I lördags vaknade jag klockan 12:15, i söndags 11:45 och i måndags försov jag mig. Ja då vet man att man är redo för semester. Jag fuskar lite och börjar redan imorgon. Detta betyder att jag får ytterligare en sovmorgon, vilket förhoppningsvis är en garanti för att jag inte försover mig på fredag, då vi ska kliva upp klockan 05:00 för färd mot Arlanda och vår välförtjänta semester. Vi har ju bara haft två veckor i år och det börjar kännas faktiskt.
Olika temperaturer
Arbetskompisarna kollade olika vädertjänster på sina Iphones idag bara för att konstatera att SMHI & co. är rörande överens om hur vädret kommer att vara i Stockholm den närmaste veckan: absolut gräsligt (kan det bli värre än idag?!) och svinkallt. Däremot varierade femdyngsprognoserna för Agadir, Marocko (japp nu vet ni vart vi ska resa) avsevärt. Dagstemperaturerna låg mellan 19 och 24 grader beroende på vart man kollade och de var inte riktigt överens om regn, moln och sol heller. Bästa budet plockade IT-kompisen Radde fram. Han visade väderkartan på sin Ipad, så jag litar på honom;-) Det enda jag vet säkert att vi inte kommer att ha minusgrader med snöstorm och det räcker gott för mig - två veckor utan dunjacka, långkallingar, tredubbla tröjor och vinterkängor – det är lyx det.
PS. Bilden jag lägger upp visar sardinburken (73:ans buss) från imorse. Som ni ser lyckades jag från mitt sardinperspektiv med ett perfekt foto. Så här der det ut på bussar och tåg i huvudstaden på morgonen. Jag förstår att ni som inte bor i Stockholm börjar bli smått förskräckta, men både ni och jag slipper ju trängseln i två veckor nu;-) DS
onsdag 24 november 2010
Olika bud
tisdag 23 november 2010
En vanlig resa till och från jobbet


Efter Fototriss i helgen så har även Tisdagstema valt att resa – någonstans. På fredag ska jag resa till varmare breddgrader men tills dess får jag ta mig till och från jobbet några gånger till.
Imorse
Dagens resa började vid Roslags-Näsbys trafikplats i Täby där jag tog bussen till Stockholm och Roslagstull. Där väntade jag tills en proppful 73:a öppnade tre "lock" för att välkomna sardin nummer 56 ombord. Idag stod det en barnvagn i mitten, vilket betyder att det bara fanns plats för 52 sardiner. Fördelen med "siste sardin ombord" är att man hålls i vertikalläge av medresenärer. Inga ledstänger behövs.
Ikväll
Efter jobbet fick jag stå och vänta i cirka 15 minuter på 73:an som envist håller fast vid sin egen tidtabell. Fördelen med kvällsresan var att förmiddagens sardiner antingen hade andra arbetstider än jag, var uppätna eller hade fryst ihjäl medan de väntade på bussen. Bra, för nu fick jag en sittplats.
Vid Tekniska Högskolan bytte jag inte till Roslagsbanan utan tog T-banan. Anledningen var att det blåste småspikar och då är det varmast under jorden. Dessutom lockade inte en isig promenad hem i blåsten.
Mina bilder
Bild nummer ett är ett bevis på hur mycket jag skakade i kylan efter fem minuters väntan vid hållplatsen imorse. Åt andra sidan - om ni tittar noggrannt - så hade passagerarna rest klart med den bussen. Det står ju på skylten;-) Tack SL och Busslink för morgonens första garv.
Bild nummer två är en vanlig syn i rulltrappan vid T-banans ändhållplats Mörby Centrum. Trångt, mysigt, relativt varmt och helt utan stress - åtminstone för min del.
PS. Bilderna är alldeles för dåliga för att lägga upp hos Tisdagstema, men idén till det här inlägget inspirerades iaf av fotoutmaningen. DS
måndag 22 november 2010
God och värmande bloggfoder

Måndag idag! En eländig sådan här i Stockholm med mörker, snö och blåst. När det är ett sådant väder behöver jag god och värmande mat både på tallriken och på bloggen. Det var nog tur att IT-kompisen Radde hade tagit med sig precis vad jag önskade mig idag: bloggfoder i form av lilla Nika.
Senast jag träffade Raddes prinsessa var på konstmässan i Kista i september. Då var Nika sju månader gammal, nu är hon nio. Enligt pappan Radde har hon helt hoppat över krypstadiet, vilket föräldrarna borde vara glada för. Hon går och håller ett stadigt grepp runt allt som behövs för att inte tappa vertikalläget.
En ny kvinnlig biskop med bettskena
Med mamma R:s mössa ser hon ut som en kommande kvinnlig biskop (överst höger) och med tanke på vad som kanske kommer att hända om sisådär 30-40 år så är det mycket bra att hon redan nu testar hur det känns att ha en bettskena (överst vänster). Det ska som sagt böjas i tid även något så osexigt som bettskenor.
IT-gener
På den tredje bilden har Nika (ytterst temporärt) bytt ut pappans Ipad och Iphone mot en gammal hederlig fjärrkontroll. Det gäller ju att "ratta in" rätt tv-programm. Det råder ingen tvekan om att hon har ärvt pappans IT-gener: Ipaden behärskade hon ju redan när hon var fyra månader. Iphonen tog dock lite längre tid att lära sig (tell me about it;-)). Hörde att hon har liknande problem som undertecknad med att svara när man först måste låsa upp telefonen.
Hoppas ni njuter av bilderna och blir lika varma som jag - inombords:-) Kolla bara Nikas vackra ögon och hennes blick på den översta bilden!
söndag 21 november 2010
Fototriss: "En resa"
Fototriss tema den här helgen är ”En resa”, där alla tolkningar är välkomna (förhoppningsvis även den här). Helena har också ordnat en tävling igen, den här gången med Solresor, där man kan vinna ett presentkort på 3 000 kronor. Oman here I come” säger jag bara. Smaka bara på resmålet: Salalah:-)
Det är ju en triss, vilket betyder att man bara kan lägga upp tre bilder. Resan som jag vill skildra kräver bra många fler foton, men ni får väl ha lite fantasi och måla upp resterande scenarier själva.
Äggets resa – del I
Då jag inte har tillgång till en höna så föreställ er att jag upptäckt ett ägg i en hönsgård någonstans. Tillsammans med många kläckta systrar och bröder hamnar mitt ägg så småningom i en kartong som transporteras till affären där jag köper mitt och 11 st. ägg till, kör hem dem och ställer kartongen i kylskåpet. Äggets resa del I avslutad.
Äggets resa – del II
När det är dags för brunch på lördagen tar jag mitt ägg ur kartongen och knäcker det över stekpannan, precis som Jamie Oliver har lärt mig. (Observera att jag är högerhänt och fotot är tagen med vänster. Bra gjort BP;-) )Del II av äggets resa slutar alltså i stekpannan.
Äggets resa – del III
Återstår del III: här i stekpannan får mitt ägg ligga ett tag tills det är gyllenbrunt och redo att resa den sista korta biten mellan stekpannan och tallriken på bordet.
Flera resor hittar ni här.
Fler resmål hittar ni här.
lördag 20 november 2010
Bakom glaset

Nina vill se foton på temat "bakom", Shannara tänker på glasbilder. Nu har jag suttit här framför datorn en stund med stor beslutsångest: två separata inlägg med bilder som jag har visat förut (det är ju egentligen inget fel på att upprepa favoriter i repris) eller ett "kombo-foto" som ni inte har sett än. Jag valde det senare.
Drink
På bilden ser ni en drink som uppenbarligen serverades i ett glas. Drinken innehåller ananas, jordgubbar och lime. Frukterna "simmar" i en vätska som säkert innehöll vatten i någon form. Ja och bakom glaset ser ni avdelningschefens Mats hand.
Fotot är tagit för några veckor sedan då mitt företag var på konferens på Sangå-Säby.
Fler bilder på temat "bakom" hittar ni här.
Vill ni se tolkningar på "glas" så kolla här.
fredag 19 november 2010
Kärlek à la Buggy och Green Meanie

Det är ju fredag och jag har bestämt mig för att vara på "fräckishumör" ikväll. Tycker att jag förtjänar denna sinnesstämning efter den gångna veckan;-) Så därför bjuder jag, som jag lovade igår på några bilder av våra "bugs" Buggy och Green Meanie.
Sedan Green Meanie kom hem till oss för några dagar sedan har maken och jag varje kväll varit dubbelvikta av skratt när vi ser paret i aktion. Cat har ju också två stycken, så hon vet vad jag pratar om. Istället för en film (totalt misslyckad, trots rätt kamera den här gången) får ni nöja er med ovan bilder. De talar i och för sig för sig själva men för er som inte riktigt hänger mer så följer här en förklaring:
Så här går det till
Dom gillar varandra och gör det som bugs är väldigt bra på - och det sker i en rasande fart. Sedan pussas dom lite och börjar om från början, fortfarande i högt tempo. Åsså håller dom på en stund tills orken är tillfälligt slut. Sedan sover det en stund tills Green Meanie vill ha mer. Som ni ser på den stora bilden så går det bra "standing up" också, fast den ställningen är Buggy inte så värst förtjust i har jag märkt;-)
Ha en skön fredagskväll och kollar bilderna ifall ni har glömt hur man gör alltså;-)
torsdag 18 november 2010

Med det här inlägget vill jag tala om för er hur viktigt det är att bygga upp och bunkra självförtroende - gärna massvis - medan ni har chansen. Börja gärna så tidigt som möjligt, det kommer väl till pass sedan jag lovar. Är helt övertygad om att ni kommer att hålla med mig efter att ha läst den här sanna historien.
Information är bra att ha
IT-kompisen Totte ville se kackerlacken Buggy och hennes nya kompis "Green Meanie" (han är makens) i aktion (bild kommer imorgon). Han föreslog att jag skulle filma deras äventyr med Iphonen. Vetgirig som jag är satte jag mig på bussen igår kväll och googlade efter information om hur man gör. Jag var så inne i min "research" att jag missade hållplatsen där jag skulle stiga av - och en till. Lidingövägen by night - en sightseeing tour inte värd besväret.
Film
På kvällen satte jag igång. Cirka en och en halv minut höll jag Iphonen blixtstilla. Lyckades till och med ladda över filmsnutten till PCn. Döm av min förvåning när mitt eget ansikte stirrade på mig - från skärmen...
Ett nytt försök med digitalkameran slutade med ... ingenting.
Praktikanten
17-åriga Daniel, min duktiga praktikant förbarmade sig över tanten med svansen mellan benen och förklarade att Iphonen har två kameror - en för videokonferenser på ena sidan och en för filming på den andra. Hur f*n ska jag veta det.
Det är det jag menar: har man bunkrat självförtroende under många år klarar man sådana smällar. Man överlever även kommentarer som: "du är litet dum" (=du är en idiot). Man har mycket att ta av om man säger så - fast inte nu längre;-)
PS. Bilderna jag lägger upp är kollegan Håkans tre små grodor som han bjöd på idag (kunde inte förmå mig att äta något så sött som tittade på mig med dessa ögon). Dessutom vann Daniel och jag kollegan Xs snabbhetstävling "Flax". Vi var först med att upptäcka två storkar på bilden - och då hann vi till och med googla hur en stork ser ut. Vinsten blev en Cappuccino på det lokala caféet. Hade det inte varit för er hade jag dränkt mig idag. Tack killar:-)DS
