En myt

En myt
Stambyte är ett helvete. Det är en myt ungefär som ”borta bra men hemma bäst”. Det är inte sant helt enkelt. Ett stambyte är helt okej, medför inga besvär alls… förutsatt att man är smart nog att resa bort i fyra veckor (av totalt nio totalt, varav vecka 1 inte räknas då det inte sker något annat än något som jag har förträngt). När man kommer hem (mitt i natten) efter en fantastisk semester i Spanien (23-28 grader i 30 dagar, endast två molniga dagar) slipper man den vattenlösa perioden som ett stambyte innebär. Man ser inte skiten i hallen heller förrän dagen därpå.

Compact living
Att leva i ett rum (= köket där vatten finns) innebär att man minns studentlivet och det ack så mysiga compact living. Att maten innehåller fler hårstrån än vanligt kan bero på att man tvättar manen under (den sprillans nya) vattenkranen. Ooooops. Sån’t brydde jag mig då inte om när jag var 20. Åt andra sidan lagade jag ingen mat då. Att värmeelementet i köket är belamrat med badlakan och handdukar (dusch finns två portar bort) är ju typiskt engelskt – å maken känner sig hemma - borta. Toalett finns i källaren och två portar bort. Åsså finns det en byggvask i trapphuset … Mulltoan har INTE använts – hittills. Där går gränsen. Stambytet är inget helvete alls alltså;-)

”Finliret”
Problemen med stambytet började när ”finliret” satte igång. Till exempel när det inte fanns en krok för lampan i gästtoan. Då fick elektrikern fnatt och tog släggan till hjälp. Ventilationsdonet byggdes in i taket i stället för högst upp på väggen. ”Förberedelsen för tvättmaskinen” i badrummet gjordes där det fina nya svarta badkaret ska stå. Ja åsså sitter handfatet för nära toaletten så att maken i framtiden kommer att få gå på gästtoan för sina number 2. Jag menar vem vill ha kanten av ett handfat i armhålan medan man utför sina behov;-)
Ni förstår att bloggen just nu inte är prio nummer 1 i mitt liv, men jag tänkte ändå ge er ett livstecken och tacka så ödmjukast för alla era underbara kommentarer. Ni är suveräna. Love you all!!!

PS. Bilderna jag lägger upp visar 1. Innehållet i mulltoan. Sån’t sätter man sig helt enkelt inte på. 2. visar vinflaskan som ingick i en dagens lunch för 90 kronor - i Spanien alltså. Observera fotbollklubben Valencias loggo. 3. Chips à la Barcelona eller Madrid. Som fotbollsälskare måste man bara gilla Spanien. DS