Skyltsöndag: Två roliga upptäckter

Ytterligare en helt fantastiskt fin, solig dag här I stor-Stockholm. Jag minns knappt hur dåligt väder känns – eller så har jag helt enkelt förträngt det;-)

Olika priser

Med tanke på det fina vädret gjorde ägaren av det här ståndet på den lokala loppisen en usel affär.


Damm

Nu kan jag inte påstå att den här Audi Q7 Suv var speciellt dammig. Audi bilar brukar alltid vara väldigt rena. Men ägaren till det här fordonet tog det säkra före det osäkra. Å faunan på Dust-skylten kan man knappast kalla för damm.

Uppfinnaren av Skyltsöndag är Pumita som återigen har gått under jorden – eller nå’t sådant;-)

Veckans fönster: “Valfritt”

Så där kvällen innan valet imorgon tycker jag att Veckans fönstertema passar alldeles utmärkt. Lägger upp två valfria och definitivt valorienterade bilder. De är dessutom dagsfärska. Hoppas ni blir impade nu;-)

Så himla fyndigt!

Oavsett om man gillar moderaterna eller låter sig påverkas av reklam så kan jag inte låta bli att imponeras över partiets suveränt fyndiga affischkampanj. Man hajar liksom till – åtminstone jag. Å fönster finns det ju massvis i bakgrunden.

Annorlunda knep

Folkpartiet hade ställt denna läckra Bedford lastbil från 1930-talet på torget i Täby idag. Förstod inte riktigt budskapet med bilen, men alla knep är ju tillåtna – förutom de dåliga… Tycker att speglingarna av fönstren i motorhuven är riktigt läckra dom också.

Fler valfria – inte nödvändigtvis valorienterade – bilder hittar ni här.

Storstadssvamp trivs bäst på en soptipp

Det är inte bara valtider just nu, det är svampsäsong också. För att inte tala om alla höstfärgade löv som visas på många bloggar. Nu trodde jag ju alltid att all svamp växer i skogen, förutom champinjoner då som finns på gräsmattor - gärna under högspänningsledningar – eller i odlingslådor på fönsterbänken. Men idag kan jag visa er bildbevis på tre olika svampsorter som trivs bäst på en soptipp. Det fanns en fjärde sort också, men den bilden blev inte bra.

På vägen till Roslagsbanan
I morse upptäckte jag ovan svampar intill en nyasfalterad gångväg på min promenad till Roslagsbanan. Som ni ser trivs de alldeles utmärkt bland en massa ogräs och stenar. Kan även berätta att de inte nämnvärt bekymrar sig över byggtrafiken som åker förbi dom. ”Mina” svampar är visserligen ganska dammiga, men de frodas till synes på en soptipp. Det ni! Någon som vet vad de är för "ras"?

PS. Kan tyvärr inte bidra med tjusiga höstfärgade löv av den enkla anledningen att det helt inte finns några än här i stor-Stockholm – å det tackar jag för. Jag gillar "min" långa och varma sensommar. DS

2014-års valkampanjer med Photoshop

Det är mycket pengar de olika partierna lägger på årets valkampanjer. Socialdemokraterna och – lite otippat - Centern leder spenderarligan med 70 miljoner tätt följd av Moderaterna med 65 miljoner kronor. Folkpartiet satsar ”blygsamma” 30 miljoner. Oavsett budget så använder sig alla partier av reklambyråer med experter i Photoshop.

Folkpartiet – Jan Björklund

Björklund förekommer i två affischutföranden – en med glugg och en utan. Ni vet gluggen mellan tänderna som jag tycker är så charmig. Man kunde ha photoshoppat bort den – gluggen alltså, men ADn på reklambyrån bad honom nog att ”knipa käft” i stället. På så sätt har väljarna en viss valmöjlighet;-) Å speglingarna kunde man ju nästan ha åstadkommit i Photoshop.

Centern – Anni Lööf

Som KajsaLisa påpekade i en kommentar har Annie Lööf ett väldigt slät och rent ansikte. Japp, det är ju sådant Photoshop är till för. Personligen tycker jag att man kunde ha gjort henne lite mera solbränd – jag menar vi har ju faktiskt haft världens soligaste sommar. Men det kunde ju reklambyrån inte veta tidigare i år när korten togs. Den mera färgstarka nedre delen av hennes ansikte har här åstadkommits med hjälp skuggan från Roslagsbanans vagn.

Stockholms stad

Lotta Edholm är skolborgarråd och gruppledare för Folkpartiet i Stockholm. Hon har också stylats och photoshoppats såklart. Men reklambyrån kunde ju inte ana att de stora affischerna skulle sitta på låga staket. Å då får man den här icke önskvärda Photoshopeffekten som ligger under ”Filter” och ”Förvrängning”;-)

Irl möte med en dubbelagent

Vad ville KGB – egentligen

Kollegan L gjorde ett fantastiskt fotomontage av Dag Klackenberg till dagens frukostseminarium.

”Vad ville KGB – egentligen” var temat på föredraget mina kollegor och jag fick lyssna till under vårt frukostseminarium på mitt företag idag. Föredragshållaren var inte vem som helst kan jag säga utan grundaren av Akademibokhandeln och den före detta högste tjänstemannen på UD Dag Klackenberg. Under kodnamnet ”Klo” jobbade han som svensk kontraspion i 13 år. Han skulle låta sig värvas som rysk spion och rapportera till Säpo vad KGB intresserade sig för. Med andra ord så sa han sanningen till Säpo men ljög för KGB - inte helt olik vissa äktenskapliga förhållanden alltså;-)


Kollegan Susanne fick gå upp före tuppen för att duka upp detta digra frukostbuffé åt oss.

11 punkter
På bilden ser ni en ”process” på 11 steg som man måste genomgå för att bli en fullfjädrad spion. Dag hann inte med hela registret utan avslöjades 1978 efter punkt 8. ”Regelverket” gäller än idag. Spioneriet var dock betydligt mindre ”glamouröst” än man ser i Bond filmer.

"Oskyldigt"
Ryssens och Dags umgänge begränsade sig till luncher och så småningom middagar (punkt 1-3 på listan). Relationen fördjupades. Dag fick presenter: cigaretter, spritflaskor, några verk av ryska konstnärer samt en samovar (punkt 4-7), som noggrant genomsöktes av Säpo i jakt på en eventuell mikrofon.

Ett intressant föredrag
Det var verkligen ett intressant föredrag. Dag är rapp i käften, har humor och ser tillbaka på sin roll som dubbelagent med viss stolthet. 2013 slutade han sin anställning som VD på Svensk Handel. Som kuriosa kan jag tillägga att Dag är totalt dataokunnig. Han insisterade att få använda en overheadprojektor (2014). Efter ett researcharbete som hette duga hittade kollegan D ett enda företag i Stockholm som fortfarande hyr ut sådana...



Nej, jag hade inte tråkigt på jobbet idag heller som ni ser:-)

En helt okej tisdag

Nu har jag ju sagt det ett antal gånger – alltså att jag tycker att tisdagar inte har något existensberättigande. Men ibland kan jag faktiskt ändra mig:

Nöff, nöff

Ta den här skylten till exempel. Upptäckte den i morse på väg till jobbet. Den satt – och troligen sitter fortfarande – på staketet som omringar en hundrastgård i Vasastan. Kan inte låta bli att le stort här och ger den tre voff;-)

Tosca

Väl på jobbet bjöd chefen Håkan på en väldigt näringsrik frukost i form av en mini Tosca bakelse. Till sig själv hade han köpt en ännu mera hälsosam Budapest tårtbit.

Lunch

När termometern visar på cirka 20 grader är det ju självklart att inta lunchen på uteserveringen hos favo italienaren l’Incontro tillsammans med en väldigt snygg dejt;-) Bilden visar den supergoda pastan med hemgjord pesto.

Eftermiddagsfika
Japp, man måste ta tillvara på dessa underbara sensommardagar, helt klart. Med andra ord fick l’Incontros uteservering ett besök i eftermiddags också. Den här gången med chefen och kollegan Gabriella. Efter Budapest bakelsen slank det nu ner en XXXL bit hembakad morotskaka i chefens absolut inte runda mage. Själv nöjde jag mig med en cappuccino gjord på den dubbel espresso.

Nej, det går nog ingen nöd på mig – alls.

Helgbilden: “Kontraster”

Att maken och jag är (renodlade) asfaltbönder vet ni ju redan, men ibland beger till och med vi oss ut i naturen. Så dagens inlägg visar några roliga kontraster.

Tensta marknad




Den första helgen i september varje år äger Tensta marknad rum i just Tensta. Här ser ni några läckerheter som ni förhoppningsvis är väldigt avis på att ni inte kunde mumsa i er. På den lokala frukt- och grönsaksmarknaden lärde vi oss även att dadlar – innan de hamnar i ett fyrkantigt paket där de är bruna – är antingen gula eller röda och kan ätas som de är. Alltid lär man sig något nytt.

Hägernäs Strand


Efter matorgien väster om stan återvände vi till hemmaplan, där vi laddade upp med en iskall öl på Pont vid Hägernäs Strand. Termometern visade då 23 grader. Man tackar. Sedan kom maken på idén att utforska omgivningen och där upptäckte vi den här cirka en kilometer långa upphöjda ”träormen” (man slipper alltså fästingar) som slingrade sig som en slalombana genom alla träd. Hur fint som helst. Vill gärna lägga till att vi varken såg hösttecken i träden, blåbär eller kantareller (ingen annan svamp heller för den delen). Tur då att den lokala ICA butiken bjuder asfaltbönderna på skogens guld;-)


Fler helgbilder hittar ni hos Marit.

PS. Nu börjar uppladdningen inför EM-kvalet Österrike-Sverige:-) DS.