Idag vill Orsakullan veta mera om min första nalle, docka eller leksak. Kan till och med visa en bild på min första nalle, för han är det enda jag har sparat från när jag var liten. Enligt min mamma fick jag honom när jag föddes, och hon påstår att vi var oskiljaktiga tills jag var 10 eller 12 år gammal. Så nallen förtjänar att ligga i en plastpåse i ett skåp;-)
Min första docka
Min första docka minns jag också. Hade önskat mig en docka i julklapp, men absolut inte den jag fick. Blev otroligt besviken på dockan som visserligen var svindyr men ful som bara den. Blev så arg när jag öppnade paketet och slog dockans huvud i bordet. Kan väl säga som så att dockan hade bestående men efteråt;-) Tror jag var i åttaårsåldern.
Min första leksak
Min första leksak som jag minns var lego. Kunde sitta i timmar och bygga hus. Nu kanske förstår ni mitt intresse för allt som heter byggnader... och lyftkranar;-) Lekte även med min pappas jättestora modelljärnväg "Märklin H0" med handsnickrade träbyggnader.
Det är Orsakullan som håller i ”Maj 31 dagar”.
PS. Nallen har varit med på min blogg förut. Då fick jag några kommentarer att den var gräslig, sliten och ful. Jo, det är den nu såklart. Tyckte det var aningen tråkigt att många tyckte så illa om den den. Men alla får ju ha sina åsikter. Alltså kvalar det här inlägget in i KajsaLisas Tråktorsdag. DS.
![](<a href="http://www.adfreeblog.org/" target="_blank"> <img src="http://www.adfreeblog.org/adfreebutton2.jpg"></a>)
Sista inlägget
1 år sedan
.JPG)
9 kommentarer:
Roligt med dina barndomssaker! Min nalle var en katt i kaninskinn, den blev helt utsliten men jag har den kvar, magasinerad.
Bygde också mycket med lego som barn och satt timtals med sonen.
Min första och enda nalle hette Brumbrum. Min lekkamrats hette Jonsson, fast hon hette Johansson. Mina två lekkamrater var 1,5 år yngre än jag, således lekte jag längre med dockor och dockvagn åldersmässigt.
Jag byggde också lego. Och hade en simpel tågjärnväg.
Jag var lycklig.
Nallar som matats med kärlek brukar se slitna ut men de har åldras med platina och är guld värda.
Min "hund" som jag hade som barn bor numera ihop med Elin :)
Visst är det roligt med saker som man haft med sig och som betyder något. Jag tycker din nalle är väldigt fin och charmig och visst förtjänar han att vara med här på bloggen. Ett fint minne tycker jag. Lego, tror jag inte jag byggde så mycket med men mekano minns jag att jag byggde med.Minns också min första bil, en röd tysk sportbil. Jag har dne kvar än i originalförpackning och den är östtysk och från 1952. MInns även min n - docka från 1953 som jag lekte mycket med. Vet att pappa köpte henne på NK i Stockholm. Hon var med mig länge. Och då gick det bar att ha den typen av dockor...
Jag har oxå min första nalle kvar, inte riktigt lika välvårdad som din dock.
Lego har aldrig varit min grej.
Kul att du har kvar nallen - du är ju inte direkt nån hamster om man säger så, så han måste ha betytt riktigt mycket för dig :-)
Jag har inte en enda leksak kvar. Minns dock att jag tyckte att storebror hade så mycket roligare saker som bilbana och radiostyrda grejer (med sladd ;-) ). Dom fick jag såklart inte peta på, men jag passade på när han var ute med kompisar :-D
Jag tycker att din första nalle är charmig <3
Härligt att du har din nalle kvar ... och den är inte alls gräslig - den är fin och gullig! Jag hade en nalle som jag älskade ... en beigebrun söt nalle som hette Lunkentuss :) Tyvärr försvann den i någon flytt. Lekte aldrig med Lego när jag var barn, eller i alla fall väldigt sällan. Från 6 års ålder var det bara hästar som gällde - och dockor hade jag nog, men minns bara en som jag kastade i golvet så en arm gick av. :)
Men ursäkta vem skrev så om din nalle :-o. Den är ju helt underbar ju! Tänkte på "Teddybjörnen Fredriksson" när jag såg den, sån där nalle från förr, en riktig liten nalle. Den är jättefin :).
Hehe historien med din stackars docka var rolig ;). Haha barn kan bli besvikna ;)
Skicka en kommentar