måndag 30 september 2013

Helgbilder: Vitelotter – Del 2


Vitelotterna till vänster, makens potatis till höger.


Trattisarna till vänster, makens champinjoner till höger.


Min middag.


Makens middag.

Som utlovad kommer här en ”recension” av lördagskvällens middag – ankbröst med vitelotter. Känsliga läsare varnas redan nu, liksom ni som har brådis. Det här inlägget kräver sin tid och er fulla koncentration;-)

Olika smak
Maken och jag äter samma mat – i vanliga fall, dock inte i lördags. Han avsade sig av förklarliga skäl att skala vitelotterna (läs här så att ni hänger med) och jag hade full förståelse för hans känslor. Jag menar - inte tar man en potatisskalare och skär av skalen en penis, även om den inte är ens egen och definitivt inte liknar dem från 1812. Tack och lov! Själv hade jag då inga problem att – ja ni vet.

Blå eller lila
På Wikipedias foton är vitelotterna blåa. Mina var lila – min favo färg, vilket bådade gott. Mindre lyckad var att skala penisarna utan gummihandskar. Både fingrar och naglar var lika lila som dom hade varit blåa om jag plockat blåbär, vilket aldrig har hänt. Oooops.

Grytintensivt
Grytintensiv är ett ord som jag precis har uppfunnit. Måltiden behövde nämligen många grytor. En för vanliga potatis, en för vitelotterna, en för såsen, en för champinjonerna (den enda svamp maken äter), en för trattkantarellerna (min favo svamp) och en för såsen. Maken är ju från England och där vill man ha sin ”gravy” – såsen alltså, gärna med ärtor i som jag avskyr.

Omdöme
Bilderna visar de olika momenten lördagsmiddagen fick gå igenom innan den hamnade på tallrikarna. Ni ser även det upplagda slutresultatet. Man kan väl säga som så:
1. Vitelotterna smakar inte som nötter utan mer som kastanjer. Smaken är det inget fel alls på, men då penisarna är väldigt mjöliga växer dom i munnen och den bleka lila färgen ser oaptitlig ut. Ingen fröjd för ögat där inte som maken konstaterade när han motvilligt kastade en snabblick på min tallrik. 2. Ankbrösten var suveränt goda enligt mig, men maken tyckte att de bjöd på aningen för högt tuggmotstånd.

Slutsats
Efterrätten – Tiramisú - inköpt hos l’Incontro i fredags var en höjdare;-)

Fler helgbilder hittar ni hos Marit. Dessutom är det tävling, där det bästa bidraget till Helgbilden kan vinna ett presentkort på 500 kronor hos Nillas Handelsbord.



http://maritjohansson.se/blogg/?p=9363

26 kommentarer:

Eva Trillian sa...

Heja Maken :) Han äter mat jag förstår mig på ;) Men jag måste erkänna ett stort mått av beundran för sin äventyrliga ådra!!

Kiki Freese sa...

Vilket jobb du lagt ner.
I mina ögon så ser din mattallrik fantastiskt god ut, fast jag äter inte kött. Synd att det ej smakade lika bra.
Roligt inslag
/Kiki

Stare Ström sa...

Men det här har jag ju väntat på! Recensionen alltså. Tycker din tallrik ser läcker ut (makens är bara tråkigt vanlig). Testa blå potatis, Blå Kongo, nästa gång du vill ha en färgklick! Jag struntar alltså i vitelotter, om jag någonsin skulle råka stöta på det.

Marit Johansson sa...

Hmmm... tror jag skulle valt din makes variant före din :)

Beppan sa...

Spännande med lila potatisar!
Men kanske man skulle göra ngt annat än bara koka dem?
Ankbrösten ser riktigt goda ut. Dessa kunde maken äta tydligen? Kroppsdel som kroppsdel.... :-)

KajsaLisa sa...

Har aldrig hört talat om vitelatter, även om dom påminner om något annat så skulle jag inte kunna låta bli att peta sönder dom och smaka av ren nyfikenhet.

Pumita sa...

Ööh, och jag som har ätit frukost redan... hoppas den inte kommer i retur. Mat ska inte vara lila, då är det nåt fel! ;) Det räcker som skäl till att jag hoppar över varmrätten och slänger mig över tiramisún. Mmm, så gott!

P.S. OK, svamp och potatis kan jag klämma i mig. Blir för sött med bara efterrätt annars.

Monica sa...

Haha mannens tallrik tilltalar mej mest, klart han inte vill äta något som associerar till det egna könsorganet förstår du väl;-)))
Ha en bra dag

Della sa...

Allt utom ankbrösten hade gått ner för min del. :)

Hörni sa...

Hahaha! Konstiga penisar måste jag säga.;)
Men jag tycker allt ser gott ut ändå. Har aldrig ätit lila potatis och inte ankbröst heller, det är ju skandal.. Jag gillar all svamp, men vill ha den mer knaperstekt med massor av salt, peppar och vitlök.

llh sa...

Bra där! Gillar att alla får vad de vill ha och ingen tvingar i sig. Själv skulle jag med glädje hugga in på båda faten. Jag äter allt bara någon annan har lagat till det :)

anemonen sa...

Jag hade valt makens tallrik. Något som växer i munnen klarar jag inte av. Hujedamej. Ha en fin vecka.

Ama de casa sa...

Jag föredrar din svamp och makens potatis och ankbröstet äter jag när som helst!

Och det där med att penisar växer i munnen, det var väl ingen nyhet?
;-)

cat sa...

Oj värsta kokboksbilderna! Håller med din make om vitelotterna men enbart pga av färgen. Jag gillar förvisso lila men inte som en matfärg. Hade tänkt avslöja mitt resmål snart men Marie gissade rätt :)

Anki sa...

Vitelotter... nja... vet inte om jag klarat den där färgen... alltså det är ingen fel på färgen i sig, men... inte på potatis! Trattkantareller är gott - champinjoner är godare, men... de ska vara egenplockade :)
Ankbröst - ja det skulle jag som sagt gärna smaka :)
Tur man har ätit middag så man inte börjar dregla!

esterii sa...

Det var rätter som heter duga.. Aj aj måste bli lite flitigare med matlagningen:)

Benita sa...

Allt ser gott ut förutom vitelotterna. :)

Rantamor sa...

Dom där "kaskelotterna" har jag aldrig hört talas om ens, finns nog inte i min lilla ica affär.
Här finns nog bara vanliga pärer...
Men du ankbröst är ju så himlans gott, har ätit det en gång hos dottern nr2.
Mums.
Och jag föredrar nog också trattisar,
förresten imorron ska vi ut i skogen igen å kolla vad vi hittar i svampväg.Måste ju passa på medan hösten är som bäst.

Och du sälen är inte söt, bara så du vet.

Tjingelingen från Rantamor.

Shannara sa...

Tycker din tallrik ser mums ut. =) Gillar nämligen vare sej ärtor eller potatis. De där lila sakerna ser intressanta ut och ankbröst skulle jag gärna vilja smaka också.

Kram!

Anita - Malta sa...

Kan bara säga så här. Ligger väääldigt mycket efter i min ambition att kommentera!! Speciellt och viktigast de som kommenterat hos mig.

Nu är jag hos dig och tittar på dina Vitelotter. Del två dessutom !! Trattisarna ser supergoda ut. Köttbiten eller vad det nu är på tallriken skulle jag nog hoppa över. De gröna ärtorna också men bladen ser krispigt goda ut.

Nu gjorde jag felet igen att börja kommentera dina bilder och sen läsa din text. Ankbröst har jag aldrig provat så det skulle jag vid närmare eftertanke nog inte hoppa över. Läser vidare... och kan iallafall konstatera att vi båda gillar Tiramisu !!

Nu sitter maken på flyget på väg till Stockholm. Hela tio dagar ska jag vara här hemma ensam. Förr när han rest själv har jag tyckt att det varit ganska skönt att vara ensam några dagar. Nu känns det istället nästan lite kusligt. Vet inte varför. Känns förhoppningsvis lite bättre imorgon. Nu ska jag ner till köket för att röra om i frysen för att hitta nåt att värma i micron. Måste ju äta också...

Nä, det är inte synd om mig och tycker synd om mig själv gör jag inte alls. Känns bara lite ensamt ibland. Hejhopp vad det är kul här framför datorn. Nu måste jag nog påbörja den viktiga övningen. Tänk alltid, alltid positivt !!! Det hjälper..

Anita - Malta sa...

Haha.. nu har jag bara tänkt positiva tankar i en hel kvart!! Snart ska jag äta uppvärmd makaronpudding och tänka på min stackars make som måste vara så länge i kylan medans jag själv kan sitta här i sommarvärmen och bara njuta. Men det var hans eget val.

Kunde visserligen minimerat vistelsen i Stockholm till tre dagar istället för tio. Men han vill fixa i lägeheten så den blir fin, händig som han är.

Blev väääligt förvånad när han för ett par veckor sen sa att han ville fira julen i Stockholm. Trodde inte det var sant. Vaddå !! Han ville ju aldrig tillbaka till Stockholm förr. Vi har ju inga vänner kvar och kontakten med släkten är minimal. Vet du vad orsaken var !! "Då kan vi iallafall fira julen tillsammans. De sista två åren har du ju ägnat all tid åt din blogg".

Just det !! Fram med de positiva tankarna igen. Vad gör jag utan mina "bloggvänner" och var ska julen egentligen firas ;-)
Bye bye Beate. Nu fick du bli mitt bollplank den här kvällen. Tack för att du finns :-)

S-A Sandberg sa...

De blålila potatisarna trodde jag hette Blå Kongo...
Har använt dem en hel del men numera är de svåra att få tag i, vilket är synd.
Med lila potatismos har jag överraskat en och annan...
Ha det gott! /SA

Anni sa...

Men tänk så snyggt det blivit med de gröna ärterna till de blå snopparna! Jag äter glatt både din och makens tallrik! Fast jag skär helst ankbröstet i tunna skivor när jag serverar det, då blir det inte lika mastigt. Ojojoj, det var länge sedan vi åt ankbröst här i huset ...
får väl trösta mig med Chokladfestivalen som drar igång imorgon ...

Annette sa...

Tycker det var riktigt snyggt med de lilablå vitelotterna :) Du fick mig att minnas en soppa med potatisen Blå Kongo, måste nog leta upp sådana och laga till den igen!

Margareta sa...

Jag gillar båda tallrikarna men hade valt din, då jag hatar gröna ärtor i den formen - puread går bra.

Efterrätten - mmmmm - sitter här lite sötsugen.

Linnéa sa...

Arma make! Själv plockar jag svamp, lagar delikata jävla svamppajer o pastor, men äter inte en enda. De violetta, du pröva Blå Kongopotatis till maken. Han har min djupaste sympatier!

"Tokfia!"