torsdag 17 mars 2011

Hälsning från en japansk kompis

Som ni kanske har läst på den här bloggen för länge sedan så har jag en japansk kompis som jag har “till-och-från”-kontakt med sedan 1988. Mest från tyvärr, men vartannat år när det är EM eller VM i fotboll då har vi en intensiv ”närkontakt”.

Mejl
Efter jordbävningen och tsunamin mejlade jag och undrade om han och hans familj var okej. Fick svar direkt. Men när söndagens efterskalv (6,1 på Richterskalan) drabbade Shizuoka provinsen där han bor blev jag riktigt orolig och frågade om det inte var dags att dra tillbaka till Italien och Milan där han har jobbat i sex år. Hans oredigerade svar kan ni läsa här:

Svar
Do not worry. It's really hard situation, but Japan exist and on the way to recovery. There are some difficulties such as restriction of electric supply, not enough supply of fuel, water, etc. But still better than Afganistan, Egypt, Libya etc. better than after world war 2 and Hiroshima. Japan will come again.
At least, I have no problem at all for daily life.
Ciao, ciao,
YK


Är det stolthet, dumhet, underskattning av faran, patriotism, hopp eller viljestyrka som detta mejl vill förmedla. Ärligt talat så vet jag inte. Vad tycker ni?

Bilden jag lägger upp har ingenting med inlägget att göra. Men efter ett besök hos pappersgrossisten Papyrus idag tänkte jag visa er detta vackra papperskonstverk.

21 kommentarer:

Petra sa...

Oj, vet inta vad man skall säga. Det som visades på nyheterna idag så är det otroligt sorgligt. Städer stora som bl.a. Ystad och Karlstad är utplånande.

Skrämmande.
Kram

Bildgatan sa...

Jag kommer faktiskt inte ihåg att jag läst det tidigare, men det har jag kanske.

Förstår att du blev orolig och skönt att du fått svar och kanske synd att han inte reflekterade över ditt förslag om Italien. Milano kan ju aldrig vara fel.

Vad gäller hans svar så känns det som att han har säkert rätt, ur hans liv. Kanske är han inte orolig men tycker att jämförelserna kanske inte går att göra ännu. Jag är orolig över vad som kommer att ske när de inte får reaktorerna nedkylda. Sedan tror jag att det till mycket handlar om patriotism.

Fotot är superläckert och att det är papper gör mig nästan salig. =) "Älskar" ju papper som du vet och en av mina drömmar ... ska inte gå in på det nu.

Är det inga fototeman på torsdagar heller?

Gärdsmygen sa...

Vad ska man säga? Skiljer sej säkert från var man bor men jag fattar ändå inte riktigt att skillnaderna kan vara så stora. Eller är det ett sätt att överleva? Positivt tänkande? Nej jag vet inte. Det är så svårgreppbart. Jordbävning, tsunami, kärnkraftsverkslyckor, snö, efterskalv, mera läckor i kärnkraftverken, fler efterskalv, kyla........flera stora katastrofer....och så tänker han att det är värre i andra länder...det är ju egentligen helt storartat!!

Gärdsmygen sa...

P.S. Det där fotot skulle jag vilja ha förstorat på väggen!!

sasfoto sa...

Hej Bea! Jag tycker nog att din vän verkar vara både realistisk, positiv och sansad.
Visst är det fasansfullt det som hänt och mitt medlidande känner inga gränser när jag tänker på dem som direkt drabbats.
Men efter 40 år i branschen skäms jag över dagens s k nyhetsförmedling, som svenskarna tycks svälja med hull och hår. Sensationshysterin inom media har nått skrämmande nivåer och den FAKTA som alla behöver drunknar i mängden av rubriker och inslag som får många att tro att det är världens undergång det handlar om.
Men, än en gång, för dem som är direkt drabbade på ett eller annat sätt är det ohyggliga tragedier.
/SA

anne sa...

Men!

Varför skulle han lämna sitt land och sin familj i tider som dessa?

Skulle vi göra det, vi som ev skulle ha någon annanstans att ta vägen?

Jag vill helst tro att jag stannat kvar för att bygga upp mitt land igen. Att jag kanske skulle skicka iväg ungarna för att skydda dem är väl en sak (även om jag vet hur det blev för de finska krigsbarnen, så kanske skulle jag inte ens göra det...!!!).

Och du, du om någon vet väl vad japaner är made of.

Jane sa...

Såg en japansk kvinna bli intervjuad och det hon sa är nog ganska talande för de flesta japaner - "man måste visa sig stark och ha en sådan moral att man gör det man kan" - vilket är beundransvärt men samtidigt sorgligt ... det är nästan för mycket begärt att man ska visa sig stark i en sådan fruktansvärd situation som de befinner sig i!

Vacker papperskonst! Önskar att man hade mer tid att experimentera själv ...

Rantamor sa...

Först vilket snyggt foto det blev..otroligt.
Och hm....jag vet inte vad jag skall kommentera din japanske vän ??

Och du jag har en utmaning till dig på min blogg.
En rätt kul...tyckte jag.

Tjingeling.

SoF sa...

Stoiskt lugn kanske?

Gissar på att de som har överlevt och vandrar omkring i sina utplånade städer längs med kusten nordost om Tokyo lever i chock och förtvivlan.
Så säkert beror det på var någonstans i Japan som man befinner sig och hur många närstående som har dött.
Helt klart verkar de vara härdade när det gäller jordbävningar, det skakar titt som tätt, enligt vad de säger.

Men jag är också inne på sasfoto:s linje att medierna nu för tiden är hemska och lever på att piska upp stämningar, av olika slag.

Har blivit en riktig skeptiker när det gäller all s.k. nyhetsraportering. Nöjes-och skvallerpress ska vi ju bara inte tala om.

"Det är synd om människorna" som Strindberg sa.

Varma nu-börjar-det-snöa-hälsningar!

Viktkamp sa...

Usch så läskigt :(

Gun sa...

Jag tror det är hopp och viljestyrka. De verkar så starka i sinnet, Japanerna. Men fruktansvärt är det, och vi får verkligen hoppas att de åtminstone får ordning på problemen i kärnkraftverket. Det är hemskt nog ändå, alltihop.

Pumita sa...

Uj, jag fár gáshud av ditt inlágg! Mest hopp, envishet, tilltro till att det ordnar sig. Skónt att du fick svar sá fort.

Mina eldiga reseskildringar kommer sá smáningom. ;)

Monica sa...

Jag tror inte man underskattar faran utan att det är hopp och viljestyrka hos ett underbart och disciplinerat folk.
Stockholmaren däremot är ju i en klass för sej som köper upp alla jodtabletter som apoteket har för dom kan vara bra att ha = skrattretande, själv tar jag en extra tesked salt med tillsatt jod Haha.

cat sa...

Ja du jag kan inte tolka den dolda innebörden i det mejlet. Kanske är det en blandning av allt.

Mycket snygg papperskonst!

Bildgatan sa...

Sv. Du är fantastisk, ska verkligen bli spännande och de får jag ta mot som en present.

Pysselfarmor sa...

Ur hans perspektiv säkert ett absolut korrekt beslut....vi har inte all hans information här..så tänker jag.

Caja: sa...

Tragiskt...och hur tolkar man det svaret...inte vet jag, det är kanske en blandning av allt.

Stor fredagskram/caja

Per-Anders sa...

Uppenbarligen ger din vän inte upp i första taget. Det kunde varit värre...

LissenTo sa...

Skönt att du fått svar av din vän.

En stolthet och kanske chock. Men också, ett hopp om allt så småningom någorlunda ska återgå till vardagen.

Jag blir gråtfärdig. Hör på tv i bakgrunden, alla som förlorat sina anhöriga.

Kram

Jess sa...

En blandning kanske?
Eller så är han en sådan människa som ser allt från den positiva sidan! Visst hade det kunnat vara värre, eller...

Ellis sa...

Ojdå, han kanske finner att de hans plikt att vara kvar och hjälpa? Vara på plats och inte rymma sin kos? Svårt att säga.

Hemskt att hamna i den situationen.