Shannara har haft höstlov den här veckan därav - den temalösa veckan antar jag - smart:-) Hon vill nämligen att vi visar våra favoritfoton från den här hösten.
Jag vill gärna visa er två bilder som jag inte har lagt upp förr och som jag verkligen gillar skarpt. De har liksom inte passat till mina inläggens karaktär – tills nu alltså. Tack Shannara för chansen att presentera dom idag. Hoppas ni gillar mina favoriter!
Lövet…… som oanmält damp ner på vår balkong. Kolla skuggornas spel och ”nästan-hjärtat”.
”Scrapyard”…
… som bara fanns där på bilverkstadens gård. Nu var det såklart ingen scrapyard utan ett berg av gamla bildäck som väntade på hämtning till återvinning. Under tiden tyckte underteckand: yummie, yummie:-)
Fler ”höstiga” favoriter hittar ni här.
fredag 5 november 2010
Shannaras SaturdayMix: ”Temalös vecka, visa ditt/dina favoritfoton från den här hösten”
Dagens "äventyr" med Iphonen
Då nu min arbetsgivare har delat ut Iphones till sina 99 normalbegåvade anställda och en retard (= jag), så anser jag att det är min förb.....de skyldighet att lära mig hur den fungerar - på mitt sätt. Jag har redan lärt mig grundidén med en telefon nämligen att ringa. Yiipphhieee! Nästa steg: ändra ringsignalen. Då jag är hundrädd tyckte jag att signalen "Skall" var perfekt för att bli av med min fobi. Självklart ville jag testa om jag hade lyckats med ändringen så jag ringde upp mig själv och fick svaret:
- Numret du söker kan inte nås för tillfället. ¤%!&¤"!#/&%¤
Skall
Några timmar senare skällde den på riktigt - höga och tydliga skall som ackompanjerades av ett "hoppande". (Samma rörelsemönster som Buggy förresten, fast långsammare: kackerlackor är ju faktiskt snabbare än hundar.) Displayen visade bilden ovan: pedagogiskt, logiskt och till stor hjälp för synskadade. Iphonen är ju faktiskt en telefon (också) och man brukar ju svara när det ringer.
Jag lovar - jag försökte allt - för att svara alltså. Tryckte på den gröna knappen, smekte över displayremsan med fem finger (en i taget såklart) på höger hand, klämde, kramade och pressade. Jag lyckades inte med den mest elementära funktionen inom telefonin - att svara på ett samtal. Det är faktiskt tragiskt - men f*nskapet slutade i alla fall skälla efter en minut eller så. Alltid nå't. Å nej, det har inte regnat på den (ifall ni tänker på dropparna på skärmen), bakgrunden ser ut så.
PS. Glöm inte att läsa det här och gratta Anne till vinsten:-)
iStand

31 kommentarer - varav åtta (!!!) från Anne - senare kan jag avslöja att "grejen" i gårdagens inlägg är en iStand. Ingen isig tand alltså utan en sugkopp som får Iphonen att stå upp.
Måste säga att Anne verkligen jobbade hårt för iStanden, mycket hårt (se ovan). Halva natten och förmiddagen tillbringades med att lösa "gåtan". Även maken engagerades. Du är en mycket värdig vinnare Anne! Grattis!!! Mejla din adress till konstellerkonstigt@gmail.com så kommer iStanden hem till dig under nästa vecka.
I början hade Anne faktiskt mycket hård konkurrens av Jane som var först med att se att det var en sugkopp. Jane, du föll på mållinjen med att vilja byta glas på Iphonen;-). Du får en cyberklapp på axeln för din hedersvärda andraplats!
Jättekul att så många försökte sig på att gissa men någon större fantasi hade ni då inte;-)
PS. Senare kommer ni att få läsa om dagens jobba-hemifrån-halvdags-äventyr med Iphonen. Tack och lov att det är fototeman under helgen då slipper både ni och jag att följa en retard (=jag) med en ny mobil. Stay tuned! DS
torsdag 4 november 2010
Full i skratt (nästan) hela dagen

När barn får nya leksaker så utforskar dom allt med stort intresse, tålamod och oftast djupt koncentrerade. Vuxna i samma situation (se nedan) reagerar lite annorlunda har jag märkt. Med tanke på era kommentarer till gårdagens inlägg så ska jag ge er lite förklaringar som åtminstone fick mig full i skratt idag.
Buggy
Lilla Buggy har väckt stort intresse både hos er och på mitt jobb. Halva företaget är vid det här laget på jakt efter Buggies till sig själva, barn och barnbarn. Självklart är Buggy ingen dörrstopp Malla;-). Japp Svorskan, den går runt och rakt fram i en förvånansvärt hög hastighet och låter som en riktig kackerlacka. Vad har man den till frågar Anne: den är en glädjespridare, väcker uppmärksamhet och gör mig väldigt poppis bland mina arbetskamrater;-) Ja den kan också sprida skräck på 73:ans buss - till exempel:-) Allt detta tackar jag IT-kompisen Totte för:-)
Iphone
Hade jag hela kvällen på mig så skulle jag kunna skriva en roman om mina och kollegans "framsteg". Sammanfattningsvis kan väl säga som så:
1. Civilingenjören Håkan har upptäckt att Iphonen har en timer för ägg. Löskokta ägg tar tre minuter till exempel. Man knappar in tiden någonstans och efter exakt 180 sekunder "kvackar" den. Det är alltså en anka och ingen kyckling som talar om att äggen är klara. Dåligt;-)
2. Samma civilingenjör bad mig att skicka ett mejl till honom via Iphonen. När hans namn kom upp på displayen, tryckte jag på det och upp kom tre mejladresser: hans två privata och flickvännens i Madrid. Hur dom har hamnat i min sprillans nya mobil är en gåta, som inte ens han kunde lösa. Hur man får tag i våra jobbmejllistor lyckades vi inte klura ut.
3. Det finns kartor i Iphonen. Varken Håkan eller jag förstod varför vi gick på Hälsingegatan medan vi i själva verket befann oss på S:t Eriksgatan.
4-100. Låt er vildaste fantasi flöda;-)
Bilderna jag lägger upp visar Buggy i närbild samt en sak till. Gissa gärna vad ni tror att det är. Ledtråd: det har någonting med Iphonen att göra - långsökt jag vet. Den som gissar rätt får en av mig. Upplösningen visas imorgon. Även om jag har gissningsförbud hos dig Anne, så får du gärna vara med hos mig - sådan är jag;-) DS
onsdag 3 november 2010
En ny kompis

Buggy
Klockan 09:30 fick jag en ny tuff kompis: en pigg rosa kackerlacka - Buggy - inköpt under minisemestern i Nice.
- Jag vet ju att du inte gillar rosa och avskyr kackerlackor, därför fick du ingen grön variant, kommenterade IT-bästisen Totte presenten.
Bättre motivering får man leta efter;-) Buggy är en ”hon” för att hon är rosa. Hon är 43 mm lång, 13 mm bred samt extremt kvick och rörlig. Buggy gillar att krypa under dörrar och då vibrerar hon som en galning (lite svårt att visa på bild bara). Japp Buggy har underhållit mig och mina kontorsgrannar större delen av dagen kan jag säga. Älskar dessa Hexbugs. Tusen tack Totte:-)
Iphone
Fick även min jobb-Iphone idag. Den kom lite i skymundan av Buggy faktiskt. För rosa kackerlackor förstår jag mig på, och det gör jag då inte med mobiler. Det första jag gjorde var att sätta en klisterlapp på den för att komma ihåg mitt mobilnummer, som är en mardröm för en person med diskalkyli (=jag). Men läsa kan jag ju;-) Jag lyckades i alla fall med att trycka på väderikonen, där jag kunde konstatera att det var nio grader i Stockholm, vilket bekräftades av termometern utanför mitt fönster...
Av misstag fick jag även upp ett tangentbord som jag misslyckades med att använda, då mina finger uppenbarligen inte är smala som tändstickor. Japp, att ringa lärde jag mig, svara kunde jag också och avstängningsknappen sitter längst upp till höger. Och snygg är den... och tung, vilket är bra för då vet man när man tappar den;-)
Nej nu ska jag leka lite med Buggy istället;-)
tisdag 2 november 2010
Man kan ha roligt även på tisdagar

Då tisdag är en ganska så meningslös dag anser jag att man ska göra något för att förgylla tillvaron. Det gjorde jag.
1. Layoutade en tidskrift till nästan-färdig-status.
2. Roade mig med att göra snygga tabeller till en bok. (Skulle kunna formge tabeller alla dagar i veckan faktiskt, det är det roligaste som finns.)
3. Kollade några filmsnuttar med en ny liten barnskådespelare. IT-bästisen Raddes Nika, som hunnit bli nio månader visade hur man kan dessekrera kex. Hon demonstrerade även var någonstans sönderdreglade kexbitar hör hemma, och det var då definitivt inte i munnen eller på matbordet.
4.Kollegan Eva hade utvecklat plötsliga och oförklarliga fredagskänslor, vilket vi tyckte var en ypperlig anledning att fira. Hon bjöd chefen och mig på fika. Tack Eva, sådana känsloutbrott får du gärna ha ofta, de välkomnas alltid.
5. Hittade en vattenpudel eller om det är en tupp på trottoaren. Se bilden ovan
6. Såg en skymt av nå't prickigt under bordet när vi satt i möte. Kollegan, som av oförklarliga skäl vill vara anonym hade köpt strumporna som ni ser på bilden. Jag blev totalförälskad och satte fart mot H&M efter jobbet. Här tog det roliga slut för idag. Inga prickiga strumpor i sikte så jag kan även fortsättningsvis säga att jag aldrig har hittat nå't hos H%M. Japp, det är faktiskt också ganska roligt att få sina fördomar bekräftade - bara sådär - på en vanlig tisdag;-)
måndag 1 november 2010
Normaltid?

Det var meningen att gå upp klockan 6:30 imorse. Maken som är ansvarig för ”tekniken” i hemmet satte väckarklockan exakt vid denna tid. Japp, den ringde - tyvärr.
Vid 07:00-tiden stod jag och väntade på bussen tillsammans med två andra personer. Förvånansvärt få människor tänkte jag för mig själv, åt andra sidan är det ju höstlov. Det måste förklara saken.
Väl framme vid Danderyds sjukhus, där jag hade en tid 07:30 tittade jag på klockan som visade 06:30. Som sagt det är maken som ansvarar för tekniken och där ingår att ställa tillbaka väckarklockan till normaltid.
Han kan tyvärr inte hälsa till er då han har mördats av en (o-)känd gärningskvinna. Jag utgår ifrån att han hamnar på bårhuset som är skyltat ovan men undrar om han går vägen via kapellet. Om ni är intresserade av att veta vilket öde han gick till mötes så kolla statyn på lilla bilden. Den upptäcktes av undertecknad under en timmes uppiggande promenad på sjukhusets område. Den stod mycket strategiskt placerad vid ingången till - bårhuset.
PS. Efter "morgonens" händelser passade jag på att besöka det här stället. Jag menar jag var ju ändå i närheten;-) DS.
