Några sanningar om stegtävlingen

Nu är det bara fem dagar (inklusive idag) kvar innan segrarna (ett lag och en individuell stegare) i stegtävlingen koras.
Några av er har ju fattat misstankar om att mina arbetskamrater går i sömnen... också. Ja, den tanken har också slagit mig. Läs "Dagens Håkan" som följer. Ni blir kanske klokare då:

Håkans sanningar
S, en sak är säker, det kan inte gå annat än utför från femman till fyran. Själv fick jag nöja mig med en kvällsvandring, efter en heldags engagemang på Wennergrens. Jag hade tiotusen när jag började, och efter att ha gått ett tag närmade jag mig en högre medvetandenivå, med solen i ögona och musik i lurarna, stegen flöt ihop till något slags contínuus, tickandet från stegräknaren bleknade bort och allt blev ett böljande töcken, jag gick som på moln, som en flygande holländare över asfaltens vågor.

Matematisk hjälp???
Vägskyltarna fladdrade förbi, Skarpnäck, Gubbängen, Hökarängen, Örbyleden, Svenska Mässan, Magelungsvägen, Fagersjö, Lidl, Farsta, Sköndal och hem igen. Men jag nådde inte dagsmålet nu heller, på grund av den sena starten. Nu finns det några jag på fem dagar inte kan passera, ens med matematikens hjälp.

Tut-tut
Även vi män behöver vända oss in i buskarna. Då gäller det att hålla god utkik och ha bra omvärldsbevakning. Blir man upptäckt, blir man tutad på. Det betyder ”Ha, ha, jag ser dig.” Det är en trevlig tradition, som på alla sätt bör uppmuntras.

PS. Kolla bilden ovan! Undrar hur många steg cyklisten får tillgodoräkna sig med den utrustningen. Säg till om ni inte vill följa tävlingen som avslutas på Nationaldagen. Men var beredd på att jag ändå kommer att rapportera om den ;-) DS