varje rondell i staden – och tro mig, dom är rondellkåta här). Killen förstod ingenting, inte jag heller så det jämnade ut sig.
7. En öl kostar 10-15 kronor, ett paket cigaretter 25 kronor, en trerätters middag 70 spänn, en flaska Chenet 90 kronor. Det jämnar ut sig med andra ord.
8. Lägenheten är som tagen ur 1001 natt. Så himla coolt.
9. Glömde sladden som överför bilder från kameran till datorn. Sorry guys - grrrrrrr
Specialare till IT-kompisarna Radde och Totte med hälsningar från maken
Jag klarar inte att hantera en dator utan datamus (i mitt fall en optiskt sådan). Så är det bara. När vi försökte få en WiFi anslutning så fungerade inte musen. Gapskrattet från maken måste ha hörts till Sverige. Bordet var av glas som reflekterade tillbaks ”strålen”.
All for today guys! Stay tuned!
Livstecken från Marocko
Ni som trodde att jag/vi har dött har nästan rätt. Efter fyra dagar utan internet/wifi ochh lika många dagar med ihållande regn förstår att vi var nära att dö av abstinensbesvär och höll på att drunka.
Idag har vi sett vår första stycke blå himmel, hoppas det håller i sig.
Några snabba från Agadir:
- Lägenheten var som tagen ur 1001 natt (innan vi flyttade in)
- Maten är gudomlig
- Souken är stor (fast den var stängd när vi kom dit)
- NousNous heter kaffét som serveras i tre lager (mums)
- I Marocko har bilar som kör in i en rondell företräde.
Nu ska ja njuta av solen. Hoppas internet funkar ikväll, då får ni en längre rapport, tyvärr utan bilder så jag glömde sladden hemma. Stay tuned guys!
torsdag 25 november 2010
Jag väntar...
...på att väckarklockan ska ringa klockan 04:30 imorgon bitti. Jag (för-)väntar mig värme och sol (i den ordningen) i Marocko. Jag (för-)väntar mig att ni förhoppningsvis kikar in här då och då. Inte oväntat tar jag nämligen datorn med mig och - tror det eller ej - även Iphonen. Jag menar nu när jag har lärt mig ett och annat - idag msn:ade jag till och "from my Iphone" - så ger jag den en chans;-) Hoppas bara att jag kan "våldgästa" några Wifi spots i Agadir.
Stay tuned guys och håll ställningen:-)
PS. Bilden jag lägger upp är skriven och fotad med Iphonen av min bästa vän medan han väntade på tåget i snöstormen igår kväll. Alla väntar vi på något/någon då och då. Förhoppningsvis på något gott för då väntar man aldrig för länge. DS.
